Den amerikanska tioårsräntan har passerat 5 procent och nått sin högsta nivå sedan 2007. Samtidigt har långräntorna i G7-länderna stigit till nivåer som inte setts sedan finanskrisen. Bakom uppgången ligger en kombination av stigande oljepris, ny inflationsoro och förväntningar om att Federal Reserve höjer räntan på onsdagen.

Den amerikanska tioåriga statsobligationen nådde under tisdagen den 15 september en ränta på 5,041 procent.

Det är den högsta nivån sedan juli 2007, innan den globala finanskrisen bröt ut på allvar.

Samtidigt steg den genomsnittliga tioårsräntan i G7-länderna till 4,285 procent, den högsta nivån sedan mitten av 2008.

Ränteuppgången har på kort tid blivit global.

Ränta och marknad	Läget den 15 september
USA, 10 år	5,041 % som högst
G7, genomsnitt 10 år	4,285 %
Storbritannien, 10 år	cirka 5,45 %
Tyskland, 10 år	cirka 3,55–3,56 %
Japan, 10 år	över 3 %
Sannolikhet för Fedhöjning	cirka 94,5 %
Brentolja	108,75 dollar/fat

Utvecklingen kommer precis när Federal Reserve inleder sitt två dagar långa räntemöte. Marknaden räknar nu nästan fullt ut med att den amerikanska centralbanken höjer styrräntan den 16 september.

Men det är inte bara nästa Fed-besked som oroar investerarna.

Bakom rörelsen finns en större fråga: hur högt måste räntorna ligga om oljepriset fortsätter pressa upp inflationen samtidigt som staters och företags behov av att låna pengar förblir mycket stort?

Oljan driver upp inflationsoron

Den omedelbara utlösaren bakom den senaste ränteuppgången är oljepriset.

Brentoljan steg på tisdagen med omkring 2,9 procent och stängde på 108,75 dollar per fat. Amerikansk WTI steg ännu mer, omkring 4,4 procent till 105,83 dollar.

Uppgången kommer efter nya störningar i Saudiarabiens oljeinfrastruktur och fortsatta problem för transporterna av olja från Mellanöstern.

Det är en utveckling som snabbt får betydelse långt utanför energimarknaden.

När oljepriset stiger blir drivmedel, transporter och delar av industrins produktion dyrare. Företagens kostnader ökar och en del av kostnadsökningen kan föras vidare till konsumenterna genom högre priser.

Det är precis den utveckling centralbankerna försöker undvika när inflationen redan ligger över målet.

USA:s konsumentprisindex steg med 3,4 procent i augusti jämfört med samma månad året före. Kärninflationen, där bland annat energi räknas bort, fortsatte också upp.

Det betyder att Federal Reserve möter den nya oljechocken från ett redan besvärligt utgångsläge.

Den senaste utvecklingen på oljemarknaden bygger dessutom vidare på den kraftiga prisuppgång som redan tidigare i september satte energimarknaden under press. Hur snabbt oljeoron har förändrats går att se i Hurbra-artikeln om hur oljepriset rusade till 105 dollar efter nya attacker.

Marknaden räknar nästan helt med en Fedhöjning

Federal Reserves nuvarande styrränta ligger inom intervallet 3,50–3,75 procent.

Inför onsdagens besked prisar räntemarknaden in omkring 94,5 procents sannolikhet för att Fed höjer räntan med minst 0,25 procentenheter.

Det är en dramatisk förändring på kort tid.

För ungefär en månad sedan låg motsvarande sannolikhet kring 33 procent.

En höjning med 0,25 procentenheter skulle ta det amerikanska ränteläget till 3,75–4,00 procent och innebära Feds första höjning sedan juli 2023.

Det officiella beskedet kommer enligt Federal Reserves möteskalender klockan 20.00 svensk tid den 16 september. Därefter väntar centralbankens presskonferens.

Inflationssiffrorna från augusti bidrog redan före oljeuppgången till att förändra marknadens syn på Fed. Hurbra har tidigare gått igenom utvecklingen i artikeln om hur USA:s inflation biter sig fast och en Fedhöjning rycker närmare.

Nu har energichocken gjort frågan ännu mer akut.

Därför är 5 procent en viktig gräns

Att USA:s tioårsränta passerar 5 procent betyder inte att Federal Reserve har höjt sin styrränta till den nivån.

Det handlar om två olika räntor.

Fed bestämmer den korta styrräntan. Den tioåriga räntan sätts däremot på obligationsmarknaden när investerare köper och säljer amerikanska statsobligationer.

Den påverkas bland annat av förväntningar på inflation, ekonomisk tillväxt, framtida Fed-beslut och den amerikanska statens lånebehov.

När investerare kräver högre ränta för att låna ut pengar till USA i tio år signalerar det att marknaden räknar med ett högre ränteläge under längre tid, större inflationsrisk eller vill ha bättre betalt för risken att binda pengarna.

Just 5 procent har dessutom stor psykologisk och ekonomisk betydelse.

Amerikanska statsobligationer betraktas som en av världens viktigaste referenspunkter för priset på pengar. När en tioårig amerikansk statsobligation ger omkring 5 procents avkastning förändras kalkylen för nästan alla andra investeringar.

En investerare som kan få cirka 5 procent i en amerikansk statsobligation kan kräva högre möjlig avkastning för att köpa aktier eller mer riskfyllda företagsobligationer.

Det pressar värderingarna på andra tillgångar.

Wall Street föll

Den effekten syntes under tisdagens börshandel.

Dow Jones stängde ned omkring 0,63 procent, S&P 500 föll 0,45 procent och tekniktunga Nasdaq tappade 0,78 procent.

Energibolagen gick samtidigt åt motsatt håll när oljepriset steg kraftigt.

Det finns flera skäl till att högre långräntor pressar börsen.

Ett är att framtida företagsvinster blir mindre värda när de räknas om till dagens pengar med en högre ränta.

Ett annat är konkurrensen från obligationsmarknaden. När relativt säkra statsobligationer ger hög avkastning behöver investerare inte ta lika stor risk för att få avkastning.

Dessutom stiger företagens kostnader när gamla lån ska refinansieras.

Det är särskilt känsligt för bolag med stora skulder eller verksamheter där en stor del av värdet bygger på vinster långt fram i tiden. Därför brukar högt värderade teknik- och tillväxtbolag vara särskilt känsliga för snabbt stigande långräntor.

Än så länge handlar det däremot inte om någon bred börskrasch. Amerikanska börsindex ligger fortfarande relativt nära tidigare rekordnivåer och företagens vinstutveckling har hittills gett marknaden stöd.

Statskulder pressar också upp räntorna

Oljepriset är inte hela förklaringen till att obligationsräntorna stiger.

Ett annat växande problem är mängden nya obligationer som måste tas upp av marknaden.

Den amerikanska statsskulden har passerat 40 biljoner dollar och USA behöver fortsätta låna mycket stora summor för att finansiera budgetunderskotten.

Samtidigt emitterar företag stora mängder nya obligationer.

Bara fem stora AI-bolag hade i början av september gett ut omkring 220 miljarder dollar i skuld under året. Den globala företagsobligationsmarknaden har samtidigt sett rekordstor nyutgivning.

När utbudet av obligationer växer måste investerare lockas att köpa dem.

Ett sätt är högre ränta.

Det är en viktig anledning till att den nuvarande räntechocken inte enbart kan beskrivas som en reaktion på oljepriset eller nästa Fed-besked.

Det finns strukturella krafter som pressar långräntorna uppåt även utan en akut energichock.

Ett svårt val för Federal Reserve

Det skapar ett ovanligt dilemma för Fed.

Om centralbanken höjer räntan kan den visa att inflationsbekämpningen fortfarande har högsta prioritet.

Men en högre styrränta pressar samtidigt hushåll, företag och räntekänsliga delar av ekonomin.

Om Fed i stället avstår från att höja finns en annan risk.

Investerare kan börja tvivla på centralbankens vilja att få inflationen tillbaka till målet på 2 procent. I så fall kan de kräva ännu högre ränta för att köpa långfristiga amerikanska statsobligationer.

Det betyder att de långa räntorna i teorin kan fortsätta upp även om Fed låter styrräntan ligga still.

Marknaden oroar sig alltså för två saker samtidigt: att Fed höjer för mycket och att Fed gör för lite.

Bolån blir dyrare när långräntorna stiger

Utvecklingen får också direkt betydelse för amerikanska hushåll.

Räntan på långfristiga statsobligationer påverkar bland annat prissättningen på bolån, billån och företagskrediter.

Amerikanska 30-åriga bolåneräntor hade redan före den senaste uppgången närmat sig 6,7 procent.

Om den tioåriga statsräntan etablerar sig över 5 procent ökar risken för ännu högre finansieringskostnader.

Det påverkar i sin tur bostadsmarknaden.

Högre bolåneräntor minskar hur mycket hushåll kan låna och gör det dyrare att köpa bostad. Bostadsbyggande kan också bromsa när finansieringskostnaderna stiger.

Samma mekanism finns för företag som behöver refinansiera skulder.

Sverige har mycket lägre inflation

Sverige befinner sig i ett helt annat läge än USA.

Riksbankens styrränta är 1,75 procent, samtidigt som svensk KPIF-inflation föll till 0,7 procent i augusti. KPIF exklusive energi låg på bara 0,5 procent.

Det betyder att en amerikansk räntehöjning inte automatiskt innebär att Riksbanken behöver följa efter.

Nästa svenska räntebesked kommer den 24 september.

Men den globala uppgången i långräntor kan ändå påverka Sverige.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Riksbanken går mot strömmen när andra centralbanker rör sig mot högre räntor.

Skillnaden mellan det svenska och amerikanska ränteläget har nu blivit ännu tydligare.

Svenska bundna bolån kan påverkas först

Den tydligaste effekten för svenska hushåll behöver inte komma genom Riksbankens styrränta.

Svenska banker finansierar en stor del av sin bolåneverksamhet på kapitalmarknaden, bland annat genom säkerställda obligationer.

När marknadsräntorna stiger internationellt kan bankernas finansieringskostnader öka.

Det får störst direkt betydelse för längre bundna bolån.

Rörliga svenska bolån följer i hög grad Riksbankens styrränta och korta marknadsräntor. Bundna lån påverkas däremot mer av utvecklingen på de längre obligationsmarknaderna.

Den genomsnittliga rörliga räntan på nya svenska bolån låg i juli på 2,74 procent, medan lån med ett till fem års bindning låg kring 3,15 procent.

Den senaste svenska bolånestatistiken finns sammanställd i Hurbra-artikeln om att den rörliga bolåneräntan sjunkit till 2,74 procent.

Om de globala långräntorna fortsätter upp kan nedgången för svenska bundna bolåneräntor bromsa in eller vända, även om Riksbanken lämnar sin egen styrränta oförändrad.

Energipriserna är den svenska risken

Den andra vägen in i Sverige går genom inflationen.

Svensk inflation är just nu låg, men Sverige är beroende av importerad energi och internationella transporter.

Om oljepriset ligger kvar över 100 dollar under längre tid stiger kostnaderna för drivmedel och transporter.

Först kan det synas direkt vid bensin- och dieselpumpen.

Därefter kan högre transportkostnader börja spridas vidare till andra varor och tjänster.

Det avgörande för Riksbanken blir därför inte några enskilda dagar med högt oljepris utan hur varaktig uppgången blir.

En kort energichock behöver inte förändra svensk penningpolitik.

En långvarig energichock som börjar påverka löner, företagens prissättning och inflationsförväntningar är betydligt mer besvärlig.

Nästa dygn blir avgörande

Den amerikanska tioårsräntan över 5 procent är därför större än bara en ny rund siffra på obligationsmarknaden.

Den visar hur snabbt förväntningarna på världens ränteläge har förändrats.

Oljepriset har rusat. Inflationen i USA ligger fortfarande för högt. Stater och företag behöver låna enorma summor och investerare kräver allt bättre betalt för att binda sina pengar.

På onsdagen kommer nästa stora besked när Federal Reserve offentliggör sitt räntebeslut.

En höjning är redan nästan helt inprisad.

Den större frågan är vad Fed säger om tiden därefter.

Om centralbanken signalerar att inflationen kräver fler höjningar kan räntetrycket fortsätta.

Om Fed låter bli att höja eller låter mer försiktig kan marknaden i stället börja testa centralbankens trovärdighet.

För börsen, obligationsmarknaden och miljontals låntagare är det därför inte bara onsdagens räntebesked som spelar roll.

Det är hur länge världen måste leva med dyra pengar.