Stort Q och litet q visar att en friidrottare har gått vidare från ett försök, en semifinal eller ett kval. Skillnaden är hur platsen har säkrats.

På löparbanan betyder Q normalt att den aktive har kvalificerat sig genom sin placering i heatet. q betyder att den aktive har tagit en av de återstående platserna genom sin tid.

I hopp- och kastgrenar betyder Q att den aktive har klarat den fastställda kvalgränsen. q betyder att resultatet ändå räckte till en finalplats när det planerade finalfältet fylldes.

Båda markeringarna betyder alltså att den aktive är vidare. Ett litet q är inte ett preliminärt avancemang och ger inte en sämre plats i nästa omgång.

Q och q i friidrott – snabb förklaring

Symbol	Löpgrenar	Hopp och kast
Q	Vidare genom placering i heatet	Den automatiska kvalgränsen har klarats
q	Vidare genom tid	Vidare genom sammanlagt resultat

Det exakta kvalificeringssystemet står normalt ovanför resultatlistan eller i tävlingens regler.

En formulering som ”de tre första i varje heat samt två bästa tiderna går vidare” betyder att tre löpare från varje heat får stort Q. Därefter får de två snabbaste löparna som ännu inte är kvalificerade litet q.

I ett längd- eller kastkval kan det i stället stå att alla som når en viss kvalgräns eller de tolv bästa resultaten går till final. De som klarar gränsen får Q. Om färre än tolv når gränsen får de bästa återstående resultaten q.

Vad betyder stort Q i friidrott?

Stort Q står för att den aktive har kvalificerat sig genom den huvudsakliga direktvägen i tävlingen.

Det översätts ofta med direktkvalificerad, men vad direktkvalificeringen bygger på beror på grenen.

Q i löpgrenar

I löpgrenar delas Q normalt ut efter placering i heatet.

Om tävlingsvillkoret säger att de tre främsta i varje heat går vidare får ettan, tvåan och trean Q. Det spelar ingen roll om heatet gick snabbt eller långsamt.

En resultatlista kan exempelvis visa:

• 1. Löpare A – 10,22 Q
  2. Löpare B – 10,30 Q
  3. Löpare C – 10,41 Q
  4. Löpare D – 10,43

Q efter tiden betyder inte att löparen har klarat en viss tidsgräns. Det betyder att placeringen i heatet gav avancemang.

Det är därför fullt möjligt att flera aktiva i samma heat har Q. Om fyra placeringar ger direkt avancemang ska de fyra främsta markeras med Q.

Det är också möjligt att en löpare får Q med en sämre tid än en löpare som får q i ett annat heat. Placeringen avgör Q-platsen, inte en jämförelse med alla andra heat.

Q i hopp och kast

I längdhopp, tresteg, höjdhopp, stavhopp och kastgrenar används Q på ett annat sätt.

Före kvaltävlingen fastställs normalt en automatisk kvalgräns. Den kan exempelvis vara:

• 8,15 meter i längdhopp
• 1,95 meter i höjdhopp
• 64,00 meter i diskus
• 80,00 meter i spjut

Den som klarar gränsen får Q.

Om en diskuskastare gör 64,50 när kvalgränsen är 64,00 kan resultatlistan därför visa:

64,50 Q

I längd, tresteg och kast behöver den aktive normalt inte fortsätta kvaltävlingen efter att gränsen har klarats. Q-platsen är redan säkrad.

Om fler än det planerade antalet finalister klarar kvalgränsen går samtliga som nått gränsen vidare. Finalfältet kan därför bli större än det antal som tävlingsledningen först räknat med.

Vad betyder litet q i friidrott?

Litet q betyder att den aktive har kvalificerat sig genom sin prestation utan att ta en av de ordinarie direktplatserna.

På bana handlar det normalt om tid. I hopp och kast handlar det om det sammanlagda resultatet.

q på tid i löpgrenar

Efter att alla Q-platser har delats ut kan ett antal återstående platser fördelas efter tid.

Anta att de tre främsta i varje heat går vidare och att ytterligare två platser delas ut till de bästa tiderna.

En löpare som slutar fyra kan då fortfarande gå vidare. Tiden jämförs med tiderna för övriga löpare som inte redan har fått Q.

Resultatlistan kan exempelvis visa:

10,35 q

Det betyder att löparen inte blev bland de direktkvalificerade i sitt heat, men att tiden räckte till en av de återstående platserna.

Ett litet q kan ofta inte delas ut definitivt förrän samtliga relevanta heat har genomförts. En löpare kan ligga på en q-plats efter det första heatet, men senare bli passerad av snabbare löpare.

Vid stora mästerskap visas därför ibland en preliminär kvalificeringsposition medan tävlingen pågår. Den slutliga markeringen fastställs först när alla tider kan jämföras.

q på resultat i hopp och kast

I hopp- och kastkval används q när en aktiv går vidare utan att ha klarat den automatiska kvalgränsen.

Anta att kvalgränsen i diskus är 64,00 meter och att minst tolv kastare ska gå till final.

Om bara sju kastare når 64,00 får de sju Q. Därefter fylls de fem återstående finalplatserna med de bästa resultaten under kvalgränsen.

De fem aktiva får q.

Ett resultat på 62,85 kan alltså ge en finalplats och markeras:

62,85 q

Det betyder inte att 62,85 var en andra officiell kvalgräns. Resultatet blev tillräckligt först när samtliga kvalresultat hade räknats samman.

Den förutbestämda kvalgränsen gäller för Q. Den lägsta prestationen som ger q uppstår genom resultatlistan.

Vad betyder ”de tre första samt två bästa tiderna”?

Det är en av de vanligaste formuleringarna i försökslopp.

Anta att tre heat genomförs. Från varje heat går de tre främsta vidare genom placering. Dessutom går de två snabbaste av de återstående löparna vidare på tid.

Efter placeringarna har nio löpare kvalificerat sig:

• tre från heat 1
• tre från heat 2
• tre från heat 3

Alla nio får Q.

De bästa tiderna bland löparna som inte slutade topp tre är:

• Heat 1: fyran springer 10,55
• Heat 2: fyran springer 10,35
• Heat 3: fyran springer 10,36

Löparna med 10,35 och 10,36 får q. Löparen med 10,55 blir utslagen.

Totalt går elva löpare vidare: nio med Q och två med q.

Det spelar ingen roll om trean i heat 1 bara sprang 10,50. Den löparen får ändå Q genom placeringen, trots att två q-löpare från andra heat var snabbare.

Systemet skyddar värdet av placeringen i varje heat. Samtidigt ger tidsplatserna en andra möjlighet för löpare som hamnat i ett ovanligt snabbt heat.

Alla tävlingar använder dock inte samma modell. Vissa omgångar avgörs enbart genom placering. Andra kan använda återkval, ofta kallat repechage, i stället för att dela ut de sista platserna direkt på tid.

Den som följer ett mästerskap bör därför alltid läsa kvalificeringsvillkoret för just den aktuella grenen.

Så fylls finalen i längdhopp och kast

Hopp- och kastkval genomförs ofta i två grupper. Resultaten från grupperna bedöms normalt tillsammans när finalfältet ska fastställas.

Anta att ett längdkval har följande villkor:

• automatisk kvalgräns: 8,10 meter
• minst tolv aktiva till final

Efter båda grupperna har fem hoppare klarat minst 8,10. De får Q.

Därefter sorteras alla övriga aktiva efter sitt bästa giltiga resultat. De sju bästa som inte klarade kvalgränsen fyller de återstående platserna och får q.

Den tolfte och sista finalplatsen kanske tas med 7,91. Då får den aktive q trots att resultatet är 19 centimeter kortare än kvalgränsen.

Om exakt tolv eller fler klarar 8,10 behöver inga platser fyllas med q. Om tretton klarar gränsen får alla tretton Q och går till final.

Samma grundmodell används i kastgrenar.

I höjdhopp och stavhopp fungerar kvalet något annorlunda eftersom resultatet består av klarade höjder och antal försök. Q delas ut när den automatiska kvalhöjden har klarats. Om finalfältet måste fyllas används placering och grenens skiljeregler för att hitta de bästa återstående resultaten.

Hur själva kvalgränsen bestäms och varför finalfältet ibland blir större än planerat fördjupas i HurBras separata guide om kvalgräns och direktkvalificering.

Vad händer om två aktiva har samma tid eller resultat?

Två resultat kan se identiska ut i tv-grafiken eller den vanliga resultatlistan utan att de är helt lika i tävlingssystemet.

Samma tid i ett löplopp

Löptider visas ofta i hundradelar, men målfotot kan registrera en större noggrannhet.

Två löpare kan båda visas med 10,35, samtidigt som den exakta avläsningen visar exempelvis:

• 10,341
• 10,348

Den första löparen placeras då före den andra.

Om de exakta tiderna inte kan skilja löparna åt kan båda gå vidare när det finns tillräckligt med banor eller startplatser i nästa omgång.

Om det inte finns plats för båda kan lottning behöva användas för att avgöra den sista kvalificeringsplatsen.

En delning på en placering kan också påverka hur många återstående platser som delas ut på tid. Om en extra löpare går vidare genom delad placering kan antalet q-platser minskas för att behålla rätt storlek på nästa omgång.

Samma resultat i längd, tresteg och kast

Om två aktiva har samma bästa resultat jämförs deras näst bästa giltiga resultat.

Är även dessa lika jämförs det tredje bästa resultatet och därefter övriga giltiga försök.

Exempel:

• Aktiv A: 7,92 – 7,80 – 7,75
• Aktiv B: 7,92 – 7,77 – 7,76

Båda har 7,92 som bästa resultat, men Aktiv A placeras före tack vare ett bättre andrahopp.

Om de fortfarande är helt lika kan placeringen delas. Vid den sista platsen till en final kan en sådan delning innebära att båda går vidare och att finalfältet blir större.

Samma resultat i höjd och stav

I höjdhopp och stavhopp jämförs först antalet rivningar på den senast klarade höjden. Den som behövde färre försök placeras före.

Om de fortfarande är lika jämförs det sammanlagda antalet rivningar under tävlingen fram till och med den senast klarade höjden.

En eventuell fortsatt delning hanteras enligt grenens särskilda regler. Hur countback fungerar i detalj behandlas i HurBras guide om skiljehopp och countback.

Så läser du en resultatlista på tio sekunder

En resultatlista från ett försök eller kval blir mycket enklare att förstå i rätt ordning.

1. Läs kvalificeringsvillkoret

Leta efter en formulering som:

• de tre första i varje heat samt två bästa tider
• de fyra främsta går vidare
• kvalgräns 64,00 eller de tolv bästa resultaten
• de två främsta går till final

Det är den texten som förklarar hur Q och q ska delas ut.

2. Leta efter Q eller q

Q och q står normalt i en separat kolumn eller direkt efter tiden, höjden, längden eller kastresultatet.

Båda betyder att den aktive har gått vidare.

3. Kontrollera om alla heat eller grupper är klara

Q kan ofta delas ut direkt efter ett heat eftersom placeringen är känd.

q kan behöva vänta tills alla heat eller kvalgrupper har avslutats. Det går inte att veta vilka tider eller resultat som är bäst förrän alla har tävlat.

4. Skilj Q och q från andra markeringar

SB, PB och WR beskriver hur bra prestationen var.

DNS, DNF och DQ beskriver vad som hände med deltagandet.

Q och q handlar bara om avancemang.

I exempelvis HurBras guide till U18-EM i friidrott 2026 kan flera svenska starttider bero på tidigare kvalresultat. Samma princip gäller vid större galor med flera sprintomgångar, som Diamond League i Eugene.

DNS, DNF, DQ, DSQ, NM och SB

Markering	Grundbetydelse	Vad den visar
DNS	Kom inte till start	Startstatus
DNF	Fullföljde inte	Tävlingsstatus
DQ/DSQ	Diskvalificerad	Regelbeslut
NM	Inget giltigt resultat	Resultatstatus
SB	Säsongsbästa	Prestationsnivå

DNS

DNS betyder Did Not Start.

Den aktive fanns med i startlistan men kom inte till start. Det kan bero på skada, sjukdom, återbud eller något annat, men resultatlistan berättar inte alltid orsaken.

DNF

DNF betyder Did Not Finish.

Den aktive startade tävlingen men fullföljde inte. Förkortningen förekommer främst i löp- och gånggrenar samt mångkampens enskilda lopp.

DQ eller DSQ

DQ betyder Disqualified, alltså diskvalificerad.

DSQ används med samma betydelse i många äldre resultat och av vissa resultattjänster. World Athletics använder normalt DQ i sin aktuella standard.

En diskvalifikation kan exempelvis bero på en tjuvstart, ett regelbrott i ett stafettlopp, felaktig passage av ett hinder eller att en löpare har stört en konkurrent.

NM

NM betyder No Mark.

I längd, tresteg och kast innebär det att den aktive deltog men inte fick något giltigt resultat. Tre övertramp i ett längdkval kan exempelvis ge NM.

I höjd och stav används motsvarande markering när den aktive inte klarar någon höjd.

SB

SB betyder Season Best, säsongsbästa.

Markeringen visar att prestationen är den aktives bästa under säsongen. Den säger ingenting om avancemanget.

En resultatlista kan därför visa både:

10,35 q SB

Det betyder att löparen gick vidare på tid och samtidigt satte sitt bästa resultat för säsongen.

PB, WL, NR och WR tillhör samma statistiska grupp som SB. De beskriver prestationens nivå, medan Q och q beskriver om den aktive har kvalificerat sig.

Varför kan symbolerna se olika ut?

Kärnbetydelsen av Q och q är tydlig, men resultatlistornas presentation kan variera.

En tjänst kan placera bokstaven direkt efter resultatet:

7,95 q

En annan kan ha en separat kolumn med rubriken ”Kvalificering”.

Nationella resultatprogram kan använda översatta förklaringar, medan internationella mästerskap normalt använder engelska förkortningar.

DQ kan visas som DSQ. No Mark kan visas som NM eller med ett streck. En aktiv som går vidare efter ett särskilt domarbeslut kan få en kompletterande markering. Repechage kan också visas med en annan symbol än vanligt q.

Tävlingsformatet kan dessutom skilja sig. Alla försökslopp har inte tidskvalificering. I vissa grenar går de aktiva vidare enbart genom placering, och i andra används ett separat återkval.

Den säkraste metoden är därför alltid att läsa villkoret som hör till resultatlistan. Där framgår hur många som går vidare genom placering, tid, kvalgräns eller sammanlagt resultat.

De officiella definitionerna och skiljereglerna finns i World Athletics tävlings- och teknikregler.

Vanliga frågor om Q och q i friidrott

Är stort Q samma sak som direktkvalificerad?

Ja, i normal resultattolkning. På bana innebär det vanligtvis avancemang genom placering i heatet. I hopp och kast innebär det att den automatiska kvalgränsen har klarats.

Vad betyder litet q efter en löptid?

Det betyder att löparen har gått vidare genom sin tid. Löparen tog inte en av direktplatserna i heatet men hade en av de bästa återstående tiderna.

Kan flera löpare i samma heat få Q?

Ja. Om de tre främsta i heatet går vidare får samtliga tre Q.

Kan en löpare med q ha bättre tid än en löpare med Q?

Ja. En q-löpare från ett snabbt heat kan ha bättre tid än en Q-löpare från ett långsammare heat. Q avgörs av placeringen i det egna heatet.

Vad betyder q efter ett längdhopps- eller kastresultat?

Det betyder att resultatet räckte till en finalplats när de återstående platserna fylldes, trots att den automatiska kvalgränsen inte klarades.

Är q samma sak som kvalgränsen?

Nej. Kvalgränsen är bestämd före tävlingen och ger Q. Det lägsta resultat som till slut ger q beror på hur de övriga aktiva presterar.

Varför står det DSQ i vissa resultat och DQ i andra?

Båda betyder diskvalificerad. DQ är den form som World Athletics normalt använder i aktuella resultatstandarder, medan DSQ är vanligt i andra och äldre system.

Vilka går vidare från försöken?

Det står i kvalificeringsvillkoret. Det kan exempelvis vara de tre främsta i varje heat plus två bästa tider, eller enbart ett visst antal aktiva genom placering.

Vad händer om två aktiva har exakt samma tid?

Målfotots mer exakta tider används först. Om de fortfarande inte kan skiljas åt kan båda gå vidare om det finns plats. Annars kan den sista platsen behöva avgöras genom lottning.

Q och q blir enkla att tolka när man först läser tävlingens kvalificeringsvillkor. På bana betyder Q normalt avancemang genom placering och q avancemang genom tid. I hopp och kast betyder Q klarad kvalgräns och q att resultatet räckte när finalfältet fylldes.