Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men protokollet från augustimötet visar att nästa steg allt tydligare pekar uppåt. Riksbankschef Erik Thedéen säger uttryckligen att nästa ränteändring behöver bli en höjning, samtidigt som Anna Seim öppnar för en höjning redan under hösten.

Thedéen: Nästa förändring behöver bli en höjning

Riksbankens direktion var enig om att lämna styrräntan på 1,75 procent vid mötet den 19 augusti. När protokollet från det penningpolitiska mötet nu har publicerats framgår samtidigt att flera ledamöter ser en tydlig risk för att nästa beslut går i motsatt riktning mot de räntesänkningar som svenska hushåll vant sig vid.

Erik Thedéen säger att nästa förändring av styrräntan behöver bli en höjning.

Han pekar framför allt på att svensk ekonomi har blivit starkare. När efterfrågan återhämtar sig ökar samtidigt risken för att nya kostnadschocker, exempelvis från energi, geopolitik eller extremväder, får större genomslag i priserna.

Det betyder inte att en höjning redan är beslutad. Thedéen är tydlig med riktningen, men lämnar frågan om tidpunkten öppen.

Räntehöjning redan i höst är möjlig

Vice riksbankschef Anna Seim går längre när det gäller tidpunkten.

Hon bedömer att det kan bli nödvändigt att höja styrräntan under hösten om inflationsriskerna fortsätter att öka. Resonemanget bygger bland annat på att kostnadsökningar nu träffar en ekonomi där efterfrågan ser starkare ut än tidigare.

Aino Bunge ser också en risk för höjning.

Hon hänvisar till Riksbankens prognos från juni, där räntebanan motsvarade ungefär 50 procents sannolikhet för en höjning under hösten, och konstaterar att höjningsrisken finns kvar.

Det ska däremot inte tolkas som att Bunge i augusti gör en ny exakt bedömning på 50 procent.

September blir nästa stora test

Nästa penningpolitiska möte hålls den 23 september och det nya räntebeskedet kommer den 24 september.

Då publicerar Riksbanken också en fullständig penningpolitisk rapport och en ny ränteprognos.

Det gör septembermötet betydligt viktigare än augustibeslutet. Riksbanken måste då visa om den tydligare höjningsretoriken också börjar synas i den officiella räntebanan.

En höjning redan i september är fortfarande långt ifrån säker. Men mötet är inte längre ett självklart beslut om oförändrad ränta.

Marknadens prissättning hade dessutom redan före augustimötet flyttats upp och motsvarade enligt Riksbanken drygt en höjning på 0,25 procentenheter fram till slutet av 2026.

Riksbankens omsvängning har skett stegvis. Redan efter räntebeskedet i juni blev risken för en framtida höjning tydligare.

Alla i direktionen vill inte skynda

Protokollet visar samtidigt att det fortfarande finns tydliga skillnader inom direktionen.

Göran Hjelm bedömer att styrräntan på 1,75 procent fortfarande är svagt expansiv, men anser att nivån är lämplig eftersom det finns lediga resurser på arbetsmarknaden.

Han ser en risk för en höjning under året om prisstörningarna blir större, men argumenterar inte för att Riksbanken måste agera omedelbart.

Per Jansson är ännu mer försiktig.

Han anser att inflationsbilden har försämrats något sedan juni men vill inte höja räntan i förebyggande syfte utan tydligare tecken på att ett bredare inflationsproblem faktiskt håller på att växa fram.

Det är därför för tidigt att säga att direktionen redan är redo att rösta igenom en höjning.

Varför talar Riksbanken om höjning när inflationen är låg?

Det kan verka motsägelsefullt.

Den vanliga KPIF-inflationen låg på bara 0,7 procent i juli och inflationen exklusive energi på 0,6 procent, klart under Riksbankens mål på 2 procent.

Men delar av den låga inflationen förklaras av tillfälliga finanspolitiska åtgärder.

När Riksbanken försöker rensa bort deras direkta effekt blir bilden annorlunda. Den underliggande KPIF-inflationen uppskattades till 2,2 procent och inflationen exklusive energi till 1,6 procent.

Dessutom blev julis inflation något högre än Riksbanken hade räknat med i juni.

Samtidigt har svensk ekonomi börjat överraska positivt. Förtroendet bland hushåll och företag har stärkts och industrins orderingång har ökat.

Det är den kombinationen som oroar Riksbanken.

Problemet är alltså inte främst att dagens inflation redan är för hög. Risken är att nya prischocker får större och mer långvarigt genomslag när ekonomin samtidigt återhämtar sig.

Bolåneräntorna har fortsatt ned

För svenska bolåntagare kommer beskedet efter en lång period där ränteläget i stället har blivit lättare.

Den genomsnittliga rörliga räntan på nya bolån låg enligt den senaste kompletta SCB-statistiken på 2,75 procent i juni.

Många hushåll har därmed hunnit vänja sig vid att boräntorna successivt rört sig nedåt.

Den utvecklingen kan nu vara på väg att plana ut.

Även SBAB har räknat med nya räntehöjningar, vilket visar hur snabbt synen på det svenska ränteläget har förändrats.

Så mycket kostar 0,25 procentenheter på bolånet

Om en höjning av styrräntan på 0,25 procentenheter skulle slå igenom fullt ut på ett hushålls bolåneränta blir den extra räntekostnaden ungefär:

Beloppen är före ränteavdrag och är endast räkneexempel.

En höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter innebär inte automatiskt att varje bank höjer varje bolåneränta lika mycket.

Rörliga tremånadersräntor påverkas normalt tydligare av det korta ränteläget, medan bundna räntor också styrs av marknadsräntor och förväntningar om framtida räntebeslut.

Den som vill jämföra sitt nuvarande erbjudande kan också se vår guide om vad som är en bra bolåneränta 2026.

Bolåntagare bör inte längre räkna med fortsatta sänkningar

Protokollet innebär inte att svenska hushåll behöver förbereda sig på en omedelbar räntechock.

Men det förändrar utgångsläget.

Under en längre tid har frågan varit hur snabbt räntorna ska fortsätta ned. Nu handlar diskussionen i stället allt mer om när den första höjningen kommer.

Thedéens besked är det tydligaste tecknet hittills på den omsvängningen.

För hushåll med rörlig ränta betyder det framför allt att det blivit svårare att räkna med ytterligare tydliga sänkningar av bolåneräntorna.

Nästa avgörande besked kommer den 24 september. Då får marknaden och bolåntagarna se om Riksbankens hökaktigare ton också börjar förvandlas till en konkret räntehöjning.