Stockholmsbörsen tappade fart tydligt under måndagseftermiddagen. OMXSPI stängde ned 0,8 procent och OMXS30 föll 0,7 procent när nya attacker mellan USA och Iran drev upp oljepriset samtidigt som marknaden började räkna med en allt större risk för en amerikansk räntehöjning redan i september.

Det var framför allt kombinationen som gjorde investerarna försiktigare. Brentoljan steg omkring 3 procent och handlades över 90 dollar fatet, samtidigt som förväntningarna på Federal Reserve skruvades upp efter Kevin Warshs hökaktiga besked i Jackson Hole.

För svenska sparare innebär det att september börjar med flera osäkerhetsfaktorer samtidigt: oljepriset, amerikanska inflations- och jobbsiffror och nya räntebesked från både Fed och Riksbanken.

Iranoron fick oljepriset att lyfta

En viktig förklaring till börsoron var den nya upptrappningen mellan USA och Iran.

USA genomförde under helgen attacker mot iranska robotlavetter på ön Larak nära Hormuzsundet. Iran svarade därefter med attacker mot amerikanska baser i Jordanien.

För finansmarknaden är det framför allt läget kring Hormuzsundet som är känsligt. En betydande del av världens oljehandel passerar genom området och varje ökad risk för störningar kan snabbt slå mot energipriserna.

Brentoljan steg omkring 3 procent på måndagen och låg kring 90,5 dollar per fat när Stockholmsbörsen stängde. Tidigare under dagen hade priset varit över 92 dollar.

Hurbra har tidigare gått igenom hur problem i Hormuzsundet kan slå mot Sverige, bland annat genom högre priser på energi, transporter och importerade varor.

Det är den kopplingen som gör konflikten relevant även för svenska aktier.

Dyrare energi kan både pressa företagens marginaler och lyfta inflationen. Om inflationen samtidigt gör det svårare för centralbankerna att sänka räntorna får börsen ytterligare motvind.

Fed-räntan oroar marknaden igen

Den andra stora faktorn bakom måndagens börshumör kom från USA.

Federal Reserve-chefen Kevin Warsh betonade i sitt tal i Jackson Hole att inflationen fortfarande är för hög och att centralbanken behöver vara säker på att prisökningarna är på väg tillbaka mot tvåprocentsmålet.

Efter talet steg marknadens prissättning för en amerikansk räntehöjning i september kraftigt.

Sannolikheten låg under måndagen omkring 60–65 procent. Bara veckan före var den under 50 procent.

Fed lämnade styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent vid det senaste mötet i juli, men tre ledamöter ville redan då höja räntan med 0,25 procentenheter.

Nästa besked kommer den 16 september.

För aktiemarknaden spelar utvecklingen stor roll. Högre räntor gör obligationer och andra ränteplaceringar mer attraktiva samtidigt som företagens finansiering blir dyrare. Dessutom minskar värdet i dag av vinster som väntas långt fram i tiden.

Om räntorna stiger samtidigt som oljepriset går upp får marknaden därför två problem på samma gång.

Sandvik och Boliden bland förlorarna

På Stockholmsbörsen syntes nedgången tydligt bland flera cykliska bolag.

Sandvik föll 2,2 procent och Boliden tappade 1,5 procent. Även Epiroc, ABB och Atlas Copco backade.

För Sandvik och Boliden fanns samtidigt ytterligare en förklaring i lägre metallpriser. Det vore därför för enkelt att beskriva deras nedgångar som en direkt följd av Iranoron.

Bland de få vinnarna inom OMXS30 fanns SCA, som steg 0,6 procent, och H&M som gick upp 0,5 procent.

Omsättningen på Stockholmsbörsen uppgick till omkring 49 miljarder kronor.

Nedgången var inte heller isolerad till Sverige. Det breda europeiska indexet STOXX Europe 600 backade omkring 0,6 procent och tyska DAX föll cirka 1,2 procent.

Det stärker bilden av ett bredare internationellt skifte mot lägre risk snarare än en specifikt svensk börshändelse.

Riksbanken ser också en större inflationsrisk

Oljepriset är extra intressant för svenska sparare eftersom även Riksbanken har börjat tala mer om inflationsriskerna.

Vice riksbankschef Per Jansson sade på måndagen att risken för förhöjd inflation framöver har ökat något, även om han samtidigt bedömer att Riksbanken fortfarande har utrymme att avvakta.

Den svenska styrräntan ligger på 1,75 procent.

Vid det senaste räntebeskedet i augusti konstaterade Riksbanken att sannolikheten för en höjning senare under året finns kvar om inflationen blir större eller mer ihållande än väntat. Den aktuella bedömningen finns hos Riksbanken.

Det gör den snabba oljeuppgången relevant även för den svenska räntediskussionen.

I juli var KPIF-inflationen bara 0,7 procent, medan KPIF exklusive energi låg på 0,6 procent. Lägre el- och drivmedelspriser bidrog då till att hålla inflationen nere.

Om energipriserna i stället börjar dra uppåt kan den effekten förändras.

Hurbra har också gått igenom Swedbanks senaste ränteprognos inför höstens svenska räntebesked.

Därför är kombinationen besvärlig för börsen

Problemet för aktiemarknaden är inte nödvändigtvis Iran, oljan eller Fed var för sig.

Det är kombinationen.

Ett stigande oljepris kan höja inflationen och samtidigt bromsa ekonomin genom högre kostnader för företag och hushåll. Om centralbankerna samtidigt tvingas hålla räntorna höga för att bekämpa inflationen försvinner en av de viktigaste krockkuddarna för konjunkturen.

Stockholmsbörsen har dessutom många verkstads-, industri- och råvarubolag som påverkas tydligt av den globala konjunkturen.

En svagare världsekonomi kan därför bli negativ även om lägre tillväxt på sikt skulle minska inflationstrycket.

Det är samma typ av riskkombination som Hurbra tidigare lyft i genomgången av tre risker för Stockholmsbörsen.

Datumen svenska sparare bör hålla koll på i september

September innehåller flera besked som snabbt kan förändra marknadens syn på både räntor och konjunktur.

Det viktigaste för börsen blir inte bara om räntorna höjs eller lämnas oförändrade.

Marknaden kommer också att väga ihop hur inflationen utvecklas med hur snabbt ekonomin bromsar.

En svag amerikansk jobbrapport behöver därför inte automatiskt vara positiv för aktier bara för att den minskar behovet av högre räntor. Om siffrorna är tillräckligt dåliga kan i stället oron för en svagare konjunktur ta över.

Tre saker kan styra Stockholmsbörsen i september

För svenska sparare finns framför allt tre faktorer att följa under de kommande veckorna.

Den första är oljepriset och utvecklingen kring Hormuzsundet. En tydlig avspänning mellan USA och Iran skulle kunna pressa tillbaka oljan och minska inflationsoron.

Den andra är den amerikanska ekonomin. Jobbrapporten, inflationen och Feds besked den 16 september kommer tillsammans att avgöra om den snabbt ökade sannolikheten för en ny räntehöjning håller i sig.

Den tredje är svensk inflation och Riksbankens besked den 24 september.

Måndagens nedgång på 0,8 procent är i sig ingen dramatisk börsrörelse. Det mer intressanta är att flera av marknadens största risker nu pekar åt samma håll samtidigt.

Om oljan fortsätter upp och centralbankerna blir mer hökaktiga kan september bli betydligt mer turbulent än slutet av augusti.