Donald Trump vill kunna stoppa fastställandet av senatsvalet i Alaska om den republikanske kandidaten förlorar med knapp marginal. USA:s justitiedepartement har stämt delstaten i en ovanlig rättstvist om två kandidater med nästan identiska namn. Valet den 3 november kan få betydelse för vem som kontrollerar den amerikanska senaten.

Stämningsansökan lämnades in till en federal domstol i Anchorage den 22 oktober. Dagen därpå bekräftade president Donald Trump att han personligen hade uppmanat justitiedepartementet att agera.

Bakgrunden är att den sittande republikanske senatorn Dan S. Sullivan utmanas av demokraten Mary Peltola. Men på valsedeln finns också en annan kandidat: Daniel J. Sullivan Jr., en pensionerad lärare som tidigare registrerat sig som republikan.

Trumpadministrationen hävdar att namnlikheten kan få väljare att rösta på fel person och därmed påverka valresultatet.

Trump vill stoppa fastställandet vid en knapp förlust

Justitiedepartementets begäran gäller inte ett omedelbart stopp för själva valet eller rösträkningen.

I stället vill administrationen att domstolen ska kunna stoppa det formella fastställandet av resultatet om två villkor uppfylls:

• Den sittande senatorn Dan S. Sullivan förlorar valet.
• Han skulle ha vunnit om rösterna på Daniel J. Sullivan Jr. i stället hade räknats till honom, med hänsyn till hur Alaskas valsystem fungerar.

Om båda villkoren uppfylls vill departementet att fastställandet skjuts upp medan det undersöks om väljarna förväxlat de båda kandidaterna.

Det är fortfarande ett yrkande från den federala regeringen. Något domstolsbeslut som ger Trump rätt att stoppa valresultatet har inte fattats genom stämningen.

Begäran framgår av justitiedepartementets stämningsansökan.

Två kandidater med namnet Sullivan

Den sittande senatorn Dan S. Sullivan har representerat Alaska i senaten sedan 2015. På valsedeln anges hans republikanska partitillhörighet och att han redan innehar uppdraget.

Daniel J. Sullivan Jr. har däremot ingen partibeteckning på valsedeln, trots att han är registrerad republikan.

Republikaner har anklagat utmanaren för att medvetet försöka skapa förvirring bland väljarna och därmed hjälpa demokraten Mary Peltola.

Justitiedepartementet pekar bland annat på att Daniel J. Sullivan Jr. ursprungligen ville stå på valsedeln under namnet Dan Sullivan. Departementet tar också upp hans tidigare partibyte och kontakter med en politisk konsult med kopplingar till Demokraterna.

Daniel J. Sullivan Jr. förnekar att kandidaturen har till syfte att vilseleda väljarna. Peltolas kampanj förnekar inblandning i något sådant upplägg.

Frågan om utmanarens rätt att ställa upp har dessutom redan prövats. Alaskas valmyndighet försökte stoppa kandidaturen, men delstatens högsta domstol slog i juni fast att han fick delta i valet.

Alaskas valsystem gör frågan mer komplicerad

Alaska använder ett system med rangordnade röster, så kallat ranked-choice voting.

Det innebär att väljarna kan rangordna kandidaterna i stället för att bara välja en enda person.

Om ingen kandidat får majoritet i den första rösträkningen slås kandidaten med minst stöd ut. Rösterna kan därefter överföras till väljarnas nästa kvarvarande alternativ.

Det får betydelse i tvisten mellan de båda Sullivan-kandidaterna.

En väljare som av misstag väljer Daniel J. Sullivan Jr. som förstahandsalternativ, men samtidigt rangordnar senatorn Dan S. Sullivan som sitt andra alternativ, kan ändå få rösten överförd till senatorn.

Alla röster på den andra Sullivan är därför inte automatiskt förlorade för den sittande senatorn.

En annan svårighet är att valsedlarna är hemliga. Det går inte utan vidare att fastställa vilka väljare som avsiktligt röstat på Daniel J. Sullivan Jr. och vilka som eventuellt har förväxlat namnen.

Jurister ifrågasätter Trumps rättsliga grund

Justitiedepartementet hänvisar till den federala vallagen National Voter Registration Act, NVRA, och bestämmelser som ska skydda valprocessens integritet.

Men flera amerikanska valexperter ifrågasätter om lagen verkligen ger den federala regeringen rätt att ingripa på det sätt som Trumpadministrationen begär.

Bland kritikerna finns juridikprofessorn Derek Muller vid Notre Dame och valexperten David Becker. Invändningarna gäller både lagens tillämpning och möjligheten att i efterhand avgöra hur väljarna egentligen avsett att rösta.

Även den republikanska senatorn Lisa Murkowski från Alaska har kritiserat justitiedepartementets beslut att lämna in stämningen.

Det rättsliga utfallet är därmed öppet. Domstolen måste ta ställning till om administrationens begäran har stöd i federal lag.

Stämningen lämnades in efter att röstningen börjat

En särskilt viktig omständighet är tidpunkten för regeringens agerande.

Förtidsröstningen i Alaska inleddes redan den 19 oktober. Justitiedepartementet lämnade in sin stämning tre dagar senare.

Det innebär att väljare redan hade börjat rösta när den federala regeringen begärde möjligheten att skjuta upp fastställandet av resultatet.

De viktigaste datumen är:

Den 25 november är valmyndighetens planerade datum för fastställandet, inte en ovillkorlig tidsfrist.

Alaska kan få betydelse för majoriteten i senaten

Republikanerna har i dag 53 av senatens 100 platser. Demokraterna har 45, samtidigt som två oberoende senatorer samarbetar med dem.

För Demokraterna är varje möjligt republikanskt mandat som kan erövras viktigt i kampen om senatsmajoriteten.

Vid en fördelning på 50–50 har vicepresident JD Vance, som är republikan, utslagsrösten. Demokraterna behöver därför nå minst 51 mandat för att själva kontrollera senaten.

Alaskas senatsval har också fått extra uppmärksamhet efter primärvalet den 18 augusti. Då fick Mary Peltola 49,5 procent av rösterna, medan Dan S. Sullivan fick 41,4 procent och Daniel J. Sullivan Jr. 2,5 procent.

Resultatet visar stödet vid primärvalet men avgör inte hur väljarna kommer att rösta den 3 november.

Senatsvalet ingår i det större mellanårsvalet i USA 2026, där maktfördelningen i kongressen står på spel.

För Alaskas del återstår nu två frågor: hur väljarna faktiskt röstar och om den federala domstolen anser att justitiedepartementet har rätt att ingripa om resultatet blir tillräckligt jämnt.