USA har genomfört nya attacker inne i Iran för första gången sedan slutet av juli. Målet var iranska avfyrningsramper vid strategiskt viktiga Hormuzsundet. Iran svarade nästan omedelbart med robotar mot amerikanska baser i Jordanien och uppger att även mål i Förenade arabemiraten har attackerats. Samtidigt har oljepriset åter stigit över 90 dollar fatet.

Det innebär att konflikten mellan USA och Iran åter har tagit en tydligt militär riktning efter en period där sanktioner, minröjning och försök att stabilisera trafiken genom Hormuzsundet fått större utrymme.

USA slog mot iranska ramper vid Hormuzsundet

De amerikanska attackerna genomfördes på söndagen den 30 augusti mot två avfyrningsramper på Larak Island utanför Bandar Abbas.

Ön ligger mycket nära Hormuzsundet, den smala farled där en betydande del av världens olje- och gastransporter normalt passerar.

USA:s militär uppger att ramperna tillhörde Irans revolutionsgarde och användes i förberedelser för att skjuta ut sjöminor i sundet. Washington beskriver därför angreppet som en begränsad insats mot ett omedelbart hot mot den internationella sjöfarten.

Attacken kom bara dagar efter att USA sagt sig ha röjt minor från den internationella farleden och varnat Iran för att försöka lägga ut nya.

Iran uppger att både militärer och civila dödades eller skadades i anfallet. Någon oberoende verifierad totalsiffra över döda och skadade har ännu inte kunnat fastställas.

För den som vill förstå hur konflikten utvecklades till ett direkt krig finns Hurbra:s genomgång av varför USA och Iran krigar.

Iran svarade med robotar mot amerikanska baser

Det iranska svaret kom snabbt.

Revolutionsgardet uppgav att ballistiska robotar avfyrats mot de amerikanska anläggningarna King Hussein och Al-Azraq i Jordanien.

Jordanien bekräftade att åtta robotar tagit sig in i landets luftrum och stoppats av luftförsvaret.

Iran har gjort betydligt större påståenden om skador på de amerikanska baserna, men dessa uppgifter har inte kunnat verifieras oberoende.

Iranska styrkor uppger också att drönare skickats mot Al Minhad-basen i Förenade arabemiraten, där amerikanska styrkor finns. Dessutom hävdar revolutionsgardet att ett amerikanskt drönarflygplan skjutits ned över Gulfområdet.

Även dessa uppgifter ska tills vidare behandlas som iranska påståenden.

USA har en omfattande militär närvaro i regionen. Hurbra har tidigare sammanställt de viktigaste amerikanska baserna i Mellanöstern.

Hormuzsundet är åter konfliktens farligaste punkt

Den kanske viktigaste detaljen i USA:s attack är vad målen enligt Washington skulle användas till.

Om de amerikanska uppgifterna stämmer handlade attacken direkt om att hindra Iran från att lägga ut nya sjöminor i Hormuzsundet.

Samtidigt hävdar Iran att en supertanker träffats av två minor i den södra delen av sundet och börjat brinna. Några detaljer om fartygets identitet eller besättning har ännu inte kunnat verifieras oberoende.

Det är just här risken för en snabb eskalering är som störst.

USA signalerar att nya försök att minera farleden kan mötas med direkta militära attacker inne i Iran. Iran svarar samtidigt genom att angripa eller hota amerikanska mål i regionen.

Det gör att nästa militära steg kan utlösas utan att någon av sidorna först fattar ett större politiskt beslut om att återgå till omfattande bombningar.

Trafiken genom Hormuz hade börjat återhämta sig

Läget är extra känsligt eftersom trafiken genom sundet nyligen visat tecken på viss återhämtning.

Iran och Oman hade börjat arbeta med en tillfällig korridor genom området samtidigt som minröjningen fortsatte. Hurbra skrev tidigare om den nya Hormuzkorridoren mellan Iran och Oman.

Under helgen låg den synliga trafiken genom sundet ändå på mycket låga nivåer, omkring fem råvarufartyg per dag. Den verkliga trafiken kan ha varit något större eftersom fartyg i riskområden ibland stänger av sina AIS-sändare.

Före kriget passerade omkring en femtedel av världens flöden av råolja och LNG genom Hormuz.

Det innebär att även begränsade militära incidenter snabbt får en internationell ekonomisk effekt.

Oljepriset över 90 dollar igen

Marknaden reagerade omedelbart på den amerikanska attacken.

Brentoljan steg med mer än två procent och låg tidigt på måndagen omkring 90,31 dollar per fat. Amerikansk WTI handlades omkring 85,23 dollar.

Det är inte svårt att förstå varför.

Oljeexporten från Gulfområdet har fortfarande inte återgått till nivåerna före kriget. Marknaden hade samtidigt börjat prisa in en gradvis förbättring när minröjningen fortskred och trafiken ökade.

Nya attacker mot Iran och nya uppgifter om minor förändrar snabbt den bilden.

För Sverige är det den tydligaste direkta konsekvensen av nattens militära upptrappning. Om transporterna genom Hormuz åter minskar kan det slå mot oljepris, fraktkostnader och i förlängningen bränslepriser.

Den ekonomiska pressen mot Iran är redan mycket hård. Hurbra skrev under helgen om hur Irans handel rasat samtidigt som inflationen skjutit i höjden.

Trump publicerade AI-video om Kharg Island

Samtidigt har Donald Trump själv gjort informationsläget betydligt rörigare.

Under natten publicerade den amerikanske presidenten ett videoklipp som gav intryck av att Kharg Island, navet för en mycket stor del av Irans oljeexport, utsattes för en massiv attack.

Några belägg för en amerikansk attack mot Kharg Island har dock inte presenterats.

Videon bedöms dessutom vara AI-genererad.

Det är en viktig skillnad. Kharg Island har en helt annan strategisk betydelse än de avfyrningsramper som USA faktiskt bekräftat att man attackerat på Larak.

Ett verkligt angrepp mot Irans centrala oljeexportnav skulle därför innebära en betydligt större upptrappning.

Det finns i nuläget inget stöd för att en sådan attack har genomförts.

Den senaste utvecklingen och de motstridiga uppgifterna har också följts i Reuters rapportering om USA:s och Irans nya attacker.

USA hade försökt öka den ekonomiska pressen

De nya attackerna kommer samtidigt som Washington under de senaste veckorna försökt öka den ekonomiska pressen mot Iran.

USA planerar nya sekundära sanktioner mot bland annat banker och finansiella institutioner som hjälper Iran att genomföra internationella transaktioner.

Det hade skapat ett läge där konflikten åtminstone delvis flyttats från direkta militära angrepp till ekonomi, sanktioner och kontrollen över Hormuz.

Attacken på Larak visar att den fasen kan vara över.

USA har åter slagit mot mål inne i Iran. Iran har svarat mot amerikanska baser i regionen. Samtidigt kretsar konflikten åter kring minor, fartygstrafik och den farled som är avgörande för världens energimarknad.

Det är fortfarande långt från säkert att utvecklingen leder tillbaka till samma intensitet som under krigets tidigare perioder.

Men tröskeln för nya attacker har tydligt blivit lägre igen.