Iran och Oman har enats om ett ramverk för en tillfällig sjöfartskorridor genom Hormuzsundet och gemensam minröjning. Beskedet har snabbt pressat oljepriset, men den faktiska sjöfarten är fortfarande långt från normal. På tisdagen passerade bara fem råvarufartyg sundet.

Brentoljan föll mer än två procent på onsdagsmorgonen den 26 augusti efter de nya samtalen mellan Iran och Oman. Marknaden reagerar alltså redan på möjligheten till säkrare och mer regelbunden trafik genom Hormuz, trots att det ännu inte finns någon fullt fungerande ny handelsled.

Det är precis där den stora skillnaden ligger.

Det som nu har hänt är ett konkret politiskt och tekniskt steg framåt. Men det betyder inte att Hormuzsundet är öppet som före kriget.

Vad har Iran och Oman kommit överens om?

Iran och Oman har enats om ett stegvis ramverk för en gemensam tillfällig sjöfartskorridor genom Hormuzsundet.

I överenskommelsen ingår också gemensam minröjning och fortsatt tekniskt arbete kring bland annat trafikledning, informationsutbyte och säkerhet.

Det är mer konkret än tidigare samtal om hur sjöfarten skulle kunna återupptas, men mycket återstår innan större rederier kan behandla sundet som en normal handelsväg.

En permanent lösning är ännu inte färdigförhandlad.

Oman har under hela konflikten haft en central roll som mellanhand och har tidigare arbetat tillsammans med internationella aktörer för att skapa möjligheter till säkrare passage. Hurbra har tidigare gått igenom varför Hormuzsundet är så viktigt för världens oljehandel.

Det nya beskedet är ändå viktigt eftersom Iran nu tillsammans med Oman har ett gemensamt ramverk som omfattar både själva trafiken och säkerheten runt den.

Bara fem råvarufartyg passerade på tisdagen

Den stora försiktigheten syns tydligt i den faktiska fartygstrafiken.

På tisdagen passerade bara fem råvarufartyg Hormuzsundet. Två LPG-fartyg och ett bitumenfartyg gick ut genom sundet, medan två tomma produkttankers gick in.

Det är långt under nivåerna före kriget.

Även jämfört med de senaste dagarna är trafiken låg. Tiodygnssnittet låg omkring 15 fartyg.

Fartygsdata måste samtidigt tolkas med viss försiktighet eftersom vissa fartyg kan stänga av sina AIS-sändare. Men huvudbilden är tydlig: den kommersiella trafiken genom Hormuz är fortfarande kraftigt begränsad.

Läget	Senaste uppgift
Råvarufartyg på tisdagen	5
Tiodygnssnitt	Cirka 15
Normal sjöfart	Nej
Permanent korridor	Inte klar

Det är därför för tidigt att tala om en normalisering bara för att ett nytt ramverk har presenterats.

Varför faller oljepriset redan nu?

Oljepriset fungerar inte som en direkt mätare av hur många tankfartyg som passerar Hormuz just i dag.

Marknaden försöker i stället bedöma hur utbudet kan se ut framöver.

Om sannolikheten ökar för att fler fartyg snart kan börja trafikera sundet minskar risken för långvariga leveransproblem. Då kan också en del av den riskpremie som byggts in i oljepriset försvinna.

Brentoljan låg på onsdagsmorgonen kring 86 dollar per fat och hade fallit omkring 2,6 procent. Både Brent och amerikansk WTI hade dessutom tappat mer än tre procent redan under tisdagen.

De nya signalerna från Iran och Oman är en viktig del av förklaringen.

Samtidigt finns fler faktorer bakom prisfallet. Stigande amerikanska oljelager har också pressat marknaden.

Det går alltså inte att tillskriva hela rörelsen Hormuz.

Det mest intressanta är i stället att oljehandlare redan börjar prisa in en bättre situation trots att fartygstrafiken fortfarande är extremt låg.

Är detta första verkliga steget mot normal sjöfart?

Det är det tydligaste konkreta steget hittills mellan Iran och Oman, men det är inte samma sak som att problemen är lösta.

Tre saker behöver framför allt förändras.

För det första måste betydligt fler fartyg börja använda sundet. Enstaka passager räcker inte för att återställa de enorma olje- och gasflöden som normalt går genom Hormuz.

För det andra måste rederier och försäkringsbolag bedöma att riskerna har sjunkit tillräckligt mycket. Så länge fartyg kan utsättas för attacker eller andra säkerhetsincidenter kommer många aktörer att fortsätta vara försiktiga.

För det tredje måste den större politiska konflikten hanteras. Sanktioner, amerikanska åtgärder och relationen till Iran påverkar handeln även om själva farleden blir säkrare.

Den rimliga slutsatsen är därför att Iran–Oman-beskedet kan vara början på en verklig normalisering, men ännu främst är ett politiskt och tekniskt genombrott.

Hurbra skrev redan tidigare om möjligheten att ett avtal om Hormuz skulle kunna pressa svenska bensinpriser. Skillnaden nu är att diskussionen har gått från möjlig framtida lösning till ett betydligt mer konkret ramverk.

Därför spelar Hormuz så stor roll för oljepriset

Hormuzsundet är en av världens viktigaste energipassager.

Före den nuvarande krisen gick omkring en femtedel av världens handel med olja och LNG genom sundet. Volymerna av petroleumprodukter låg omkring 20 miljoner fat per dag.

När flöden av den storleken plötsligt hotas krävs inte ett totalt stopp för att oljepriset ska stiga kraftigt.

Det räcker att marknaden ser en tydlig risk för att delar av utbudet försvinner.

Samma mekanism fungerar åt andra hållet.

Om marknaden börjar tro att trafiken gradvis kan återställas kan oljepriset falla innan de faktiska volymerna hunnit öka särskilt mycket.

Vad betyder ett öppnare Hormuz för svenska bensin- och dieselpriser?

För svenska bilister är utvecklingen framför allt viktig genom oljepriset.

Ett varaktigt lägre Brentpris kan i förlängningen bidra till billigare bensin och diesel. Men förändringen syns inte automatiskt eller omedelbart vid pump.

Svenska drivmedelspriser påverkas också av bland annat dollarkursen, raffinaderimarginaler, skatter, produktpriser och biodrivmedelsinblandning.

Ett oljeprisfall på några procent innebär därför inte att bensinpriset faller lika mycket.

Men om Hormuz gradvis öppnas och riskpremien i oljan minskar under en längre period ökar förutsättningarna för lägre svenska drivmedelspriser.

Ett lägre oljepris kan också pressa inflationen

Effekten stannar inte vid bensinmacken.

Olja påverkar transporter, produktion och kostnader för en lång rad varor och tjänster. Därför kan lägre oljepris också bidra till lägre inflation.

Sverige har redan sett hur snabbt drivmedel kan påverka inflationssiffrorna. I juli låg KPIF-inflationen på 0,7 procent samtidigt som drivmedelspriserna hade fallit kraftigt från månaden före.

Riksbankens analys av oljeprischocker och svensk ekonomi visar att oljepriset påverkar konsumentpriserna både direkt genom bland annat bensin och diesel och indirekt genom högre eller lägre kostnader i ekonomin.

Det betyder inte att varje rörelse i Brent slår igenom fullt ut.

Men om oljepriset fortsätter ned därför att Hormuz faktiskt börjar fungera bättre blir det ytterligare en faktor som kan hålla tillbaka svensk inflation.

Tre saker avgör om genombrottet är verkligt

De närmaste dagarna blir därför viktigare än själva rubriken om den nya korridoren.

Det första att följa är antalet fartyg som faktiskt passerar Hormuz.

Det andra är om stora rederier och försäkringsbolag börjar återvända.

Det tredje är om Iran, Oman och övriga berörda aktörer lyckas gå från en tillfällig korridor till en mer stabil och permanent ordning.

Fem råvarufartyg på ett dygn är fortfarande ett tecken på en sjöfart i krisläge.

Men att oljepriset redan faller visar hur stor betydelse varje trovärdig öppning har.

Om Iran och Oman lyckas omsätta ramverket i verklig trafik kan det bli det första tydliga steget tillbaka mot mer normala oljeleveranser genom världens viktigaste energiflaskhals.