Oljepriset tog ett nytt kraftigt kliv uppåt på torsdagen efter den största vågen av attacker mot handelssjöfarten sedan Iran-kriget började. Brent steg omkring 4 procent till över 105 dollar per fat samtidigt som amerikanska WTI passerade 100 dollar. För Sverige kommer uppgången i ett känsligt läge, med kommande skattehöjningar på bensin och diesel och ett nytt inflationshot inför Riksbankens nästa räntebesked.
Brentoljan handlades på torsdagen kring 105,26 dollar per fat efter en uppgång på omkring 4 procent. Amerikanska WTI steg samtidigt till drygt 100 dollar och passerade därmed 100-dollarsgränsen för första gången sedan maj.
Prisrusningen kommer efter nya attacker mot fartyg i området kring Hormuz. Iran uppgav att tio fartyg attackerats efter amerikanska angrepp mot fem iranska oljetankers.
Men det är inte bara Hormuz som oroar marknaden.
De Iranstödda Huthirebellerna har samtidigt avancerat i Jemen och uppges ha tagit kontroll över hamnstaden Mocha vid Röda havet. Därmed ökar risken även kring Bab el-Mandeb, den smala passage som binder samman Röda havet med Adenviken och Indiska oceanen.
Det är kombinationen av de två sjövägarna som gör torsdagens utveckling särskilt allvarlig.
Hormuz har redan tappat stora oljeflöden
Hormuzsundet är en av världens allra viktigaste passager för olja och gas.
Under fjärde kvartalet 2025 passerade omkring 21,6 miljoner fat råolja och petroleumprodukter per dag genom sundet. Under andra kvartalet 2026 hade flödet enligt amerikanska energimyndigheten EIA fallit till omkring 4,9 miljoner fat per dag.
En del av trafiken har i stället flyttats västerut.
Saudiarabien har bland annat kunnat transportera mer olja via pipelines till Yanbu vid Röda havet. Samtidigt ökade olje- och petroleumflödet genom Bab el-Mandeb från omkring 5,4 miljoner till 8,1 miljoner fat per dag.
Det betyder att Röda havet i praktiken fått en ännu viktigare roll när Hormuz blivit mindre tillgängligt.
Det är också därför Huthiernas framryckning mot områdena runt Bab el-Mandeb kan få så stor betydelse.
Mocha ökar hotet mot Röda havet
Huthirebellerna uppges nu kontrollera Mocha och har även avancerat mot Hanishöarna och Dhubab, nära Bab el-Mandeb.
Uppgifterna om kontrollen över Mocha bygger på jemenitiska militära källor. Andra rapporter bekräftar att Huthier gått in i staden, även om det inte är helt klarlagt hur fullständig kontrollen är.
Bab el-Mandeb är däremot inte stängt.
Fartyg fortsätter att passera sundet och trafiken har hittills legat betydligt stabilare där än genom Hormuz.
Det nya problemet är i stället att den rutt som delvis fungerat som alternativ till Hormuz nu också utsätts för ett större militärt hot.
Om rederier börjar undvika området i större skala kan effekten bli betydligt större än vid en vanlig tillfällig prisuppgång på olja.
Kan oljepriset stiga ännu mer?
Ett Brentpris över 105 dollar är högt, men det är inte årets högsta nivå.
Priset låg också över 100 dollar under sommaren och steg ännu högre under den första fasen av konflikten.
Det finns dessutom faktorer som håller tillbaka oljepriset.
Produktion från bland annat USA, Kanada och Guyana har fortsatt att växa och högre oljepriser brukar på sikt minska efterfrågan. Rederier och oljeproducenter försöker också hitta alternativa transportvägar när normala handelsleder störs.
Men lagren har samtidigt fallit kraftigt.
Enligt den amerikanska energimyndigheten har de globala oljelagren minskat med omkring 400 miljoner fat hittills under 2026. Produktionsbortfallet från Mellanöstern uppskattades under augusti till omkring 6,7 miljoner fat per dag.
Den som vill följa den officiella amerikanska marknadsbedömningen hittar den i EIA:s senaste Short-Term Energy Outlook.
Det avgörande framöver blir därför inte om Brent tillfälligt når 105 eller 110 dollar.
Den verkliga risken för en ny oljechock uppstår om priser över 100 dollar blir bestående samtidigt som den fysiska möjligheten att transportera olja från Mellanöstern försämras ytterligare.
Svenska bensin- och dieselpriser kan få dubbel smäll
För svenska bilister kommer oljeuppgången vid en besvärlig tidpunkt.
De tillfälligt sänkta drivmedelsskatterna börjar enligt nuvarande regler höjas igen från den 1 oktober.
| Period | Punktskatt på bensin |
|---|---|
| 1 juli–30 september | 1,57 kr/liter |
| 1 oktober–30 november | 2,39 kr/liter |
| Från 1 december | 4,79 kr/liter |
Dieselskatten höjs samtidigt från 1,242 kronor per liter under perioden fram till den 30 september till 1,561 kronor från oktober och 3,961 kronor från december.
När moms räknas in motsvarar oktoberhöjningen ungefär en krona per liter för bensin om hela skatteförändringen slår igenom vid pump.
Från dagens septembernivå till december handlar skatteförändringen ensam om omkring fyra kronor per liter för bensin och drygt tre kronor för diesel.
På en tankning med 50 liter motsvarar det omkring 200 kronor mer för bensin enbart från skatten.
Till det kan effekten från oljepriset komma.
Det betyder inte att en uppgång på exempelvis tio dollar i Brent automatiskt ger ett bestämt antal kronor högre literpris. Svenska drivmedelspriser påverkas också av dollarkursen, raffinaderimarginaler, efterfrågan, lagernivåer och priserna på de färdiga oljeprodukterna.
Men om oljepriset ligger kvar över 100 dollar samtidigt som skatterna höjs ökar risken tydligt för högre priser vid svenska pumpar.
Vi har tidigare gått igenom hur oljepriset redan börjat pressa svenska bensinpriser och räntor och varför Sverige samtidigt kan få problem med dieselpriserna i vinter.
Oljeuppgången kan märkas långt utanför bensinmacken
Dyrare olja påverkar inte bara den som kör bil.
Bränsle är en kostnad för transporter, flyg, jordbruk, byggföretag och stora delar av industrin. Om priserna ligger kvar på höga nivåer kan kostnadsökningarna därför successivt leta sig vidare till andra varor och tjänster.
Sverige går samtidigt in i oljeuppgången med låg inflation.
Den preliminära KPIF-inflationen för augusti låg på 0,7 procent, medan inflationen exklusive energi låg på 0,5 procent.
Vi har tidigare skrivit om den låga svenska inflationen och oljeprisets växande betydelse.
Konjunkturinstitutets analyser visar att en oljeprisuppgång på 10 procent direkt kan höja KPIF:s prisnivå med omkring 0,1 procent. Vid ett mer varaktigt utbudsdrivet prislyft kan dessutom indirekta effekter komma genom företagens kostnader och senare även lönebildningen.
Det är därför en långvarig oljeuppgång betyder betydligt mer än en enskild stark handelsdag.
Ny huvudvärk för Riksbanken
Oljeuppgången kommer också bara två veckor före Riksbankens nästa räntebesked den 24 september.
Styrräntan ligger på 1,75 procent.
Riksbanken har redan pekat på att störningar i Mellanöstern kan hålla inflationsriskerna uppe. Ett oljepris som etablerar sig över 100 dollar skulle göra den avvägningen ännu svårare.
Högre energi- och transportkostnader talar för högre inflation.
Samtidigt gör dyrare bensin, diesel och andra varor hushållen fattigare och kan bromsa konsumtionen och ekonomin.
Riksbanken kan därför ställas inför ett klassiskt dilemma där inflationstrycket stiger samtidigt som tillväxten försvagas.
Det betyder inte att torsdagens oljepris automatiskt leder till en räntehöjning.
Men ett varaktigt Brentpris över 100 dollar minskar utrymmet för Riksbanken att bortse från energipriserna och ökar risken för att räntorna blir högre än de annars hade varit.
Det här avgör om Sverige får en ny oljechock
Det viktigaste de kommande dagarna är inte exakt om Brent står i 103, 105 eller 108 dollar.
Vi kommer framför allt att följa tre saker: om transporterna genom Hormuz fortsätter att minska, om Huthiernas framryckning leder till färre fartyg genom Bab el-Mandeb och om den globala oljeproduktionen kan kompensera för bortfallet från Mellanöstern.
Så länge Röda havet fortsätter fungera som alternativ transportväg finns fortfarande en viktig säkerhetsventil.
Om även den vägen börjar strypas förändras kalkylen snabbt.
För svenska hushåll kan konsekvenserna då bli ovanligt tydliga eftersom ett högre världsmarknadspris på olja sammanfaller med de redan beslutade höjningarna av drivmedelsskatterna.
Det är först där risken för en verklig dubbel prissmäll uppstår: dyrare olja internationellt samtidigt som skatten på svenska drivmedel går upp hemma.