USA:s inflation vägrar ge med sig. Konsumentpriserna steg med 0,4 procent i augusti och kärninflationen blev högre än väntat. Marknaden räknar nu med över 80 procents sannolikhet för att Federal Reserve höjer räntan redan nästa vecka. Beskedet kan få konsekvenser långt utanför USA, även för svenska sparare och bolånetagare.

USA:s inflation kvar på 3,4 procent

De amerikanska konsumentpriserna steg med 0,4 procent i augusti jämfört med juli.

Det innebär att inflationen låg kvar på 3,4 procent i årstakt.

Båda siffrorna låg ungefär i linje med marknadens förväntningar. Det som fick större betydelse var i stället kärninflationen, där mat och energi räknas bort.

Kärn-KPI steg med 0,3 procent under månaden, jämfört med förväntade 0,2 procent.

Det stärker bilden av att inflationstrycket fortfarande är för högt för Federal Reserve, trots att inflationen kommit ned kraftigt från toppnivåerna tidigare under inflationskrisen.

Kärninflationen låg på 2,4 procent i årstakt, något lägre än 2,5 procent i juli, men månadstakten blev alltså starkare än väntat.

Bensinpriserna steg samtidigt efter två månaders nedgång och bidrog till att den totala inflationen ökade snabbare under augusti.

Fedhöjning nu huvudscenario på marknaden

Ränteförväntningarna förändrades snabbt efter inflationsrapporten.

Före siffrorna bedömde marknaden sannolikheten för en räntehöjning med 0,25 procentenheter vid Federal Reserves möte nästa vecka till omkring 70 procent.

Efter publiceringen steg sannolikheten till över 80 procent och var under en period nära 90 procent.

Marknaden har därmed gått från ett relativt osäkert läge till att tydligt se en höjning som huvudscenario.

Federal Reserves styrränta ligger i dag inom intervallet 3,50–3,75 procent.

Vid det senaste räntemötet i juli röstade tre av tolv beslutsfattare redan då för en höjning, medan majoriteten valde att lämna räntan oförändrad.

Sedan dess har flera faktorer stärkt höjningsargumentet.

Den amerikanska arbetsmarknaden har fortsatt visa motståndskraft. I augusti skapades 162 000 nya jobb och arbetslösheten låg kvar på 4,1 procent.

Den starka amerikanska jobbsiffran fick redan då marknaden att höja sannolikheten för en räntehöjning. Inflationsrapporten den 11 september blir ännu en pusselbit inför beslutet.

Inflationen fortfarande långt över Feds mål

Federal Reserve har ett inflationsmål på två procent.

Centralbanken följer främst PCE-inflationen snarare än KPI, men dagens siffror ger ändå en tydlig signal om prisutvecklingen.

Kärn-PCE låg på 3,3 procent i juli och bedöms även för augusti ligga klart över tvåprocentsmålet.

Problemet för Fed är därför inte främst att inflationen accelererar kraftigt, utan att den ligger kvar på en för hög nivå samtidigt som ekonomin fortfarande är tillräckligt stark för att klara högre räntor.

Fedchefen Kevin Warsh har dessutom skärpt tonen och signalerat att centralbanken måste agera om den inte blir tillräckligt säker på att inflationen är på väg tillbaka mot målet.

Det gör nästa veckas möte ovanligt viktigt.

En höjning med 0,25 procentenheter skulle föra styrräntan till intervallet 3,75–4,00 procent.

Amerikanska marknadsräntor pressas upp

Den kanske viktigaste marknadsreaktionen syns på obligationsmarknaden.

Den amerikanska tioårsräntan hade redan före inflationssiffrorna närmat sig 5 procent. Efter rapporten steg den först till omkring 4,98 procent innan den föll tillbaka något.

Den tvååriga räntan, som är betydligt känsligare för förväntningar om Federal Reserves styrränta, steg till omkring 4,58 procent.

Även längre amerikanska räntor ligger på mycket höga nivåer.

Det spelar stor roll för ekonomin.

Statsobligationsräntorna används som riktmärke för en stor del av världens finansiering. När amerikanska långräntor stiger påverkas allt från bolån och företagsobligationer till värderingen av aktier.

En tioårsränta nära 5 procent innebär dessutom att investerare kan få relativt hög avkastning i amerikanska statspapper utan att ta den risk som finns på aktiemarknaden.

Det ökar konkurrensen om kapitalet.

Wall Street höll emot trots höjningsrisken

En högre sannolikhet för räntehöjning brukar normalt vara negativ för börsen.

Men den första reaktionen på Wall Street blev mer komplicerad.

Amerikanska aktieterminer steg efter KPI-släppet. Nasdaqterminerna var upp omkring en procent och terminerna för S&P 500 omkring 0,9 procent.

En viktig förklaring var att oljepriset samtidigt föll kraftigt.

Efter flera dagar av stigande oljepris gav nedgången investerarna visst hopp om att energichocken inte behöver bli lika långvarig som befarat.

Det innebär att två krafter just nu drar åt olika håll.

Högre räntor är negativt för aktier, särskilt högt värderade teknik- och tillväxtbolag. Ett lägre oljepris minskar däremot risken för ytterligare inflation och press på företagens kostnader.

Därför behöver en högre sannolikhet för Fedhöjning inte automatiskt innebära ett omedelbart börsfall.

På längre sikt är höga amerikanska räntor ändå en tydlig risk för aktiemarknaden.

Dollarn stärks

Dollarn fick stöd av inflationsrapporten och de stigande ränteförväntningarna.

Euron försvagades något mot den amerikanska valutan efter beskedet.

Sambandet är relativt enkelt. Om amerikanska räntor stiger blir dollarplaceringar mer attraktiva för internationella investerare, vilket normalt ökar efterfrågan på dollar.

För svenska sparare kan en starkare dollar få stor betydelse.

Den som äger en USA- eller globalfond utan valutasäkring får både aktiemarknadens utveckling och valutaförändringen mot kronan.

Om dollarn stärks mot kronan kan svenska fondsparare därför få en positiv valutaeffekt även om den amerikanska börsen står still.

Det motsatta gäller när dollarn faller, vilket vi tidigare har sett slå mot den svenska avkastningen från Wall Street.

Kan även påverka svenska bolåneräntor

USA:s inflationssiffror bestämmer inte den svenska styrräntan.

Men utvecklingen kan ändå få betydelse för svenska bolånetagare.

Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent och nästa svenska räntebesked kommer den 24 september.

Den svenska inflationen är samtidigt betydligt lägre än den amerikanska. I augusti låg KPIF-inflationen kvar på 0,7 procent.

Det betyder att Sverige inte har samma inhemska inflationsproblem som USA.

Men svenska räntor påverkas även av internationella kapitalmarknader.

När amerikanska obligationsräntor stiger kan även europeiska och svenska marknadsräntor pressas upp.

För svenska banker kan det innebära högre finansieringskostnader, särskilt på längre löptider.

Det kan i sin tur slå mot bundna bolåneräntor även om Riksbanken väljer att hålla styrräntan oförändrad.

Svagare krona kan ge ny inflation

Dollarn är ytterligare en kanal där utvecklingen i USA kan påverka Sverige.

En starkare dollar mot kronan gör dollarprissatta råvaror dyrare för svenska köpare.

Det gäller bland annat olja och andra insatsvaror som handlas internationellt i dollar.

Om kronan försvagas samtidigt som energipriserna ligger kvar på höga nivåer ökar kostnaden för svenska företag och konsumenter.

Det kan i förlängningen bidra till högre svensk inflation.

Det är en av anledningarna till att Riksbanken inte bara kan titta på den låga svenska inflationen just nu.

Centralbanken måste även väga in vad som händer med energi, valuta och internationella räntor.

Ränteläget stramas åt globalt

USA är inte ensamt om att brottas med nya räntehöjningsrisker.

Även i Europa har marknaden börjat räkna med stramare penningpolitik. Vi har tidigare skrivit om hur ECB åter kan höja räntan efter förnyad inflationsoro.

Det skapar ett betydligt tuffare globalt ränteläge än marknaden räknade med tidigare under året.

Under lång tid handlade diskussionen om när centralbankerna skulle kunna börja sänka räntorna.

Nu är frågan i flera stora ekonomier i stället hur många höjningar som kan behövas.

Nästa vecka blir avgörande

Federal Reserves besked kommer den 16 september.

Marknadens förväntningar pekar nu tydligt mot en höjning med 0,25 procentenheter, men beslutet är inte helt givet.

Det finns fortfarande argument för att vänta.

Inflationen ökade inte mer än väntat totalt sett och kärninflationen sjönk något i årstakt. Fed kan därför välja att se ytterligare data innan man höjer igen.

Men kombinationen av en stark arbetsmarknad, hög kärninflation och fortsatt prispress gör det allt svårare för centralbanken att hålla räntan oförändrad.

För svenska sparare och bolånetagare blir Fedbeskedet därför mer än en amerikansk fråga.

Om USA går in i en ny höjningsfas kan högre räntor, en starkare dollar och dyrare global finansiering snabbt sprida sig även till Sverige.