Friidrott förklarat handlar om mer än vem som springer snabbast, hoppar högst eller kastar längst. För att förstå en tävling behöver du också kunna läsa resultatlistan, se varför någon går vidare med ett stort Q eller litet q och förstå varför ett resultat kan vinna tävlingen utan att godkännas som rekord.

PB, SB, WL, NR och WR jämför prestationen med tidigare resultat. Q och q visar olika vägar vidare från ett kval. Löpning avgörs genom målgång och tider, medan hopp och kast bygger på det bästa giltiga försöket. I höjd och stav kan två deltagare klara samma höjd men ändå placeras olika. Mångkamp avgörs genom poäng, inte genom att delgrensplaceringarna läggs ihop.

Den här guiden hjälper dig att följa friidrott på tv, förstå startlistor och tolka resultaten under ett mästerskap eller en gala.

Börja här när du följer en friidrottstävling

Ställ fyra frågor när du ser en start- eller resultatlista:

1. Vilken typ av gren är det? Löpning, längd eller kast, höjd eller stavhopp, eller mångkamp?
2. Är det kval eller final? I ett kval är det viktigaste ofta vem som går vidare, inte vem som vinner omgången.
3. Vilka markeringar står vid resultatet? PB, SB, Q, q, DQ och andra förkortningar berättar vad som har hänt.
4. Finns det något som påverkar resultatets status? Det kan vara vind, övertramp, rivningar eller en tjuvstart.

Friidrottens grenar bygger på samma grundidé: en prestation mäts i tid, längd eller höjd. Reglerna för hur tävlingen avgörs skiljer sig däremot tydligt.

En sprinter kan gå vidare genom placering eller tid. En längdhoppare behöver få till ett giltigt hopp inom ett begränsat antal försök. En höjdhoppare kan stå över en höjd och ändå vara kvar i tävlingen. En tiokampare kan förlora en delgren men ändå öka sin ledning i totalställningen.

Så läser du en resultatlista i friidrott

Ett friidrottsresultat kan säga tre saker samtidigt:

• vem som leder eller vinner den aktuella tävlingen
• vem som går vidare till nästa omgång
• hur prestationen står sig mot tidigare resultat

En löpare som blir trea i sitt heat kan exempelvis gå direkt vidare, sätta personbästa och samtidigt vara snabbare än vinnaren i ett annat heat.

Därför innehåller resultatlistan mer än en placering och en siffra.

Löpning, hopp och kast avgörs på olika sätt

Grentyp	Hur placeringen avgörs	Vanlig tittarfråga
Löpning	Målgång och uppmätt tid	Vem går vidare från heatet?
Längd, tresteg och kast	Bästa giltiga resultat	Hur många försök återstår?
Höjd och stav	Högsta klarade höjd och countback	Vem leder när flera har klarat samma höjd?

I löpning kan mycket små tidsmarginaler avgöra placeringen. I längd och kast spelar ordningen på försöken normalt ingen roll för slutresultatet: det längsta giltiga resultatet räknas. I höjd och stav kan däremot antalet försök på varje höjd bli avgörande.

PB, SB, WL, NR och WR i friidrott

De vanligaste resultatförkortningarna beskriver olika typer av bästaresultat.

Markering	Betydelse	Jämför med
PB	Personbästa	Den aktives tidigare resultat
SB	Säsongsbästa	Den aktives resultat under säsongen
WL	Världsårsbästa	Alla aktiva under säsongen
NR	Nationsrekord	Alla godkända resultat från landet
WR	Världsrekord	Alla godkända resultat i världen

En prestation kan få flera markeringar samtidigt. En löpare kan exempelvis sätta personbästa, nationsrekord och världsårsbästa i samma lopp.

PB betyder personbästa

PB står för personal best, personbästa. Det är den aktives bästa godkända prestation i grenen.

Ett personbästa behöver inte vara nära världseliten. Markeringen jämför bara resultatet med den aktives egna tidigare prestationer.

SB gäller den aktuella säsongen

SB står för season best, säsongsbästa. Det visar den aktives bästa resultat under den pågående säsongen.

Ett SB kan vara sämre än personbästat. En löpare med personbästa 10,10 kan få SB efter ett lopp på 10,25 om det är säsongens snabbaste tid.

WL är bäst i världen under säsongen

WL står för world lead, världsårsbästa. Det är det bästa godkända resultatet i världen under den aktuella säsongen.

Ett WL är inte samma sak som ett världsrekord. Världsårsbästat gäller säsongen, medan världsrekordet står kvar tills någon förbättrar det.

NR och WR är rekordmarkeringar

NR betyder nationsrekord och WR betyder världsrekord.

För att ett resultat ska godkännas som rekord räcker det inte att prestationen är snabbare, längre eller högre än den tidigare noteringen. Vind, mätning, tidtagning och andra tävlingsvillkor kan påverka rekordstatusen.

En mer detaljerad genomgång finns i guiden om vad PB, SB, WL, NR och WR betyder.

DNS, DNF, DQ och NM

Resultatlistor kan också innehålla:

• DNS: startade inte
• DNF: fullföljde inte
• DQ: diskvalificerad
• NM: inget giltigt resultat

DNS används när en deltagare fanns med i startlistan men inte kom till start. DNF betyder att deltagaren startade men inte slutförde tävlingen. NM förekommer främst i hopp och kast när deltagaren inte har fått något giltigt resultat.

Försök, semifinal och final

Stora friidrottstävlingar avgörs ofta i flera omgångar. De bästa deltagarna går från försök eller kval till semifinal och final.

Upplägget beror på grenen, antalet deltagare och tävlingens bestämmelser.

I korta löpgrenar används ofta:

1. försöksheat
2. semifinaler
3. final

På längre distanser kan försöken följas direkt av final. Om startfältet är litet kan grenen avgöras utan någon kvalomgång alls.

Placering och tid kan båda ge en plats

I löpning går vissa deltagare vidare automatiskt genom sin placering i heatet. Därutöver kan de snabbaste tiderna bland övriga deltagare få de sista platserna.

Ett vanligt upplägg kan vara att de tre främsta i varje heat går vidare tillsammans med de två snabbaste tiderna bland resten.

En löpare kan därför vinna ett långsamt heat och vara säker på avancemang, medan en snabbare löpare i ett hårdare heat måste vänta på tiderna från de andra loppen.

Tävlingsbestämmelserna avgör alltid hur många som går vidare genom placering respektive tid.

Vad betyder stort Q och litet q?

Q och q visar att en deltagare har kvalificerat sig till nästa omgång, men markeringarna beskriver olika vägar vidare.

Markering	Vanlig betydelse
Q	Automatisk kvalificering genom placering eller uppnådd kvalgräns
q	Vidare genom tid eller som en av de bästa prestationerna under kvalgränsen

I ett löpheat får de som går vidare genom sin placering vanligtvis ett stort Q. De som tar sig vidare genom att ha någon av de bästa återstående tiderna får ett litet q.

I hopp och kast kan ett stort Q betyda att deltagaren har nått den fastställda kvalgränsen. Om för få når gränsen fylls finalfältet på med de bästa övriga resultaten.

Läs mer om skillnaden mellan stort Q och litet q.

Kvalgränsen ger normalt en säker finalplats

I ett kval för exempelvis längdhopp, diskus eller stavhopp anges ofta en gräns för direktkvalificering.

En deltagare som klarar gränsen kan normalt avsluta sitt kval. Resultatet behöver inte vara bäst i hela startfältet. Syftet är att säkra finalplatsen, inte att vinna kvalomgången.

Om tolv deltagare ska gå till final men bara sju klarar kvalgränsen fylls de fem återstående platserna med de bästa resultaten under gränsen.

Det innebär att den faktiska nivån som krävs för avancemang kan bli lägre än den angivna kvalgränsen.

Fördjupningen om hur kvalgränser och direktkvalificering fungerar går igenom skillnaderna mellan löpning, hopp och kast.

Hur bestäms heat, startlistor och banor?

Deltagarna placeras inte alltid slumpmässigt i försöksheaten.

Inför den första omgången används normalt resultat från en bestämd period för att rangordna deltagarna. De högst seedade ska så långt möjligt fördelas mellan olika heat. Deltagare från samma land kan också placeras i olika heat när upplägget tillåter det.

Efter den första omgången kan placeringar och tider från tävlingen användas för en ny seedning.

Banorna fördelas olika mellan omgångarna

I den första rundan lottas banorna normalt. I senare rundor kan deltagarna delas in i seedningsgrupper beroende på hur de presterade i föregående omgång.

På ett varv eller kortare betraktas de mittersta banorna ofta som fördelaktiga. Löparen får bättre överblick än längst ut och slipper den snävaste kurvan längst in.

Det betyder inte att den snabbaste löparen alltid får en viss bana. Banorna lottas vanligtvis inom de olika seedningsgrupperna.

Varför ändras startlistor?

En publicerad startlista är inte alltid slutlig.

Deltagare kan lämna återbud på grund av skada, sjukdom, reseproblem eller behov av återhämtning. I en gala kan arrangören också flytta deltagare mellan heat eller justera startfältet när någon stryks.

En deltagare kan därför finnas med i en preliminär startlista men senare försvinna eller markeras som DNS.

Tjuvstart och diskvalificering

En tjuvstart uppstår när en löpare lämnar startblocken för tidigt eller gör en rörelse som bedöms som en felaktig start.

I de flesta individuella löpgrenar innebär en tjuvstart att löparen diskvalificeras direkt.

Startsystemet mäter tiden mellan startskottet och löparens reaktion. En mycket kort reaktionstid kan bedömas som att rörelsen började innan det var möjligt att reagera på skottet.

Det betyder inte att varje snabb reaktion automatiskt leder till diskvalificering. Startdomaren bedömer hela situationen, inklusive systemets mätning och löparens rörelser.

Mångkamp använder en särskild modell. Fältet får normalt en gemensam varning efter den första tjuvstarten. Nästa deltagare som tjuvstartar diskvalificeras från den aktuella grenen, oavsett vem som gjorde den första felaktiga starten.

Den fullständiga förklaringen finns i artikeln om reglerna för tjuvstart och reaktionstid.

Vindgränsen på +2,0 meter per sekund

Vind mäts i vissa sprintgrenar, häcklopp, längdhopp och tresteg.

För att ett resultat ska vara rekordgiltigt får medvinden normalt inte överstiga +2,0 meter per sekund.

Ett resultat med +2,1 eller starkare medvind kan fortfarande avgöra tävlingen. Löparen eller hopparen kan vinna och behålla placeringen. Resultatet räknas däremot normalt inte som rekord eller officiellt vindlegalt personbästa.

Skillnaden är viktig:

• Tävlingsgiltigt: resultatet får användas för att avgöra placeringen.
• Rekordgiltigt: resultatet uppfyller även villkoren för rekord och officiell statistik.

Motvind gör inte resultatet ogiltigt

En negativ vindnotering betyder motvind. Det finns ingen motsvarande nedre gräns som gör resultatet ogiltigt.

En sprinter kan därför sätta rekord i motvind, även om förhållandena gör prestationen svårare.

Exakt +2,0 är vindlegalt. +2,1 är för stark medvind för rekordändamål.

Mer om mätningen och vilka grenar som omfattas finns i guiden till vindgränsen på +2,0 m/s.

Varför underkänns ett resultat?

Ett resultat kan underkännas av flera olika skäl.

I löpning kan deltagaren exempelvis:

• tjuvstarta
• lämna sin bana när loppet ska genomföras på separata banor
• hindra en motståndare
• bryta mot reglerna vid en stafettväxling
• passera ett häckhinder på ett otillåtet sätt

I hopp och kast kan ett försök underkännas genom:

• övertramp
• att redskapet landar utanför kastsektorn
• att hopparen river ribban
• att deltagaren lämnar kastringen på fel sätt
• att försöket inte påbörjas inom den tillåtna tiden

Ett underkänt försök betyder inte alltid att hela tävlingen är över. I längd, tresteg och kast finns normalt fler försök kvar. I höjd och stav kan tre misslyckade försök i följd däremot avsluta tävlingen.

Så fungerar längdhopp, tresteg och kast

Längdhopp, tresteg och kastgrenarna avgörs genom deltagarens bästa giltiga resultat.

Det spelar normalt ingen roll om det bästa försöket kommer först eller sist. Det finns heller ingen bonus för att göra flera jämna försök.

I en vanlig final får samtliga deltagare normalt tre försök. Därefter får de åtta främsta ytterligare tre.

En deltagare kan alltså göra upp till sex försök.

Alla får inte alltid sex försök

Den som ligger utanför de åtta främsta efter tre omgångar är normalt färdigtävlad. Vissa galor och tävlingsserier kan använda andra upplägg.

I ett kval får deltagarna vanligtvis högst tre försök. Den som når kvalgränsen kan normalt avstå från återstående försök eftersom finalplatsen redan är säkrad.

Det bästa giltiga resultatet räknas

En serie i längdhopp kan se ut så här:

• 7,62
• övertramp
• 7,81
• 7,74
• övertramp
• 7,69

Slutresultatet blir 7,81 meter.

Övertrampen ger inget mätbart resultat men tar fortfarande ett av deltagarens försök.

Hur skiljs lika resultat åt?

Om två deltagare har samma bästa resultat jämförs normalt deras näst bästa giltiga resultat. Om även det är lika går jämförelsen vidare till det tredje bästa försöket.

Det skiljer sig från höjd och stav, där antalet rivningar och försök på varje höjd avgör.

Så fungerar höjdhopp och stavhopp

Höjd och stav skiljer sig från längdhopp och kast eftersom deltagarna inte samlar ett bestämt antal fristående försök.

Ribban höjs stegvis och deltagaren väljer själv på vilken höjd tävlingen ska inledas.

Det går också att stå över en höjd eller spara återstående försök till nästa nivå.

Tre misslyckade försök i följd avslutar tävlingen

En deltagare är utslagen efter tre misslyckade försök i följd.

Försöken behöver inte göras på samma höjd.

En hoppare kan exempelvis:

• riva två gånger på 2,20
• stå över det tredje försöket
• riva första försöket på 2,23

Det blir tre misslyckade försök i följd och tävlingen är över.

Så läser du O och X

Resultatraden använder ofta:

• O: klarad höjd
• X: misslyckat försök
• –: stod över försöket eller höjden

XO betyder att höjden klarades i andra försöket. XXO betyder att den klarades i tredje.

Den försöksserien kan avgöra placeringen när flera deltagare når samma sluthöjd.

Countback i höjdhopp och stavhopp

När två hoppare har klarat samma högsta höjd används countback för att skilja dem åt.

Först jämförs hur många försök de behövde på den senast klarade höjden.

Exempel:

• Hoppare A klarar 1,95 i första försöket.
• Hoppare B klarar 1,95 i andra försöket.
• Båda misslyckas sedan på 2,00.

Hoppare A placeras före eftersom A klarade 1,95 med färre försök.

Om båda behövde lika många försök på den senast klarade höjden jämförs det totala antalet rivningar fram till och med den höjden.

Den som har färre rivningar placeras först.

Skiljehopp kan avgöra segern

Om deltagarna fortfarande är helt lika kan de dela placeringen.

När förstaplatsen ska avgöras kan ett skiljehopp användas. Ribban flyttas då upp eller ned tills endast en deltagare klarar höjden.

I vissa tävlingar kan förstaplatsen i stället delas.

Läs mer om hur countback och skiljehopp fungerar.

Mångkamp avgörs genom poäng

Tiokamp och sjukamp avgörs inte genom att deltagarnas placeringar i varje gren läggs ihop.

Varje prestation omvandlas i stället till poäng. Den som har flest poäng efter samtliga grenar vinner.

En mångkampare kan bli femma i en delgren och ändå stärka sitt läge i totalställningen om resultatet är bra i förhållande till poängtabellen.

På samma sätt kan en delgrensseger ge mindre utdelning än väntat om resultatet i sig inte är särskilt starkt.

Tider, längder och höjder räknas olika

I löpgrenar ger en snabbare tid fler poäng. I hopp och kast ger en längre eller högre prestation fler poäng.

Varje gren har sin egen beräkning. En sekund, centimeter eller meter är därför inte värd ett fast antal poäng.

Värdet beror både på grenen och resultatnivån.

Nollresultat kan avgöra hela tävlingen

En deltagare som inte får något giltigt resultat i exempelvis längdhopp eller stavhopp får noll poäng i grenen.

Mångkampen fortsätter, men möjligheten att vinna eller nå ett högt slutresultat försämras kraftigt.

Därför kan säkerhet vara viktigare än maximal prestation. En mångkampare kan välja en försiktig ingångshöjd i stavhopp eller prioritera ett giltigt första kast framför att omedelbart jaga maximal längd.

Mångkamp har vissa specialregler

I längd och kast får mångkampare normalt tre försök i stället för finalformatet med ytterligare tre försök för de åtta främsta.

Tjuvstartsregeln skiljer sig också från de individuella löpgrenarna genom den gemensamma varningen efter den första felaktiga starten.

Läs mer om hur poängen räknas i tiokamp och sjukamp.

Mästerskap, galor och Diamond League

Friidrott ser olika ut beroende på vilken typ av tävling du följer.

Ett mästerskap är byggt för att utse medaljörer. En gala är oftast en enskild tävlingskväll med inbjudna startfält. Diamond League är en serie galor där deltagarna samlar poäng för att nå en avslutande final.

Mästerskap använder flera omgångar

I VM, EM och OS kan grenarna innehålla:

• försöksheat
• semifinaler
• kvaltävlingar
• finaler

En deltagare kan behöva tävla flera gånger under samma mästerskap. Det påverkar taktiken.

Den bästa löparen behöver inte försöka sätta personbästa i försöksheatet. Det räcker att säkra en plats i nästa omgång.

Galor avgörs ofta direkt

Vid en vanlig endagsgala avgörs många grenar direkt i en final.

Startfältet är mindre och deltagarna behöver normalt inte kvalificera sig på plats. Det gör tävlingen enklare att följa, men innebär också att startlistan ofta bygger på inbjudningar och arrangörens urval.

Diamond League är en säsongsserie

I Diamond League ger placeringar i deltävlingarna poäng. De aktiva med bäst poängläge kvalificerar sig till seriens final.

Den som leder poängställningen under säsongen har inte därmed vunnit Diamond League. Titeln avgörs i finalen.

Format, antal finalplatser och försöksupplägg kan skilja sig mellan grenar och förändras mellan säsongerna. Aktuella detaljer finns i guiden om hur Diamond League-poäng och finalplatser fungerar.

Den som behöver fullständiga tekniska bestämmelser kan gå vidare till World Athletics officiella regelverk.

Vanliga frågor om friidrott

Kan ett resultat vinna tävlingen utan att räknas som rekord?

Ja. En sprinttid eller ett längdhopp med för stark medvind kan fortfarande avgöra tävlingen men sakna rekordstatus.

Är stort Q bättre än litet q?

Båda innebär att deltagaren går vidare. Stort Q visar normalt automatisk kvalificering, medan litet q visar att platsen säkrades genom tid eller ett kompletterande resultat.

Vilket försök räknas i hopp och kast?

Det bästa giltiga försöket räknas, oavsett om det gjordes först eller sist.

Varför leder en höjdhoppare när två har klarat samma höjd?

Den ledande hopparen kan ha klarat höjden med färre försök eller haft färre rivningar tidigare i tävlingen.

Kan en tiokampare vinna utan att vinna någon gren?

Ja. Mångkamp avgörs genom den sammanlagda poängen från alla grenar. Jämna och starka prestationer kan väga tyngre än enstaka delgrenssegrar.

Varför får inte alla de mittersta banorna?

Banorna lottas vanligtvis inom seedade grupper. De bäst rankade får större chans till de mer eftertraktade banorna, men inte en garanterad bestämd bana.

Får en höjdhoppare stå över en höjd?

Ja. Hopparen får själv välja ingångshöjd och kan även stå över återstående försök på en höjd. Tidigare rivningar följer dock med i serien av misslyckade försök.

Kan ett kvalresultat bli personbästa eller rekord?

Ja. Ett resultat i kval eller försöksheat är officiellt och kan ge personbästa eller rekord om samtliga villkor är uppfyllda. Placeringen i kvalet ger däremot ingen medalj.

Friidrott blir enklare när du ser systemen

Samma frågor återkommer genom en hel friidrottstävling.

Vad betyder markeringen bredvid resultatet? Vem är automatiskt vidare? Hur många försök återstår? Är resultatet rekordgiltigt? Varför leder en hoppare trots samma sluthöjd? Hur kan en mångkampare klättra i totalställningen utan att vinna delgrenen?

PB, SB, WL, NR och WR visar hur prestationen står sig mot tidigare resultat. Q och q visar vägen vidare. Vind, rivningar, övertramp och tjuvstarter avgör resultatets status. Grenens format avgör sedan om vinnaren utses genom målgång, bästa försök, högsta klarade höjd eller sammanlagd poäng.