En tjuvstart i friidrott, officiellt kallad felaktig start, innebär att en löpare påbörjar starten före startskottet. Ett elektroniskt startsystem signalerar en möjlig tjuvstart om den registrerade reaktionstiden är kortare än 0,100 sekunder.

I vanliga individuella lopp diskvalificeras den ansvariga löparen direkt. Mångkamp har en särskild regel där loppets första felaktiga start inte leder till diskvalificering.

All rörelse i startblocken är däremot inte en tjuvstart. Domarna måste skilja mellan en påbörjad start, en störande rörelse och ett tekniskt fel. Startsystemet ger viktig mätdata, men det slutliga beslutet fattas av tävlingens funktionärer.

Vad är en tjuvstart i friidrott?

En tjuvstart inträffar när en löpare påbörjar starten innan startsignalen har avgetts.

I löpgrenar med hukstart står löparen med båda fötterna mot startblocken och händerna i marken. Efter kommandot ”Set” ska samtliga löpare vara stilla i sin slutliga startposition tills skottet går.

Starten kan bedömas som påbörjad om en löpare före skottet exempelvis:

• lyfter en eller båda händerna från marken
• förlorar kontakten med en eller båda fotplattorna
• inleder en sammanhängande rörelse som fortsätter direkt in i löpningen

Det sista brukar kallas en rullande start eller ”rolling start”. Löparen kan då ha börjat driva kroppen framåt före skottet utan att händerna eller fötterna omedelbart har lämnat underlaget.

Tjuvstart är den vanliga svenska benämningen. I det officiella regelverket används i stället uttrycket felaktig start.

När har starten officiellt gått?

Starten har gått när startern avger startsignalen, normalt genom ett elektroniskt startskott.

Före skottet ger startern kommandona:

1. ”On your marks” eller motsvarande kommando.
2. ”Set”.
3. Startsignalen.

När löparna har intagit Set-positionen ska startern vänta tills hela fältet är stilla och bedöms vara redo. Det finns ingen bestämd väntetid som alltid måste gå mellan ”Set” och skottet.

Det innebär att löparna inte kan lära sig en fast rytm och starta efter ett visst antal tiondelar. De måste reagera på själva signalen.

Tidtagningen, startsystemet och högtalarna bakom startblocken är kopplade till samma startsignal. Det gör att samtliga löpare ska höra signalen så nära samtidigt som möjligt, även i lopp där startlinjen är böjd eller deltagarna står långt ifrån startpistolen.

Hur snabb reaktion får man ha?

Den viktiga gränsen är 0,100 sekunder, alltså en tiondels sekund.

Ett certifierat startsystem ska signalera en möjlig tjuvstart om en löpares registrerade reaktionstid är kortare än 0,100 sekunder.

Det betyder:

Reaktionstid	Systemets bedömning
0,099 sekunder	Under gränsen
0,100 sekunder	Inte under gränsen
0,101 sekunder	Över gränsen

En reaktion på exakt 0,100 sekunder är alltså inte automatiskt en tjuvstart. Det är först vid värden under 0,100 som startsystemets automatiska varningssignal ska aktiveras.

Reaktionstiden visas vanligtvis med tre decimaler. En tid på 0,099 är nio hundradelar och nio tusendelar efter skottet, medan 0,100 är exakt en tiondels sekund.

Hur mäter startblocken reaktionstiden?

Startblocken är kopplade till sensorer som registrerar förändringar i den kraft löparen utövar mot blockens fotplattor.

När startskottet går börjar systemet mäta tiden fram till dess att det registrerar en tillräcklig förändring i löparens kraftutveckling. Systemet räknar därefter fram en reaktionstid.

Det är därför förenklat att säga att startblocken bara känner av när löparens fot lämnar blocket.

Systemet kan registrera:

• reaktionstiden för varje löpare
• förändringar i kraften mot blocken
• hur kraftutvecklingen ser ut över tid
• vilken löpare som först skapade en avvikande signal
• om flera löpare reagerade nästan samtidigt

Domarna kan få upp informationen som siffror och kraftkurvor. Kurvorna hjälper dem att bedöma om signalen ser ut som en verklig start, en mindre kroppsrörelse eller ett möjligt tekniskt fel.

Olika godkända startsystem kan använda något olika sensorer och beräkningsmetoder. Artiklar bör därför inte ange en enda universell kraftgräns i kilogram eller newton som om den gällde för alla system.

Systemet signalerar – domarna fattar beslutet

Startsystemet är ett hjälpmedel, inte en självständig domare.

När systemet registrerar en reaktion under 0,100 sekunder skickas en signal till startern eller den funktionär som har rätt att återkalla starten. Om skottet redan har gått stoppas loppet omedelbart genom ett nytt skott eller en tydlig ljudsignal.

Därefter granskas situationen.

Domarna kan kontrollera:

• den registrerade reaktionstiden
• löparnas kraftkurvor
• synlig rörelse i startblocken
• vem som först orsakade rörelsen
• om någon löpare bara reagerade på en annan deltagare
• om startblocket eller sensorn fungerade korrekt
• videobilder när sådana finns tillgängliga

En tid under 0,100 väger mycket tungt när ett certifierat system fungerar korrekt. World Athletics regler beskriver samtidigt systemets signal som en möjlig felaktig start som ska granskas innan den ansvariga löparen fastställs.

Det är därför mer korrekt att skriva att löparen reagerade för snabbt enligt regelverket än att startsystemet har bevisat att löparen medvetet chansade.

Den officiella regeltexten finns i World Athletics aktuella tävlingsregler.

Varför är gränsen 0,100 sekunder?

Gränsen bygger på uppfattningen att ungefär en tiondels sekund är den kortaste rimliga tiden för en människa att:

1. uppfatta ljudet från startskottet
2. bearbeta signalen i nervsystemet
3. aktivera musklerna
4. skapa en mätbar reaktion mot startblocken

Regeln ger friidrotten en gemensam och praktiskt användbar gräns. Utan en sådan skulle varje mycket snabb start kräva en mer subjektiv bedömning av om löparen verkligen reagerade på skottet.

Det betyder däremot inte att 0,100 sekunder är en helt säker biologisk gräns för varje människa.

Vetenskapliga undersökningar har visat att fysiologiskt äkta reaktioner under 100 millisekunder kan vara möjliga. Det har också funnits förslag om att sänka gränsen till exempelvis 0,080 eller 0,085 sekunder.

World Athletics har ändå behållit 0,100 sekunder som tävlingsgräns. Så länge den regeln gäller kan en löpare diskvalificeras för en registrerad reaktion på 0,099, även om löparen själv anser att reaktionen kom på skottet.

Blir löparen diskvalificerad direkt?

Ja. I vanliga individuella lopp diskvalificeras den löpare som bedöms vara ansvarig för en felaktig start.

Det finns inte längre någon gemensam första varning där hela fältet får fortsätta efter den första tjuvstarten.

Regeln gäller bland annat i:

• 60 meter
• 100 meter
• 200 meter
• 400 meter
• korta och långa häcklopp
• stafetter där löparen startar från block
• andra individuella lopp där startreglerna används

Den diskvalificerade löparen visas normalt ett diagonalt rödsvart kort. I resultatlistan markeras löparen vanligtvis med DQ, DSQ eller motsvarande beteckning för diskvalificering.

En tjuvstart kan därmed avsluta ett mästerskap redan i försöksheatet, oavsett hur snabb löparen annars hade varit. Reglerna får stor betydelse i tävlingar där sprint, häcklopp och mångkamp ingår parallellt, som i U18-EM i friidrott 2026.

Vad händer om flera löpare lämnar blocken?

Flera löpare kan röra sig eller lämna blocken efter varandra när en start går fel. Det betyder inte automatiskt att samtliga har tjuvstartat.

Domarna ska försöka fastställa vem eller vilka som faktiskt orsakade situationen.

En löpare får de andra att reagera

Löpare A börjar starta före skottet. Löpare B och C ser eller känner rörelsen och följer efter.

I en sådan situation är det normalt löpare A som är ansvarig. B och C kan ha reagerat på A:s rörelse i stället för att själva ha försökt förekomma startskottet.

Kraftkurvorna kan visa att A:s rörelse började först och att de andra reagerade någon bråkdel av en sekund senare.

Två löpare startar oberoende av varandra

Två löpare kan också påbörja starten före skottet utan att någon av dem tydligt har reagerat på den andra.

Om domarna bedömer att båda var självständigt ansvariga kan båda diskvalificeras.

Flera diskvalifikationer är alltså möjliga, men de ska bygga på en bedömning av varje löpares agerande. Det räcker inte att konstatera att flera personer lämnade blocken innan loppet återkallades.

All rörelse är inte en tjuvstart

En vanlig missuppfattning är att löparna måste vara fullständigt orörliga efter ”Set” och att minsta rörelse automatiskt leder till diskvalificering.

Löparna ska vara stilla, men reglerna skiljer mellan att röra kroppen och att faktiskt påbörja starten.

Löparen höjer och sänker höfterna

En löpare kan exempelvis höja höfterna något och sedan sjunka tillbaka utan att händerna lämnar marken eller fötterna förlorar kontakten med blocken.

Det är normalt inte en tjuvstart eftersom löparen inte har påbörjat löpningen.

Startern kan ändå avbryta starten om rörelsen:

• gör att fältet inte längre är stilla
• stör en annan deltagare
• skapar en orättvis startsituation
• upprepas efter en tillsägelse

Rörelsen kan då hanteras som en startförseelse eller ett disciplinärt problem i stället för en felaktig start.

Vad är en rullande start?

En rullande start innebär att löparen påbörjar en kontinuerlig rörelse före skottet och fortsätter direkt in i löpningen.

Löparens händer och fötter kan fortfarande ha kontakt med marken och blocken i det exakta ögonblick då skottet går. Trots det kan domarna bedöma att själva starten redan hade inletts.

Regeln finns för att hindra löpare från att försöka rulla eller gunga kroppen framåt och på så sätt skaffa sig ett försprång utan att formellt släppa kontakten före skottet.

Skillnaden mellan tjuvstart och störande beteende

En löpare kan orsaka att starten avbryts utan att ha tjuvstartat.

Det kan exempelvis ske om löparen efter kommandona:

• räcker upp handen utan giltigt skäl
• reser sig från startpositionen
• tar ovanligt lång tid på sig att bli redo
• gör ett ljud som stör fältet
• rör sig på ett sätt som får andra löpare att reagera
• medvetet försöker påverka startens rytm

Detta kan bedömas som olämpligt eller störande beteende.

Löparen kan då få ett vanligt gult kort. Ett sådant kort är en personlig disciplinär varning och ska inte blandas ihop med mångkampens gulsvarta kort för loppets första felaktiga start.

Om en löpare får ytterligare en personlig varning under samma tävling kan följden bli rött kort och diskvalificering.

En löpare kan alltså diskvalificeras vid starten utan att diskvalifikationen gäller en tjuvstart. Därför är kortets färg och domarnas förklaring viktig.

När görs starten om utan att någon diskvalificeras?

Alla återkallade starter beror inte på en löpare.

Startern kan besluta att göra om starten om den inte blev rättvis eller om ett tekniskt problem uppstod.

Det kan exempelvis handla om att:

• ett startblock glider
• en fotplatta lossnar
• en sensor lämnar orimliga uppgifter
• en högtalare eller startsignal inte fungerar
• ett främmande föremål stör en löpare
• ett ljud från läktaren liknar startskottet
• en annan yttre störning påverkar fältet
• domarna inte kan avgöra att någon löpare var ansvarig

När ingen löpare har orsakat en tjuvstart visas normalt ett grönt kort. Kortet betyder att starten ska göras om utan varning eller diskvalificering.

Det gröna kortet är alltså inte en mildare varning. Det markerar tvärtom att ingen deltagare straffas för situationen.

Vad betyder korten vid starten?

Olika kort kan användas för helt olika typer av beslut.

Kort	Betydelse
Grönt	Ingen löpare straffas för den avbrutna starten
Gult	Personlig varning för exempelvis fördröjning eller störning
Rött	Diskvalificering av disciplinära skäl
Gulsvart	Första felaktiga starten i ett mångkampslopp
Rödsvart	Diskvalificering för felaktig start
Rödvitt	Löparen tillåts tävla under protest

De gulsvarta, rödsvarta och rödvita korten är normalt diagonalt delade i två färger.

På vissa tävlingar kan motsvarande besked även visas genom markeringar vid löparens bana eller på elektroniska skyltar. Äldre utrustning kan använda enklare färgmarkeringar, vilket gör att tv-tittaren inte alltid ser exakt samma kortmodell.

Hur fungerar tjuvstart i mångkamp?

Mångkamp har en särskild tjuvstartsregel.

I sjukamp, tiokamp och annan mångkamp tillåts loppets första felaktiga start utan att den ansvariga löparen diskvalificeras.

Det är viktigt att förstå att det gäller en felaktig start för hela loppet, inte en för varje deltagare.

Exempel

Löpare A tjuvstartar i ett mångkampslopp.

• A visas gulsvart kort.
• Övriga löpare informeras om att loppets första felaktiga start är förbrukad.
• A får vara kvar och starten görs om.

Vid nästa start tjuvstartar löpare B.

• B visas rödsvart kort.
• B diskvalificeras från loppet.
• Det spelar ingen roll att B inte orsakade den första tjuvstarten.

Om löpare A själv orsakar även nästa tjuvstart är det i stället A som diskvalificeras.

Den särskilda mångkampsregeln minskar risken att en aktiv får hela sin mångkamp förstörd av ett enda startmisstag. En senare diskvalificering i en av löpgrenarna kan ändå få mycket stora följder eftersom den aktive då normalt inte får några poäng i den grenen.

Kan en löpare springa under protest?

En löpare som diskvalificeras för tjuvstart kan omedelbart protestera muntligt mot beslutet.

I vissa situationer kan startdomaren då låta löparen delta under protest. Löparen visas ett rödvitt kort som markerar att deltagandet är provisoriskt och att beslutet ska granskas efter loppet.

Det kan bli aktuellt när:

• reaktionstiden ligger mycket nära gränsen
• kraftkurvan är svårtolkad
• den synliga rörelsen inte stämmer med systemets utslag
• startsystemet kan ha fungerat felaktigt
• det finns verklig tvekan om vem som orsakade situationen
• det tekniska materialet behöver analyseras mer ingående

Att löparen får springa under protest betyder inte att diskvalifikationen har tagits bort. Resultatet blir giltigt först om protesten senare godkänns.

Om protesten avslås tas löparens resultat bort.

Möjligheten att springa under protest ska inte användas rutinmässigt varje gång en löpare är missnöjd. Om ett fungerande certifierat system visar en tydlig felaktig start och domarna inte ser någon särskild tvekan kan löparen nekas att fortsätta.

Tre exempel på hur reglerna används

1. Reaktionstiden är 0,099 sekunder

Startsystemet signalerar en möjlig felaktig start och loppet återkallas.

Domarna granskar reaktionstiden, kraftkurvan och övrig information. Om systemet har fungerat korrekt och mätningen bekräftas diskvalificeras löparen i ett vanligt individuellt lopp.

I mångkamp får löparen fortsätta om detta var loppets första felaktiga start.

2. Löparen rör sig men lämnar inte blocket

En löpare höjer höfterna och sänker dem igen efter ”Set”. Händerna är kvar i marken och fötterna har fortsatt kontakt med fotplattorna.

Rörelsen är normalt inte en påbörjad start och ska därför inte automatiskt bedömas som tjuvstart.

Startern kan ändå avbryta och göra om starten. Om rörelsen var medvetet störande eller upprepas kan löparen få ett gult kort.

3. Ett startblock glider

När skottet går glider en löpares startblock bakåt. Löparen får ingen rättvis möjlighet att starta.

Loppet återkallas. Blocket kontrolleras eller byts och grönt kort visas eftersom ingen löpare är ansvarig.

Hela fältet får starta om utan varning eller diskvalificering.

Situation, bedömning och följd

Situation	Bedömning	Följd
Reaktion 0,099	Under systemgränsen	Normalt diskvalificering
Reaktion 0,100	Inte under gränsen	Starten kan godkännas
Höfterna rör sig, kontakten är kvar	Normalt inte tjuvstart	Omstart eller möjlig varning
Kontinuerlig rörelse före skottet	Kan vara rullande start	Möjlig diskvalificering
En löpare får andra att följa	Orsaken ska identifieras	Den ansvariga straffas
Två startar oberoende före skottet	Båda kan vara ansvariga	Båda kan diskvalificeras
Startblocket glider	Tekniskt fel	Grönt kort och omstart
Första tjuvstarten i mångkamp	Loppets första felaktiga start	Gulsvart kort
Nästa tjuvstart i mångkamp	Ny felaktig start	Ansvarig diskvalificeras
Löparen tävlar under protest	Beslutet granskas senare	Rödvitt kort

Varför har tjuvstartsreglerna förändrats?

Friidrotten har inte alltid haft direkt diskvalificering vid den första felaktiga starten.

Äldre regel: varje löpare fick en första chans

Under en äldre regelmodell kunde varje löpare göra en första tjuvstart och diskvalificerades först om samma person gjorde om förseelsen.

Det kunde leda till många omstarter. Löpare kunde även använda den tillåtna tjuvstarten taktiskt för att försöka hitta startens rytm eller sätta press på konkurrenterna.

Gemensam första varning

Från 2003 ändrades systemet så att fältet tillsammans fick en första felaktig start utan diskvalificering.

Efter den första tjuvstarten diskvalificerades nästa löpare som orsakade en felaktig start, även om en annan deltagare hade orsakat den första.

Den modellen liknar den regel som fortfarande används i mångkamp.

Direkt diskvalificering sedan 2010

Från den 1 januari 2010 infördes huvudregeln om direkt diskvalificering i vanliga individuella grenar.

Förändringen gjordes för att:

• minska antalet omstarter
• förkorta tävlingarna
• hindra taktiskt utnyttjande av en fri tjuvstart
• skapa en tydligare konsekvens för den ansvariga löparen

Äldre svenska artiklar kan därför beskriva en gemensam första varning som om den fortfarande gäller. Den informationen är inte korrekt för dagens vanliga individuella sprint- och häcklopp.

Vanliga frågor om tjuvstart i friidrott

Är 0,100 sekunder en tjuvstart?

Nej. Den automatiska gränsen gäller reaktionstider som är kortare än 0,100 sekunder. En registrering på exakt 0,100 är inte under gränsen.

Är all rörelse efter ”Set” en tjuvstart?

Nej. En löpare kan röra exempelvis höfterna utan att ha påbörjat själva starten. Rörelsen kan ändå göra att starten avbryts eller leda till en varning om den stör övriga löpare.

Får alla en varning vid den första tjuvstarten?

Nej. I vanliga individuella lopp diskvalificeras den ansvariga löparen direkt.

Får varje mångkampare tjuvstarta en gång?

Nej. Hela loppet har en första felaktig start utan diskvalificering. Nästa löpare som orsakar en tjuvstart diskvalificeras.

Kan flera löpare diskvalificeras samtidigt?

Ja. Om flera löpare bedöms ha påbörjat starten före skottet oberoende av varandra kan samtliga ansvariga diskvalificeras.

Kan startsystemet visa fel?

Ja, tekniska fel är möjliga. Därför kan domarna kontrollera kraftkurvor, sensordata, blockens funktion och videobilder innan ett slutligt beslut fattas.

Vad betyder grönt kort vid starten?

Grönt kort betyder att ingen löpare straffas för den avbrutna eller återkallade starten. Det kan exempelvis visas efter ett tekniskt fel eller en yttre störning.

Vad betyder rödsvart kort?

Rödsvart kort betyder att löparen har diskvalificerats för en felaktig start.

Kan en löpare överklaga en tjuvstart?

Ja. Löparen kan omedelbart lämna en muntlig protest. I tveksamma fall kan löparen tillåtas springa under protest medan beslutet granskas.

Bevisar en reaktion under 0,100 att löparen chansade?

Nej. Systemet mäter en fysisk reaktion, inte löparens avsikt. En tid under gränsen kan ändå leda till diskvalificering eftersom 0,100 sekunder är den regel som tävlingen ska följa.