Tidöpartierna vill utreda om personer som dömts för grova brott ska kunna hindras från att själva tjäna pengar på musik, böcker, filmer och andra kommersiella skildringar av den egna brottsligheten. Pengarna skulle i stället kunna komma brottsoffer till del. Men regeringen har samtidigt satt tydliga juridiska gränser: själva yttrandet får inte förbjudas och någon grundlagsändring får inte föreslås.

Tidö vill stoppa vinster från egna brottsberättelser

Regeringen beslutade den 20 augusti om ett nytt tilläggsdirektiv till utredningen om riktade insatser mot kriminella organisationer.

Utredaren får nu även i uppdrag att undersöka om personer som dömts för grova brott ska kunna hindras från att göra ekonomisk vinst på hänsynslösa och integritetskränkande skildringar av den egna brottsligheten.

Frågan lyfts politiskt av Tidöpartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Gangsterrap är ett tydligt exempel i debatten, men uppdraget är betydligt bredare än en viss musikgenre.

Regeringen pekar på musik, böcker, filmer, tv-serier, intervjuer och andra former av kommersiellt berättande.

Det skulle exempelvis kunna handla om en person som dömts för mord eller våldtäkt och senare tjänar pengar på en självbiografisk bok, dokumentär eller låt där det egna brottet används som centralt innehåll.

Musik, böcker och dokumentärer kan omfattas

Det handlar inte om att alla personer med en brottsdom ska förbjudas att skriva böcker eller ge ut musik.

Direktivet är betydligt smalare.

Det ska röra sig om grov brottslighet av viss karaktär och om ett berättande där gärningspersonen exploaterar den egna rollen i brottet på ett sätt som är hänsynslöst och integritetskränkande mot den som utsatts.

Det är också den ekonomiska vinsten som står i centrum.

En artist skulle alltså fortfarande kunna ha rätt att släppa en låt och en författare att publicera en bok. Frågan är om personen i vissa fall också ska ha rätt att behålla intäkterna från just den skildringen.

Det är den gränsen utredaren ska försöka dra.

Pengarna kan gå till brottsoffer

En del av uppdraget är att undersöka om intäkterna i stället kan användas för brottsoffer.

Någon färdig modell finns ännu inte.

Utredaren ska bland annat bedöma vilken roll det enskilda brottsoffret ska ha och om pengarna i stället skulle kunna komma en större grupp brottsoffer till del.

Det ska också utredas om en myndighet behöver få ansvar för systemet.

Det betyder att det ännu inte finns någon regel om att exempelvis streamingintäkter automatiskt ska beslagtas och betalas ut direkt till en viss brottsutsatt person.

Hur pengarna i praktiken skulle tas om hand är en av de viktigaste frågor som återstår.

Därför kan staten inte bara beslagta inkomsten

Sverige har redan regler som gör det möjligt att förverka vinster från brott.

Men situationen som Tidöpartierna nu vill åt ser annorlunda ut.

Pengarna från själva brottet och pengarna som någon senare tjänar på att berätta om brottet är två olika saker.

En bokroyalty eller ersättning från musikstreaming kan vara helt lagligt intjänad även om innehållet handlar om en tidigare begången kriminalitet.

Där finns i dag inte samma självklara möjlighet för staten att ingripa.

Regeringen markerar dessutom i direktivet att en eventuell ny ordning inte bör byggas som ett vanligt förverkande.

Utredningen måste därför hitta en annan juridisk konstruktion om Tidöpartiernas idé ska kunna bli verklighet.

Yttrandefriheten blir den stora juridiska frågan

Den svåraste delen är inte att konstatera att ett brottsoffer kan uppleva det som stötande när en gärningsperson tjänar pengar på att berätta om brottet.

Den svåra frågan är hur staten kan ingripa mot inkomsten utan att samtidigt ingripa mot själva yttrandet.

Svensk yttrandefrihet skyddas både i regeringsformen och genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

För böcker, medier och andra grundlagsskyddade publiceringar finns dessutom särskilda regler om vilka sanktioner staten får använda med anledning av innehållet.

Ett system där någon förlorar pengar just därför att en bok, låt eller film innehåller en viss typ av berättelse kan därför få tydliga grundlagsfrågor, även om staten aldrig förbjuder själva publiceringen.

Även Europakonventionens skydd för yttrandefrihet och egendom kan bli aktuellt.

Samtidigt finns ett starkt motstående intresse: att skydda brottsoffer från fortsatt exploatering och att förhindra att gärningspersoner bygger kommersiella karriärer på lidandet de själva har orsakat.

Det är mellan de intressena som den kommande lagstiftningen måste balansera.

Konstnärlig frihet ska fortfarande skyddas

Regeringen skriver uttryckligen att en eventuell reglering inte ska hindra journalistik, opinionsbildning eller konstnärliga uttryck.

Det är en viktig begränsning.

En person ska alltså inte förbjudas att tala om ett brott bara för att personen själv har begått det.

Inte heller ska en bok, film eller låt stoppas enbart på grund av ämnet.

Det som ska utredas är om just den ekonomiska vinsten kan begränsas i särskilt allvarliga fall.

Men även en ekonomisk sanktion kan i praktiken påverka viljan och möjligheten att uttrycka sig.

Det är därför inte säkert att skillnaden mellan att förbjuda ett verk och att ta bort inkomsten från verket blir juridiskt enkel.

Amerikanska lagen stoppades av högsta domstolen

En internationell parallell finns i USA.

Där infördes så kallade Son of Sam-lagar, uppkallade efter seriemördaren David Berkowitz.

Grundidén var att en gärningsperson inte skulle kunna tjäna pengar på böcker och andra berättelser om sina egna brott och att ersättningen i stället skulle kunna användas för brottsoffer.

Den klassiska lagen i New York underkändes dock av USA:s högsta domstol 1991.

Domstolen ansåg att staten hade ett starkt legitimt intresse av att hjälpa brottsoffer, men att lagen var för bred och riktade in sig på inkomster just på grund av vad människor berättade om.

Svensk grundlag fungerar inte på samma sätt som den amerikanska konstitutionen, men problemet är snarlikt.

Ju mer en ekonomisk sanktion styrs av innehållet i en bok, låt eller film, desto större blir yttrandefrihetsfrågan.

Förslaget har diskuterats tidigare

Moderaterna lyfte redan 2025 möjligheten att begränsa vinster från bland annat gangsterrap, böcker och filmer om egen kriminalitet.

Redan då mötte idén juridiska invändningar.

Ett problem är gränsdragningen.

Ska en person förlora alla pengar från en självbiografi om ett grovt brott bara utgör några sidor?

Vad händer om berättelsen också har ett journalistiskt, konstnärligt eller samhälleligt värde?

Och hur ska staten skilja mellan en hänsynslös exploatering av ett offer och en legitim berättelse om en persons eget liv?

Den typen av frågor blir nu en del av den formella statliga utredningen.

Ingen ny lag kommer inom kort

Det här är ännu bara ett utredningsuppdrag.

My Hedström är utsedd till särskild utredare och arbetet ska inledas den 7 september 2026.

Genom det nya tilläggsdirektivet har slutdatumet samtidigt flyttats fram.

Utredningen ska nu redovisas senast den 7 mars 2028.

Först därefter kan regeringen gå vidare med ett konkret lagförslag.

Dessutom är utredarens spelrum begränsat från början.

Regeringen har uttryckligen sagt att några grundlagsändringar inte ska föreslås.

Om Tidöpartiernas idé ska bli svensk lag måste systemet alltså kunna byggas inom dagens skydd för yttrandefrihet, konstnärlig frihet och egendom.

Det är där den verkliga juridiska striden kommer att stå.