Den svenska KPIF-inflationen låg kvar på 0,7 procent i augusti, enligt SCB:s preliminära siffror. Samtidigt sjönk den underliggande inflationen exklusive energi till 0,5 procent. Beskedet minskar pressen på Riksbanken att höja räntan – men den kraftiga uppgången i oljepriset skapar en ny osäkerhet för svenska hushåll.

KPIF-inflationen kvar på 0,7 procent

Den svenska inflationen fortsätter att ligga klart under Riksbankens mål på 2 procent.

Enligt SCB:s preliminära inflationssiffror var KPIF-inflationen 0,7 procent i augusti 2026. Det är samma nivå som i juli.

KPIF är det inflationsmått som Riksbanken främst använder i sina penningpolitiska bedömningar.

KPIF exklusive energi sjönk samtidigt från 0,6 procent i juli till 0,5 procent i augusti.

Det är en viktig detalj. Den låga inflationen går alltså inte enbart att förklara med utvecklingen på energimarknaden. Även när energi räknas bort är prisökningstakten mycket låg.

Från juli till augusti sjönk både KPI och KPIF med 0,3 procent. KPIF exklusive energi föll med 0,6 procent under månaden.

Siffrorna är preliminära. Det slutliga inflationsutfallet för augusti publiceras den 14 september.

Nytt besked inför Riksbankens räntemöte

Inflationsbeskedet kommer i ett känsligt läge för Riksbanken.

Styrräntan ligger på 1,75 procent efter att Riksbanken lämnade räntan oförändrad i augusti. Nästa räntebesked kommer den 24 september.

En inflation på 0,7 procent ligger långt under målet, samtidigt som även inflationen exklusive energi fortsätter nedåt. Det ger i sig få argument för att Riksbanken snabbt skulle behöva höja räntan för att bromsa ett brett svenskt pristryck.

Det betyder däremot inte automatiskt att en räntesänkning väntar.

Riksbanken har under sommaren betonat osäkerheten kring internationella utbudsstörningar och risken för att nya prisökningar kan slå igenom i svensk ekonomi.

Just den risken har blivit mer aktuell de senaste dagarna.

Oljepriset skapar ny inflationsrisk

Brentoljan har stigit till omkring 97 dollar per fat efter den senaste eskaleringen mellan USA och Iran och den ökade oron kring trafiken genom Hormuzsundet.

Det är viktigt eftersom en stor del av världens oljehandel passerar området. Om störningarna blir långvariga kan högre oljepriser slå vidare mot Sverige genom dyrare bensin och diesel, transporter och företagens produktionskostnader.

Hurbra har tidigare gått igenom hur ett oljepris kring 100 dollar kan påverka svenska drivmedelspriser, inflation och räntor.

Augustisiffran fångar däremot inte fullt ut den senaste uppgången i oljepriset.

Det innebär att två ganska olika krafter nu verkar samtidigt: det svenska inflationstrycket är mycket svagt, medan den internationella energimarknaden kan börja dra priserna åt andra hållet.

Vad betyder inflationen för hushållen?

För hushållen är dagens besked i grunden positivt.

En KPIF-inflation på 0,7 procent innebär att den genomsnittliga prisökningstakten är betydligt lägre än under de senaste årens inflationsperiod.

Det betyder däremot inte att tidigare prisökningar försvinner. Mat, boende och andra vardagskostnader kan fortfarande ligga på höga nivåer även när den årliga inflationstakten har fallit.

Köpkraften kan fortsätta stärkas

Om lönerna ökar snabbare än priserna förbättras hushållens reala köpkraft.

Med inflation runt 0,7 procent krävs relativt små löneökningar för att lönerna ska växa i reala termer.

Det kan ge hushållen större ekonomiskt utrymme efter flera år då stigande priser pressat privatekonomin.

Lägre risk för snabba räntehöjningar

Den låga inflationen minskar också behovet av att använda högre räntor för att dämpa efterfrågan.

För bolånetagare är det därför ett betydligt bättre utgångsläge än om inflationen snabbt hade börjat stiga igen.

Men Riksbanken behöver väga dagens svenska siffror mot vad som händer internationellt innan nästa räntebeslut.

Drivmedel kan bli den första varningssignalen

För många hushåll kan den internationella energioron märkas först på bensin- och dieselpriserna.

Om oljepriset förblir högt kan kostnaden vid pumpen stiga långt innan effekten syns tydligt i den breda svenska inflationsstatistiken.

Det är därför fullt möjligt att inflationen är mycket låg nu samtidigt som riskerna för högre inflation längre fram har ökat.

Fortsatt låg inflation – men större osäkerhet framåt

SCB:s preliminära siffror ger Riksbanken ytterligare bekräftelse på att det svenska inflationstrycket just nu är lågt.

KPIF ligger kvar på 0,7 procent och inflationen exklusive energi har sjunkit till 0,5 procent.

För hushållen talar det för fortsatt förbättrad köpkraft och minskad risk för nya snabba räntehöjningar.

Samtidigt har förutsättningarna på energimarknaden förändrats snabbt.

Det gör att augustisiffran snarare blir ett starkt nuläge än en garanti för resten av hösten. Nästa stora fråga blir hur länge oljepriset förblir högt – och om den internationella oron börjar synas i svenska priser före Riksbankens kommande räntebeslut.