ECB väntas höja räntan till 2,50 procent på torsdag. Det skulle vara den andra höjningen på bara några månader efter att energikrisen vänt Europas ränteläge. Nu har Deutsche Bank dessutom ändrat sin prognos och räknar med ännu en höjning i december. För Sverige kan utvecklingen påverka allt från kronan och marknadsräntorna till Riksbankens handlingsutrymme.

ECB:s besked den 10 september väntas knappast bli någon överraskning.

En höjning med 0,25 procentenheter, från 2,25 till 2,50 procent, är i princip fullt inprisad av marknaden. Samtliga 65 ekonomer i Reuters senaste enkät räknar också med en höjning.

Den stora frågan har i stället flyttats fram några månader.

Deutsche Bank räknar nu med att ECB fortsätter och höjer räntan ytterligare en gång i december, till 2,75 procent. Banken har därmed ändrat sin tidigare prognos efter att energikrisen blivit mer utdragen och inflationsriskerna större.

J.P. Morgan och BNP Paribas finns också bland bankerna som nu räknar med ytterligare en höjning efter september.

Det är en tydlig omsvängning jämfört med läget för bara några månader sedan.

Energikrisen har vänt ECB:s ränteläge

ECB gick in i 2026 efter en lång period av räntesänkningar.

Under första halvåret 2025 sänktes räntan sammanlagt med en procentenhet och nådde 2,00 procent. Därefter låg den stilla under en längre period.

När energipriserna började stiga kraftigt efter den förvärrade konflikten i Mellanöstern förändrades förutsättningarna.

ECB höjde räntan till 2,25 procent i juni och lämnade den sedan oförändrad vid mötet i juli.

Nu pekar i stort sett allt mot nästa steg uppåt.

Bakom omsvängningen ligger framför allt energin.

Den preliminära inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti, från 2,9 procent månaden före. Energipriserna låg hela 14,3 procent högre än ett år tidigare.

Samtidigt är bilden inte lika dramatisk under ytan.

Tjänsteinflationen sjönk från 3,3 till 3,0 procent och inflationen exklusive energi låg på 2,2 procent.

Eurostats preliminära inflationssiffror för augusti visar därmed ganska tydligt var det nya inflationstrycket kommer ifrån.

ECB försöker framför allt hindra att en energichock börjar sprida sig vidare till löner, tjänster och andra priser.

Deutsche Bank: Räntan kan nå 2,75 procent

Deutsche Bank räknade tidigare med att höjningen i september skulle bli den sista.

Den bedömningen har nu ändrats.

Banken ser 2,75 procent som en mer sannolik räntetopp och räknar alltså med en ny höjning i december.

Förändringen bygger framför allt på att konflikten kring Iran och Hormuzsundet blivit mer utdragen än banken tidigare räknade med.

Brentoljan handlas åter kring 97 dollar per fat och fortsatt osäkerhet kring en av världens viktigaste transportvägar för olja och gas håller riskpremien uppe.

Det betyder inte att Deutsche Bank ser en bred inflationsspiral framför sig.

Banken konstaterar samtidigt att arbetsmarknaden är relativt svag och att det ännu inte syns någon tydlig, bred spridning från energipriser till löner och övriga priser.

Det är just därför ECB:s läge är besvärligt.

Höjer banken för lite kan energichocken börja sätta sig i inflationen.

Höjer banken för mycket riskerar den att slå hårt mot en ekonomi som redan växer svagt.

Ekonomerna är fortfarande oense om december

Även om flera stora banker nu flyttat upp sin ränteprognos är en decemberhöjning långt ifrån något konsensusbesked.

Reuters senaste enkät bland 65 ekonomer visar en ovanligt tydlig skiljelinje.

Alla räknar med en höjning till 2,50 procent i september.

Men omkring 91 procent tror fortfarande att ECB avslutar året på just 2,50 procent.

Deutsche Bank, J.P. Morgan och BNP Paribas ligger alltså på den mer hökaktiga sidan av prognosbilden.

Mycket kommer därför att avgöras av hur energipriserna utvecklas under hösten.

ECB kommer också att följa om högre kostnader börjar slå igenom bredare i ekonomin.

Om tjänstepriser och löneökningar börjar ta fart samtidigt som olja och gas förblir dyra ökar sannolikheten för en decemberhöjning betydligt.

Om energipriserna i stället faller tillbaka samtidigt som konjunkturen försvagas blir det svårare att motivera ytterligare åtstramning.

Sverige går åt nästan motsatt håll

Det mest intressanta för svenska hushåll är att Sverige just nu befinner sig i ett helt annat inflationsläge.

SCB:s preliminära siffror för augusti visar att KPIF-inflationen ligger kvar på 0,7 procent.

KPIF exklusive energi, KPIF-XE, sjönk till 0,5 procent.

Skillnaden mot euroområdet är alltså mycket stor.

Sverige och euroområdet	Augusti 2026
Svensk KPIF	0,7 %
Svensk KPIF-XE	0,5 %
Inflation i euroområdet	3,3 %
Energiinflation i euroområdet	14,3 %

Det gör Riksbankens situation betydligt mer komplicerad.

Den svenska styrräntan ligger på 1,75 procent efter att Riksbanken lämnade den oförändrad i augusti.

Om ECB höjer till 2,50 procent blir ränteskillnaden mellan euroområdet och Sverige 0,75 procentenheter.

Om Deutsche Banks prognos slår in och ECB går vidare till 2,75 procent i december skulle skillnaden bli en hel procentenhet, om Riksbanken samtidigt står still.

Högre ECB-ränta kan sätta press på kronan

Ränteskillnader är inte det enda som styr kronan, men de spelar roll.

Högre räntor i euroområdet gör eurodenominerade tillgångar mer attraktiva relativt svenska.

Det kan skapa ytterligare press på kronan om Riksbanken samtidigt håller räntan tydligt lägre.

En svagare krona gör i sin tur importerade varor dyrare och kan förstärka effekten av höga internationella energi- och råvarupriser.

Det finns därför ett läge där svensk inflation är mycket låg just nu, samtidigt som omvärlden ändå gör det svårare för Riksbanken att hålla en betydligt lägre ränta under längre tid.

Det betyder inte att ECB kan tvinga Riksbanken att höja.

Den svenska centralbanken sätter räntan efter svenska förhållanden.

Men ju större ränteskillnaden blir, desto större kan problemen bli om kronan samtidigt börjar försvagas kraftigt.

Svenska marknadsräntor kan stiga även utan Riksbanken

ECB:s höjningar kan också påverka svenska hushåll på ett annat sätt.

Svenska bankräntor styrs inte bara av Riksbankens styrränta.

Bankernas finansieringskostnader påverkas också av obligations- och swapräntor, som i sin tur påverkas av ränteläget internationellt.

Europeiska långräntor har redan rört sig uppåt när marknaden börjat räkna med en stramare ECB-politik.

Det kan även dra upp svenska marknadsräntor.

Effekten märks normalt först på längre och bundna bolåneräntor, medan rörliga bolån är tydligare kopplade till Riksbankens styrränta.

Det går därför att få stigande svenska bolåneräntor i vissa löptider även om Riksbanken själv inte höjer direkt.

Nytt svårt läge för Riksbanken

Riksbanken signalerade i augusti att sannolikheten för en svensk höjning senare under året fortfarande fanns kvar.

Bakgrunden var framför allt osäkerheten kring energi och andra internationella utbudsstörningar.

Sedan dess har den svenska inflationsstatistiken blivit ännu svagare.

KPIF på 0,7 procent och underliggande inflation på 0,5 procent talar knappast för att Sverige har ett akut inhemskt inflationsproblem.

Samtidigt har energichocken redan fått inflationen att stiga kraftigt på flera håll i Europa.

Riksbanken får därför väga två tydliga krafter mot varandra.

På ena sidan finns mycket låg svensk inflation och en svag ekonomi.

På den andra finns dyrare energi, högre europeiska räntor och risken för en svagare krona.

Nästa svenska räntebesked kommer den 24 september, exakt två veckor efter ECB.

ECB kan stå inför samma dilemma som 2011

Det finns också en historisk parallell.

ECB höjde räntan två gånger under 2011 när energipriserna drev upp inflationen.

Kort därefter förvärrades eurokrisen och konjunkturen bromsade in.

De höjningarna har i efterhand ofta använts som exempel på risken med att bekämpa en tillfällig energichock med alltför stram penningpolitik.

Situationen 2026 är inte identisk.

Men dilemmat är liknande.

ECB vet inte hur länge energipriserna kommer att ligga kvar på höga nivåer och vet ännu mindre om de kommer att börja påverka lönekrav och andra priser.

Det är därför septemberhöjningen sannolikt är det enkla beslutet.

December är betydligt svårare.

Därför blir Lagardes besked viktigare än själva höjningen

ECB offentliggör räntebeskedet klockan 14.15 den 10 september.

Christine Lagardes presskonferens börjar klockan 14.45.

Själva höjningen till 2,50 procent är redan så väl inprisad att marknadsreaktionen kan bli relativt liten om ECB bara gör det som väntas.

Betydligt viktigare blir signalerna om vad som händer därefter.

Om Lagarde tydligt öppnar för en decemberhöjning kan europeiska marknadsräntor stiga ytterligare.

Det skulle också kunna sätta mer press på kronan och svenska obligationsräntor.

Om ECB i stället betonar att septemberhöjningen är en försäkring mot energiinflationen och att nästa beslut är helt öppet kan marknaden börja skala ned förväntningarna på 2,75 procent.

Det är där torsdagens verkliga besked ligger.

Inte i om ECB höjer räntan.

Utan i om Europas nya höjningscykel precis har börjat – eller redan är på väg att ta slut.