Storbritannien blir första internationella partnern som får tillgång till Ukrainas Avengers AI Labs. Bakom satsningen finns omkring fem miljoner annoterade bildrutor från verkliga strider och ett AI-system som redan används för att analysera över 100 000 drönarvideoströmmar i månaden.
Det nya brittisk-ukrainska samarbetet visar hur Ukrainakriget håller på att förändra utvecklingen av militär artificiell intelligens. Data som samlas in under verkliga stridsförhållanden ska nu användas tillsammans med brittisk forskning och teknik för att utveckla bland annat nya sensorer och energieffektiva AI-chip för drönare och autonoma system.
För Sverige är utvecklingen extra relevant. Försvarsmakten och regeringen har redan börjat bygga delar av det framtida svenska digitala försvaret med inspiration från ukrainska system.
Fem miljoner bilder från verkliga strider
Avengers AI Labs har skapats för att träna AI-modeller på material från det ukrainska slagfältet.
Datasetet består av omkring fem miljoner annoterade bildrutor. Det innebär att föremål i bilderna har märkts upp så att AI-modeller kan lära sig att skilja exempelvis stridsvagnar, artilleri, luftvärn, soldater och olika typer av drönare från omgivningen.
Materialet kommer till stor del från det ukrainska militära ledningssystemet DELTA och fylls kontinuerligt på med nya data.
| Avengers AI Labs | Uppgift |
| Dataset | Cirka 5 miljoner annoterade bildrutor |
| Material | Verkliga stridsförhållanden |
| AI-användning | Över 100 000 drönarvideoströmmar per månad |
| Målidentifiering | Omkring 70 procent enligt Ukrainas försvarsdepartement |
| Brittisk roll | Första internationella partnern |
| Nya projekt | AI-sensorer och energieffektiva AI-chip |
Den stora tillgången är därför inte bara själva AI-modellerna. Det är datan som modellerna kan tränas på.
Militär bildigenkänning är betydligt svårare än många civila AI-uppgifter. Ett mål kan bara vara delvis synligt, täckt av vegetation eller kamouflage och fotograferat från olika höjder och vinklar. Rök, dåligt väder, mörker och värmekameror förändrar också bilden.
Dessutom försöker motståndaren aktivt undvika eller lura systemen.
Den som kontinuerligt kan träna sina modeller på nya exempel från verkliga strider får därför en fördel som är svår att skapa på en övningsplats.
Analyserar över 100 000 drönarvideor i månaden
Tekniken används redan.
Enligt Ukrainas försvarsdepartement behandlar AI-system kopplade till DELTA mer än 100 000 videoströmmar från drönare varje månad. Modeller som tränats på Avengers-materialet ska kunna identifiera omkring 70 procent av fiendens mål i realtid.
70-procentssiffran är Ukrainas egen uppgift och bör därför inte betraktas som en oberoende verifierad träffsäkerhet.
Men omfattningen visar hur snabbt kriget håller på att bli datadrivet.
En drönare producerar inte längre bara en videoström som en operatör manuellt tittar på. Bildmaterialet kan också analyseras automatiskt, jämföras med tidigare data och användas för att förbättra nästa generation av AI-system.
Det skapar en utvecklingskedja som i förenklad form ser ut så här:
strid → videodata → märkning av mål → träning av AI → förbättrade system → nya uppdrag → ännu mer data.
Det är en utvecklingscykel som traditionella europeiska försvarsprojekt har svårt att efterlikna.
I artikeln Hur går det i kriget i Ukraina? Analys juni 2026 har Hurbra tidigare gått igenom hur stor betydelse drönare fått i kriget. Avengers-satsningen visar nästa steg: drönarkriget producerar samtidigt den data som används för att utveckla framtidens vapensystem.
Storbritannien blir första internationella partnern
Det nya samarbetet presenterades den 24 augusti.
Storbritannien blir enligt det brittiska beskedet första internationella partnern som får tillgång till Avengers AI Labs. Brittiska universitet, forskare, försvarsföretag och andra aktörer ska kunna arbeta tillsammans med ukrainska experter.
Det betyder däremot inte nödvändigtvis att hela Ukrainas stridsdatabas kopieras och skickas till Storbritannien.
Samarbetet ska bygga på säkra miljöer för data och beräkningskapacitet, samtidigt som länderna behåller kontroll över sina egna data.
Det formella dokumentet är dessutom en avsiktsförklaring och skapar inte juridiskt bindande skyldigheter mellan länderna.
Samarbetet är alltså i ett tidigt skede, men de första praktiska projekten är redan utpekade.
Den brittiska regeringens beskrivning av det nya AI-samarbetet med Ukraina visar att ambitionen är betydligt bredare än att bara studera ukrainska erfarenheter från kriget.
Fiberkablar ska bli långa AI-sensorer
Ett av de första projekten handlar om fiberoptiska kablar.
Brittiska Sintela, Mind Foundry och Skyral ska arbeta med en teknik där nedgrävd fiber kan användas som en lång sensor. AI analyserar signalerna och försöker avgöra vad som händer längs kabeln.
Tekniken ska först testas vid en brittisk försvarsanläggning.
På längre sikt nämner den brittiska regeringen användning vid bland annat flygplatser, järnvägar, fängelser och energiinfrastruktur.
Det illustrerar också hur militär teknik från Ukrainakriget kan få betydligt bredare användning i Europa.
AI som utvecklas för att upptäcka hot kring militära anläggningar kan även användas för att bevaka civil kritisk infrastruktur.
Nya AI-chip för drönare
Det andra tydliga utvecklingsspåret gäller nya energieffektiva AI-chip.
Drönare och andra obemannade system har begränsad tillgång till både energi och kommunikation. Om avancerade AI-modeller kan köras direkt i farkosten minskar behovet av att hela tiden skicka stora mängder data till en central dator.
Det kan ge snabbare reaktioner och göra systemen mindre beroende av stabila datalänkar.
Samtidigt måste chippen använda så lite energi som möjligt. Varje extra watt som går till databehandling konkurrerar med flygtid, sensorer och annan elektronik.
Det brittisk-ukrainska projektet ska därför utveckla strömsnåla AI-processorer för bland annat drönare, robotik och autonoma system.
Det handlar ännu om utveckling, inte om ett färdigt nytt vapensystem.
Ukrainakriget blir träningsplats för nästa generations AI
Det är här den större betydelsen av avtalet finns.
Ukraina har under flera år byggt upp något som få europeiska länder kan skapa själva: enorma mängder färska data från ett modernt krig där drönare, sensorer, elektronisk krigföring och digital ledning används i stor skala.
När modeller tränas på dessa data testas de dessutom mot en motståndare som hela tiden försöker hitta motmedel.
Kamouflage förändras.
Elektronisk störning förändras.
Nya drönare introduceras.
Nya taktiker utvecklas.
AI-systemen måste därmed också förändras.
Det är en helt annan utvecklingsmiljö än ett försvarsföretag som testar samma modell under kontrollerade förhållanden några gånger om året.
Det nya avtalet innebär att Storbritannien får en ingång till den här utvecklingsmiljön samtidigt som Ukraina får tillgång till brittiska forskningsmiljöer, företag och beräkningskapacitet.
Avsiktsförklaringen öppnar dessutom för att resultat senare kan delas med andra betrodda allierade och partners.
Det betyder inte att Sverige automatiskt får tillgång till Avengers. Storbritannien är uttryckligen den första internationella partnern.
Sverige bygger redan med Ukraina som förebild
För Sverige är frågan ändå betydligt närmare än den först kan verka.
Den svenska regeringen beslutade i juni om en satsning på fem miljarder kronor på bland annat AI, 5G, molnteknik och digital stridsledning inom Försvarsmakten.
Omkring 2,5 miljarder kronor ska gå till digital ledning och AI-modeller. Ytterligare omkring en miljard ska användas för ett svenskt moln där känsliga försvarsdata kan hanteras.
Det svenska systemet ska vara inspirerat av Ukrainas DELTA.
Sverige har alltså redan börjat ta lärdom av samma digitala ekosystem som Avengers AI Labs ingår i.
Samarbetet går också längre än teknik på papperet. Ukrainska drönaroperatörer med erfarenhet från fronten deltog under Aurora 26 tillsammans med Försvarsmaktens UAS-centrum i Karlsborg.
Svenska och ukrainska försvarssamarbeten har samtidigt blivit allt tätare. Hurbra har tidigare beskrivit både Zelenskyjs Sverigebesök och Gripensamarbetet och Storbritanniens roll i finansieringen av Gripen till Ukraina.
Något offentliggjort besked om att Sverige ska få tillgång till Avengers Labs finns däremot inte.
AI gör inte målidentifieringen ofelbar
Utvecklingen väcker också problem som blir viktigare ju större roll AI får.
En modell som fungerar bra på ukrainska slagfält behöver inte fungera lika bra i en annan terräng, mot andra vapensystem eller under andra väderförhållanden.
Även avancerad bildigenkänning kan göra fel.
Militära motståndare kan dessutom aktivt försöka vilseleda modeller genom falska mål, kamouflage eller manipulerade signaler.
Ju närmare AI kommer själva besluten om vad som är ett mål, desto viktigare blir också frågan om hur systemen testas, vem som kontrollerar besluten och vem som bär ansvaret när identifieringen blir fel.
Avengers Labs visar därför två sidor av samma utveckling.
På den ena sidan finns en unik möjlighet att förbättra militära AI-system med data som inte kan återskapas i ett laboratorium.
På den andra finns en teknisk kapplöpning där modeller måste fortsätta fungera när motståndaren vet att de används och aktivt försöker slå ut eller lura dem.
Det nya brittisk-ukrainska avtalet är ett tydligt tecken på att denna kapplöpning nu håller på att flytta utanför Ukraina.
Stridsdata har blivit en försvarsresurs i sig.