Medvind upp till och med +2,0 meter per sekund är godkänd i de friidrottsgrenar där vinden mäts. Visar vindmätaren +2,1 eller mer räknas resultatet som vindassisterat.

Det betyder inte att prestationen stryks. En sprinter kan vinna ett lopp i +2,4 och ett längdhopp i för stark medvind kan avgöra hela tävlingen. Skillnaden är att resultatet inte kan godkännas som världsrekord, nationellt rekord eller officiellt vindgodkänt personbästa.

World Athletics världsranking har ytterligare en modell. Där kan även vindassisterade resultat användas, men resultatpoängen justeras efter vinden.

Vindgränsen i friidrott är +2,0 m/s

Den högsta tillåtna medvinden är +2,0 meter per sekund.

Gränsen gäller bland annat i kort sprint, kort häck, längdhopp och tresteg. Det är först när den redovisade vinden överstiger +2,0 som resultatet blir vindassisterat.

Gren eller format	Godkänd medvind	Vid starkare medvind
100 m, 200 m och kort häck	Högst +2,0 m/s	Placeringen räknas, men tiden är inte rekord- eller PB-godkänd
Längdhopp och tresteg	Högst +2,0 m/s	Hoppet räknas i tävlingen, men inte som vindgodkänt rekord eller PB
400 m och längre lopp	Ingen motsvarande +2,0-gräns	Vinden hanteras inte på samma sätt
Mångkampens totalresultat	Högst +2,0 m/s i genomsnitt för rekord	Tävlingspoängen står kvar, men rekordstatusen påverkas

Exakt +2,0 är alltså godkänt. Ett resultat i +2,1 är vindassisterat.

Det här är lätt att missa eftersom vindvärdet avrundas till en decimal. En faktisk mätning på exempelvis +2,03 registreras som +2,1, inte +2,0. Positiva vindvärden avrundas uppåt till nästa tiondel.

Vad betyder +1,8, +2,0 och +2,4?

Vindvärdet visar vindens genomsnittliga hastighet i prestationsriktningen under den mätperiod som gäller för grenen.

Ett plustecken betyder medvind:

• +1,8: medvind på 1,8 meter per sekund
• +2,0: den högsta godkända medvinden
• +2,4: för stark medvind för rekord och officiellt PB

Ett minustecken betyder motvind:

• −0,6: motvind på 0,6 meter per sekund
• −1,8: motvind på 1,8 meter per sekund

Värdet 0,0 innebär att vindmätaren inte registrerade någon genomsnittlig vindkomponent i löp- eller hoppriktningen under mätperioden. Det behöver inte betyda att luften var helt stilla på hela arenan.

Varför mäts medvinden i friidrott?

Medvind kan ge en tydlig fördel i grenar där en stor del av prestationen sker i samma riktning.

En sprinter som springer med vinden får lägre relativt luftmotstånd än en löpare som möter motvind. Skillnaden kan påverka tiden, särskilt på 100 och 200 meter där mycket små tidsmarginaler skiljer löparna åt.

I längdhopp och tresteg kan medvind hjälpa den aktive att hålla hög fart genom ansatsen. Högre ansatsfart kan i sin tur bidra till ett längre hopp, även om stark eller ojämn vind också kan göra det svårare att träffa plankan rätt.

Vindgränsen finns därför främst för att göra rekord, personbästan och statistiska jämförelser mer rättvisa. En tid på 10,00 i kraftig medvind är inte direkt jämförbar med 10,00 i vindstilla förhållanden eller motvind.

Mätningen gör däremot inte alla tävlingsförhållanden identiska. Vind kan variera mellan olika delar av arenan, mellan banor och mellan enskilda hopp. Arenans utformning, läktare och öppningar kan också påverka luftströmmarna.

Vindmätaren ger ett standardiserat officiellt värde. Den kan inte beskriva varje vindpust som den aktive möter under hela prestationen.

Vilka sprint- och häckgrenar omfattas?

Vind mäts vid utomhustävlingar på följande korta löpsträckor:

• 50 meter
• 60 meter
• 100 meter
• 200 meter
• 50 meter häck
• 60 meter häck
• 100 meter häck
• 110 meter häck

I senior internationell friidrott är de mest aktuella grenarna 100 meter, 200 meter, 100 meter häck och 110 meter häck.

Resultat på 100 och 200 meter dyker regelbundet upp tillsammans med ett vindvärde i mästerskap och Diamond League. Det gäller även i svenska tävlingar som Bauhausgalan, där både sprint och längdhopp ingår i programmet.

Ett vindvärde gäller hela heatet

I löpgrenarna görs en gemensam vindmätning för loppet. Alla deltagare i samma heat får därför samma officiella vindvärde.

Två försöksheat kan samtidigt få helt olika förhållanden.

Ett heat kan exempelvis genomföras i +2,3 medan nästa heat får +0,8. Löparna i båda heaten kan gå vidare på placering eller tid, men bara tiderna från heatet med +0,8 är vindgodkända.

Varför mäts inte vinden på 400 meter på samma sätt?

Den vanliga gränsen på +2,0 används inte för 400 meter, 400 meter häck eller längre löpgrenar.

På ett helt varv ändrar löparna riktning. Samma vind kan vara medvind på en del av banan och motvind på en annan. På längre distanser passerar löparna dessutom samma delar av banan flera gånger.

Det går därför inte att använda en kort mätperiod på upploppsrakan som ett rättvist mått på den sammanlagda vindhjälpen under loppet.

Vädret kan självklart påverka även ett 400-meterslopp eller ett långdistanslopp. Resultatet underkänns bara inte genom samma officiella +2,0-regel.

Hur mäts vinden i sprint och häck?

Vid sprint och häck placeras vindmätaren bredvid upploppsrakan, intill bana ett.

Mätaren ska normalt stå:

• högst två meter från banan
• med mätplanet cirka 1,22 meter över marken
• 30 meter från mållinjen vid 50 och 60 meter
• 50 meter från mållinjen vid 100, 110 och 200 meter

Mätperioden varierar mellan grenarna.

Gren	Mätningen pågår	Mätningen startar
50 och 60 m	5 sekunder	Vid startskottet
100 m	10 sekunder	Vid startskottet
100 och 110 m häck	13 sekunder	Vid startskottet
200 m	10 sekunder	När första löparen kommer in på upploppet

Vid 200 meter börjar mätningen alltså inte vid startskottet. Löparna startar i kurvan och vinden mäts i stället när den första deltagaren kommer in på upploppsrakan.

Vindmätaren ska vara kontrollerad och kalibrerad. Vid större internationella tävlingar och resultat som kan bli aktuella för världsrekord används godkänd icke-mekanisk mätutrustning.

De fullständiga kraven finns i World Athletics aktuella tävlings- och tekniska regler.

Hur mäts vinden i längdhopp och tresteg?

I längdhopp och tresteg mäts vinden separat för varje försök.

Det är en viktig skillnad mot sprintgrenarna. Ett lopp får ett gemensamt vindvärde, medan en hoppare kan få sex olika vindvärden under samma tävling.

Vindmätaren ska placeras:

• 20 meter från övertrampslinjen
• högst två meter från ansatsbanan
• cirka 1,22 meter över marken

Mätningen pågår i fem sekunder.

I längdhopp börjar den när hopparen passerar en markering 40 meter från plankan. I tresteg används en markering 35 meter från plankan.

Om hopparen har en kortare ansats och börjar innanför markeringen startas mätningen när ansatsen börjar.

Varje hopp har sin egen vindstatus

En längdhoppare kan få följande resultatserie:

• 7,88 i +0,7
• övertramp
• 8,04 i +2,3
• 7,96 i −0,4
• 8,01 i +1,6
• övertramp

Hoppet på 8,04 är längst och räknas i tävlingen. Det kan därför bli vinnarresultatet.

Det är däremot vindassisterat. Hoppet på 8,01 i +1,6 är hopparens bästa vindgodkända resultat och kan vara ett officiellt personbästa.

Samma skillnad kan bli viktig i tävlingar med svenska hoppare, exempelvis när längdhopp och sprint finns på programmet under Diamond League-galan i Eugene.

Vad händer om medvinden är för stark?

Ett resultat i mer än +2,0 försvinner inte ur tävlingen.

Det används fortfarande för att:

• bestämma placeringarna
• avgöra vem som vinner
• avgöra vilka löpare som går vidare från ett heat
• räkna tävlingspoäng
• bestämma den aktives bästa resultat i den aktuella tävlingen

En sprinter som springer 9,95 i +2,4 kan alltså vinna loppet med tiden 9,95. En längdhoppare kan vinna på 8,20 i +2,5.

Vindgränsen påverkar i stället hur resultatet får användas efter tävlingen.

Resultatet kan inte godkännas som rekord

Ett vindassisterat resultat kan inte ratificeras som världsrekord, kontinentrekord eller nationellt rekord i en gren som omfattas av vindregeln.

Om världsrekordet på 100 meter är 9,58 och en löpare springer 9,55 i +2,2 blir tiden inte ett nytt världsrekord.

Loppet och segern gäller fortfarande. Rekordet gör det inte.

Samma princip gäller i längdhopp och tresteg. Ett hopp som är längre än det gällande rekordet kan inte ratificeras om medvinden överstiger +2,0.

Andra villkor måste också vara uppfyllda för att ett rekord ska godkännas. Vindvärdet är bara ett av kraven.

Resultatet blir normalt inte officiellt PB

Ett resultat i för stark medvind räknas normalt inte som officiellt personbästa i vindgodkänd statistik.

En löpare kan därför ha:

• officiellt PB: 10,12 i +1,7
• snabbaste tid någonsin: 10,06 i +2,5

Tiden 10,06 är ett verkligt tävlingsresultat och kan beskrivas som löparens snabbaste tid. Den är däremot inte löparens officiella vindgodkända personbästa.

Resultatdatabaser kan visa tiden separat som ett vindassisterat toppresultat. Hur markeringen presenteras varierar mellan olika resultatsystem.

Vindassisterade resultat kan användas på världsrankingen

World Athletics världsranking fungerar inte på samma sätt som rekordlistorna.

Vindassisterade resultat på 100 meter, 200 meter, 100 meter häck, 110 meter häck, längdhopp och tresteg kan fortfarande få ett resultatvärde på rankingen. Resultatpoängen reduceras då utifrån hur stark medvinden var.

Motvind kan i stället ge ett tillägg till resultatpoängen.

Det innebär att en tid i +2,3 inte automatiskt blir värdelös för rankingen. Den behandlas bara mindre fördelaktigt än samma tid i godkänd vind.

Rankingpoängen ändrar inte tävlingsresultatet. Löparens noterade tid eller hopparens längd står kvar. Det är endast det rankingmässiga värdet som justeras.

Kan man sätta personbästa i för stark medvind?

Inte ett officiellt vindgodkänt personbästa.

Det kan ändå uppstå språklig förvirring eftersom en aktiv faktiskt kan ha sprungit snabbare eller hoppat längre än någonsin tidigare.

En löpare som har officiellt PB på 10,20 och sedan springer 10,12 i +2,6 har gjort sin snabbaste tid någonsin. Resultatet är ändå inte ett godkänt PB i den officiella huvudstatistiken.

Det mest korrekta är då att skriva:

• vindassisterade 10,12
• personens snabbaste tid, men inte officiellt PB
• 10,12 w
• 10,12 i för stark medvind

Formuleringen ”nytt personbästa” bör reserveras för resultat där vinden är godkänd, om man inte samtidigt tydligt förklarar att tiden eller hoppet var vindassisterat.

Vad betyder w och NWI i en resultatlista?

Bokstaven w används ofta för ett vindassisterat resultat. Den kommer från engelskans wind assisted.

Ett resultat kan exempelvis skrivas:

10,08w

Det betyder att tiden noterades med för stark medvind. I en mer detaljerad resultatlista visas ofta det exakta vindvärdet, exempelvis:

10,08 (+2,4)

Vissa resultatsystem använder stora och små bokstäver på olika sätt. Ett stort W kan förekomma i mångkampsstatistik för att markera ett vindassisterat totalresultat eller kraftigare medvind i någon av delgrenarna.

NWI betyder no wind indication. Då saknas en användbar officiell vinduppgift.

NWI betyder inte att det var vindstilla.

Det kan bland annat bero på:

• att ingen vindmätning genomfördes
• tekniskt fel på mätutrustningen
• att mätningen inte uppfyllde kraven
• att vinduppgiften inte har rapporterats tillsammans med resultatet

Ett resultat utan vinduppgift kan stå kvar i tävlingsprotokollet. Det kan däremot inte behandlas som ett säkert vindgodkänt rekord eller personbästa.

I World Athletics rankingregler kan NWI-resultat användas med ett fast poängavdrag. För de berörda individuella sprint-, häck- och hoppgrenarna är avdraget 30 resultatpoäng.

Vad innebär motvind?

Motvind markeras med ett minustecken.

En tid på 10,20 i −1,5 har genomförts med en genomsnittlig motvind på 1,5 meter per sekund under mätperioden.

Det finns ingen motsvarande gräns där resultatet underkänns för att motvinden är för stark. En prestation i −3,0 kan fortfarande godkännas som rekord eller personbästa om alla andra krav är uppfyllda.

Motvinden gör normalt prestationen svårare:

• sprintern möter större relativt luftmotstånd
• häcklöparens rytm kan påverkas
• hopparen kan få lägre eller mer svårkontrollerad ansatsfart

En mycket stark motvind kan därför göra en till synes måttlig tid eller längd mer imponerande än siffran först antyder.

World Athletics rankingmodell tar hänsyn till detta genom att ge en positiv justering av resultatpoängen vid motvind.

Det betyder inte att en motvindstid officiellt räknas om till en tänkt tid i vindstilla. Den noterade tiden står kvar. Justeringen sker endast i rankingens poängberäkning.

Hur fungerar vinden i mångkamp?

Mångkampen har särskilda regler eftersom flera av delgrenarna vindmäts.

I herrarnas tiokamp gäller det normalt:

• 100 meter
• längdhopp
• 110 meter häck

I damernas sjukamp gäller det normalt:

• 100 meter häck
• längdhopp
• 200 meter

Resultaten i delgrenarna omvandlas till vanliga mångkampspoäng. En medvindstid eller ett medvindshopp kan alltså ge full poäng i den pågående tävlingen.

Vinden ändrar inte den prestation som matas in i poängtabellen.

Genomsnittet avgör rekordstatusen

För att totalpoängen i en mångkamp ska kunna godkännas som rekord får det genomsnittliga vindvärdet i de vindmätta delgrenarna inte överstiga +2,0 m/s.

Både medvind och motvind tas med i beräkningen.

Anta att en sjukamps vindvärden är:

• 100 meter häck: +2,8
• längdhopp: +2,4
• 200 meter: −0,8

Vindvärdena läggs ihop:

2,8 + 2,4 − 0,8 = 4,4

Summan delas sedan med tre:

4,4 / 3 = 1,47

Genomsnittet är ungefär +1,5. Totalresultatet klarar därmed vindvillkoret för rekord, trots att två av de enskilda grenarna genomfördes i mer än +2,0.

De individuella resultaten på +2,8 och +2,4 är däremot fortfarande vindassisterade när de bedöms som separata häck- eller längdhoppsresultat.

En mångkampare kan alltså få ett rekordgodkänt totalresultat utan att varje enskild delgren är godkänd som ett fristående PB.

Särskild regel för kvalresultat

Vid bedömning av kvalificeringsresultat till en mångkamp finns ett särskilt villkor.

Resultatet kan uppfylla vindkravet om minst ett av följande gäller:

• inget enskilt vindvärde överstiger +4,0 m/s
• genomsnittet av de vindmätta grenarna är högst +2,0 m/s

Det är inte samma regel som används när ett världsrekord i totalpoäng ska ratificeras.

Därför går det inte att använda en enda förenklad mening om ”högst +2,0” för alla mångkampssituationer. Tävlingspoäng, rekord, kvalificering och ranking måste hållas isär.

Mångkamp på världsrankingen

Även World Athletics ranking har en särskild modell för mångkamp.

Ett avdrag görs om minst en delgren har mer än +4,0 och det genomsnittliga vindvärdet samtidigt överstiger +2,0. Om användbar vinduppgift saknas i en eller flera berörda delgrenar används ett särskilt NWI-avdrag.

Avdraget påverkar rankingens Result Score. Det ändrar inte totalpoängen i tävlingsresultatet.

Tydliga exempel på godkänd och för stark vind

100 meter på 10,10 i +1,8

Resultatet:

• räknas i tävlingen
• är vindgodkänt
• kan vara officiellt PB
• kan godkännas som rekord om alla andra villkor är uppfyllda
• används utan medvindsavdrag på världsrankingen

100 meter på 10,05 i +2,0

Resultatet är vindgodkänt.

+2,0 är den högsta tillåtna medvinden, inte den första underkända noteringen.

100 meter på 9,98 i +2,4

Resultatet:

• kan vinna loppet
• kan ge avancemang från försöket
• står kvar som 9,98 i resultatlistan
• kan inte godkännas som rekord
• är inte ett officiellt vindgodkänt PB
• kan användas på världsrankingen med justerade resultatpoäng

100 meter på 10,20 i −1,3

Resultatet är vindgodkänt.

Motvinden hindrar inte rekord- eller PB-status. Den kan även ge ett tillägg i rankingens resultatpoäng.

Längdhopp på 8,10 i +2,2 och 8,02 i +1,4

8,10 är hopparens bästa tävlingsresultat och kan ge segern.

8,02 är det bästa vindgodkända hoppet och kan vara officiellt PB.

På världsrankingen kan det bästa lagliga hoppet användas om det ger ett bättre rankingvärde än det vindassisterade resultatet efter vindjusteringen.

100 meter med NWI

Tiden kan stå kvar i tävlingsresultatet.

Utan en godkänd vinduppgift kan den däremot inte behandlas som ett vindgodkänt rekord eller officiellt PB. Den kan användas på världsrankingen med ett fast poängavdrag.

Vanliga missförstånd om vind i friidrott

Är +2,0 för mycket medvind?

Nej. Exakt +2,0 m/s är godkänt.

Resultatet blir vindassisterat först när det officiellt redovisade värdet överstiger +2,0.

Räknas ett resultat i +2,4?

Ja, i tävlingen.

Det kan avgöra segern, placeringen och avancemanget. Det kan däremot inte godkännas som rekord eller officiellt vindgodkänt PB.

Kan en löpare gå vidare på en vindassisterad tid?

Ja.

Vindgränsen stoppar inte avancemang från försök eller semifinal. Om tävlingsreglerna säger att löparen går vidare på placering eller tid räknas resultatet även vid för stark medvind.

Kan ett vindassisterat längdhopp vinna tävlingen?

Ja.

Det längsta giltiga hoppet avgör placeringen oavsett om medvinden var +1,0 eller +3,0. Vindvärdet påverkar rekord- och statistikstatusen, inte hoppets giltighet i tävlingen.

Kan man sätta svenskt rekord i +2,1?

Nej, inte i en gren där +2,0-regeln gäller.

Resultatet kan vara bättre än det svenska rekordet och ändå inte ratificeras som nytt rekord.

Varför har varje längdhopp ett eget vindvärde?

Vinden kan förändras mellan försöken. Därför mäts varje hopp separat under en bestämd femsekundersperiod i ansatsen.

Varför har alla löpare i ett heat samma vindvärde?

Vindmätningen görs för loppet, inte individuellt för varje bana. Alla deltagare får därför samma officiella värde.

Är motvind alltid godkänd?

Ja, när det gäller själva vindgränsen.

Det finns ingen negativ gräns som gör resultatet otillåtet. Övriga tävlings- och rekordregler måste förstås fortfarande vara uppfyllda.

Betyder NWI att vinden var 0,0?

Nej.

NWI betyder att användbar vinduppgift saknas. 0,0 är ett faktiskt registrerat vindvärde.

Är ett vindassisterat resultat värdelöst för rankingen?

Nej.

World Athletics kan använda resultatet men justerar dess poängvärde. Rekordlistor och världsranking följer alltså inte exakt samma princip.

Gäller +2,0-gränsen även stavhopp och höjdhopp?

Nej.

Vinden kan påverka tävlingen, men stavhopp och höjdhopp har inte samma officiella vindgräns för rekord som längdhopp och tresteg.

Måste alla mångkampsgrenar ha högst +2,0?

Nej.

För rekordstatusen på mångkampens totalpoäng är det genomsnittet av vindvärdena i de vindmätta delgrenarna som ska vara högst +2,0. En enskild delgren kan ha starkare medvind.

Den delgrenen är då fortfarande vindassisterad om resultatet bedöms separat.

Skillnaden mellan tävlingsresultat, rekord och ranking

Det enklaste sättet att förstå vindregeln är att alltid ställa tre olika frågor.

Vad hände i tävlingen?
Tiden, hoppet, placeringen och avancemanget står kvar även vid för stark medvind.

Är resultatet rekord- och PB-godkänt?
Då krävs högst +2,0 m/s i den enskilda sprint-, häck- eller hoppgrenen.

Kan resultatet användas på världsrankingen?
Ja, även vindassisterade resultat kan användas. Resultatpoängen justeras efter vinden.

Det är därför missvisande att bara skriva att ett resultat i +2,4 ”inte räknas”. Det räknas i tävlingen. Det kan även ha rankingvärde.

Det som saknas är den officiella vindgodkända status som krävs för rekord, personbästan och de vanliga huvudlistorna.