Regeringen vill göra det svårare för grovt kriminella att tjäna pengar på böcker, musik, filmer och intervjuer om sina egna brott. Samtidigt utvidgas arbetet med en särskild lagstiftning för kriminella organisationer med hårdare ekonomiskt ansvar för personer bakom företag som används som brottsverktyg.

Regeringens utredning om en särskild lagstiftning riktad mot kriminella organisationer växer.

I ett nytt tilläggsdirektiv får utredaren flera nya uppdrag. Ett av dem är att undersöka om personer som begått grova brott ska kunna hindras från att själva göra ekonomisk vinst på hänsynslösa och integritetskränkande skildringar av brotten.

Det kan handla om pengar från exempelvis böcker, musik, filmer, tv-produktioner och intervjuer.

Samtidigt vill regeringen gå hårdare åt företag som används för brottslighet. Utredaren ska bland annat ta fram förslag som kan göra aktieägare och verkliga huvudmän personligt betalningsansvariga för företagsbot.

Den utvidgade utredningen ska slutredovisas den 7 mars 2028.

Vill komma åt pengar som dagens regler inte når

Svensk lagstiftning innehåller redan omfattande möjligheter att ta pengar och annan egendom från personer som tjänat på brott.

Problemet som regeringen nu pekar ut uppstår efteråt.

En person kan exempelvis dömas för ett grovt våldsbrott och flera år senare få betalt för att berätta om gärningen i en bok, intervju eller annan kommersiell produktion. Pengarna kommer då inte direkt från själva brottet och träffas därför inte självklart av de vanliga reglerna om förverkande.

Regeringen vill att utredaren undersöker om även sådana inkomster kan begränsas.

I regeringens nya tilläggsdirektiv nämns bland annat mord, våldtäkt och annan grov brottslighet.

För att en ny reglering ska bli aktuell ska det inte räcka att någon bara berättar om sitt tidigare liv. Regeringen pekar på situationer där gärningspersonen får en ekonomisk fördel genom en hänsynslös och integritetskränkande exploatering av den egna grova brottsligheten.

Utredaren ska också undersöka om pengarna i stället skulle kunna komma det enskilda brottsoffret eller ett större brottsofferkollektiv till del.

Gäller inte bara personer i kriminella nätverk

Utredningen som helhet handlar om särlagstiftning riktad mot kriminella organisationer.

Just frågan om att tjäna pengar på sina egna brott är däremot bredare formulerad.

Det finns inget uttryckligt krav i tilläggsdirektivet på att den dömde måste vara medlem i ett kriminellt nätverk. I stället ligger fokus på den grova brottsligheten, hur den skildras och om gärningspersonen själv tjänar pengar på skildringen.

En framtida lag skulle därför kunna bli relevant även för andra personer som har dömts för mycket allvarliga brott.

Hurbra har tidigare skrivit om Tidöpartiernas besked om att stoppa vinster från gangsterrap och böcker. Det nya direktivet visar tydligare vilken juridisk konstruktion regeringen nu vill försöka få fram.

Böcker och musik ska fortfarande kunna publiceras

Den kanske svåraste frågan är var gränsen går mot yttrandefriheten.

Regeringens mål är inte att en tidigare dömd person ska förbjudas att skriva en bok, göra musik eller medverka i en intervju om sina brott.

Utredningen ska i stället försöka hitta en modell som träffar den ekonomiska vinsten.

Det betyder att journalistik, opinionsbildning och konstnärliga uttryck fortfarande måste kunna bedrivas.

Det är en viktig skillnad.

Om staten inför en särskild ekonomisk sanktion därför att någon har uttryckt sig om ett visst ämne kan reglerna komma nära det skydd som finns i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och Europakonventionen.

Utredaren måste därför hitta en reglering som är tillräckligt träffsäker för att komma åt den typ av exploatering regeringen vill stoppa utan att skapa ett indirekt publiceringsförbud.

Några grundlagsändringar ingår inte i uppdraget.

Företag som används för brott står också i centrum

Den andra stora delen av det nya uppdraget handlar om företag.

Kriminella nätverk kan använda aktiebolag för bland annat bedrägerier, penningtvätt, skattebrott och annan ekonomisk brottslighet.

Bolaget kan samtidigt vara underkapitaliserat eller drivas genom målvakter och bulvaner. När verksamheten upptäcks kan företaget sakna pengar att betala de ekonomiska sanktionerna.

Regeringen vill göra det svårare att gömma sig bakom bolaget.

Utredaren ska därför lämna förslag som gör det möjligt att under vissa förutsättningar låta en aktieägare eller verklig huvudman bli personligt betalningsansvarig för en företagsbot.

Det skulle vara ett tydligt steg bort från huvudprincipen att aktieägaren normalt inte ansvarar personligen för aktiebolagets skulder.

Exakt vilka krav som måste vara uppfyllda för personligt ansvar är ännu inte bestämt. Det är en av frågorna utredningen ska lösa.

Företagsboten kan bli betydligt hårdare

Regeringen vill också skärpa själva företagsboten.

Utredaren ska ta fram en modell där sanktionsvärdet i vissa situationer kan fördubblas.

Bakgrunden är bland annat att dagens regler kan få begränsad effekt mot företag som medvetet hålls små eller nästan töms på tillgångar trots att de i praktiken används som verktyg för omfattande kriminalitet.

En högre företagsbot kombinerad med möjlighet till personligt betalningsansvar skulle göra det betydligt svårare att låta ett tomt bolag bära hela den ekonomiska risken.

Det är däremot för tidigt att säga exakt hur stora böterna skulle kunna bli i enskilda fall. Det är den slutliga lagkonstruktionen som kommer att avgöra det.

Även straffen för ekonomisk brottslighet kan höjas

Det nya uppdraget innehåller dessutom ett bredare straffrättsligt spår.

Utredaren ska bedöma om de allvarligaste formerna av vissa ekonomiska brott behöver högre maximistraff.

Ett alternativ är att höja dagens straffskalor.

Ett annat är att införa en ny kategori för synnerligen grova brott.

Det skulle kunna göra det möjligt att skilja ännu tydligare mellan mer traditionell ekonomisk brottslighet och mycket omfattande upplägg där stora summor, systematik och kopplingar till organiserad kriminalitet gör brotten särskilt allvarliga.

Vilka brott som slutligen ska omfattas och hur höga straffen skulle kunna bli är fortfarande öppet.

Särlagstiftningen är större än de nya förslagen

De nya uppdragen läggs ovanpå en redan omfattande utredning.

Sedan tidigare ska utredaren bland annat undersöka ett system där personer med koppling till kriminella organisationer kan identifieras genom särskilda beslut och därefter omfattas av riktade åtgärder.

Det kan handla om begränsningar och kontroller på områden som näringsverksamhet, ekonomi, offentliga uppdrag och myndighetskontakter.

Även personer som själva inte är dömda för brott kan i vissa situationer bli relevanta om de anses underlätta eller möjliggöra en kriminell organisations verksamhet.

Just därför blir rättssäkerheten central.

En framtida särlagstiftning måste innehålla tydliga regler för vem som kan omfattas, vilket underlag som krävs, hur länge ett beslut gäller och hur den enskilde kan få beslutet prövat.

Det måste också finnas en tydlig väg ut för personer som lämnat en kriminell miljö.

Så långt kan Sverige gå

Regeringen ger utredaren stort utrymme att föreslå regler som specifikt riktas mot kriminella miljöer, men det finns tydliga juridiska gränser.

Reglerna måste bland annat vara förenliga med regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagarna, Europakonventionen och EU-rätten.

Åtgärder måste dessutom vara proportionerliga.

Det innebär att staten kan skapa särskilda regler för situationer där riskerna och samhällsskadorna är särskilt stora, men det räcker inte att någon har en vag koppling till en kriminell person eller miljö.

Ju mer ingripande en åtgärd är, desto större krav kommer att ställas på tydliga kriterier och möjligheter till rättslig prövning.

Det är också därför frågan om inkomster från böcker, musik och intervjuer blir ovanligt känslig. Regeringen vill komma åt vinsten från exploateringen av ett grovt brott utan att samtidigt börja bestämma vilka berättelser som får publiceras.

Det är den gränsen utredningen nu ska försöka dra.