Cirka 630 000 svenska anställda arbetar i yrken med hög exponering för generativ AI. Räknas även den medelhöga gruppen in handlar det om 1,51 miljoner människor – drygt tre av tio anställda med klassificerat yrke. Hurbra har kombinerat ILO:s uppgiftsbaserade GenAI-index, OECD:s nya mått på AI-förmåga och SCB:s sysselsättningsdata för att visa var och i vilka yrken förändringen kan bli störst.
Det viktigaste först: detta är inte en karta över 630 000 jobb som kommer att försvinna. Den visar var många människor arbetar i yrken vars arbetsuppgifter ligger nära sådant som dagens AI kan utföra eller kraftigt påverka. ILO:s huvudslutsats är att tekniken oftare väntas förändra arbetet än ersätta hela yrken.
1,51 miljoner anställda i yrken med tydlig AI-exponering
Hurbra-körningen omfattar 5 006 642 anställda med arbetsplats i Sverige 2024. Av de 4 939 218 som kunde klassificeras mot ILO:s index hamnar 12,75 procent i den höga exponeringsgruppen och 17,75 procent i den medelhöga.
| Exponeringsgrupp | Anställda och andel |
|---|---|
| Hög | cirka 629 700 – 12,75 % |
| Medelhög | cirka 876 900 – 17,75 % |
| Låg eller minimal | cirka 3 432 600 – 69,50 % |
| Hög + medelhög | cirka 1 506 700 – 30,50 % |
Täckningen är 99,1 procent bland anställda med känt yrke. Det nationella Hurbra-indexet blir 37,9 av 100.
Det finns två delvis olika AI-kartor under den siffran. ILO fångar framför allt generativ AI och bedömer detaljerade arbetsuppgifter i varje yrke. Där hamnar språk-, informations- och analysintensiva jobb högt. OECD:s nya mått är bredare och omfattar även syn, fysisk manipulation och robotisk intelligens. Det gör att industri-, lager- och transportorter kan få ett högt totalindex utan att ha en lika stor andel i ILO:s högsta GenAI-grupper.
Solna toppar – Stockholm har överlägset flest
Solna har Sveriges högsta Hurbra-index, 42,0, och dessutom störst andel högt GenAI-exponerade: 24,9 procent. Stockholm följer med index 41,2 och Sundbyberg med 41,0.
I antal är bilden ännu mer koncentrerad. Omkring 158 900 anställda i Stockholms kommun arbetar i yrken som hamnar i den höga gruppen. Det är nästan tre gånger så många som i Göteborg och nära fem gånger så många som i Malmö.
Kommunuppgifterna avser arbetsställen, alltså var människor arbetar – inte var de bor. En person som pendlar till Solna räknas i Solna. Underlaget omfattar anställda men inte egna företagare.
De 20 kommunerna med högst Hurbra-index
| Plats | Kommun | Index |
|---|---|---|
| 1 | Solna | 42,0 |
| 2 | Stockholm | 41,2 |
| 3 | Sundbyberg | 41,0 |
| 4 | Älmhult | 40,1 |
| 5 | Göteborg | 39,5 |
| 6 | Gnosjö | 39,4 |
| 7 | Hallsberg | 39,4 |
| 8 | Malmö | 39,3 |
| 9 | Borås | 39,2 |
| 10 | Upplands-Bro* | 38,9 |
| 11 | Sigtuna | 38,8 |
| 12 | Markaryd | 38,8 |
| 13 | Heby | 38,8 |
| 14 | Helsingborg | 38,8 |
| 15 | Borlänge | 38,7 |
| 16 | Mölndal | 38,6 |
| 17 | Burlöv | 38,5 |
| 18 | Härryda | 38,4 |
| 19 | Örebro | 38,3 |
| 20 | Vaggeryd | 38,2 |
* Upplands-Bro har lägre metodtäckning, 89,3 procent, eftersom en stor militär yrkesgrupp saknar ILO-klassning. Placeringen är därför mer osäker än för övriga kommuner i tabellen.
Indexet ska läsas som ett jämförelsetal, inte som procentuell risk. En kommun med 42,0 har inte “42 procents risk” att förlora sina jobb.
Störst andel högt exponerade
| Kommun | Hög andel | Antal, cirka |
|---|---|---|
| Solna | 24,9 % | 27 550 |
| Stockholm | 22,4 % | 158 940 |
| Sundbyberg | 20,4 % | 5 800 |
| Malmö | 16,4 % | 32 950 |
| Älmhult | 16,1 % | 1 560 |
| Mölndal | 15,8 % | 7 000 |
| Göteborg | 15,4 % | 57 810 |
| Sundsvall | 14,1 % | 7 150 |
| Linköping | 13,7 % | 12 410 |
| Lund | 13,6 % | 10 220 |
| Nacka | 13,5 % | 4 860 |
| Danderyd | 13,4 % | 2 740 |
| Sollentuna | 13,4 % | 3 480 |
| Borås | 13,3 % | 7 650 |
| Helsingborg | 13,2 % | 9 760 |
Flest högt exponerade anställda
| Kommun | Antal, cirka | Hög andel |
|---|---|---|
| Stockholm | 158 940 | 22,4 % |
| Göteborg | 57 810 | 15,4 % |
| Malmö | 32 950 | 16,4 % |
| Solna | 27 550 | 24,9 % |
| Linköping | 12 410 | 13,7 % |
| Uppsala | 12 350 | 11,0 % |
| Örebro | 11 080 | 13,2 % |
| Lund | 10 220 | 13,6 % |
| Helsingborg | 9 760 | 13,2 % |
| Västerås | 8 940 | 11,4 % |
| Jönköping | 8 750 | 11,2 % |
| Umeå | 7 910 | 11,3 % |
| Norrköping | 7 780 | 11,5 % |
| Borås | 7 650 | 13,3 % |
| Sundsvall | 7 150 | 14,1 % |
Forshaga har lägst Hurbra-index, 32,7, följt av Storfors, Vännäs, Eksjö och Säter. Där väger skola, vård, omsorg, lokal service och andra sociala eller fysiska arbeten tyngre. Det gör inte kommunerna AI-säkra. Även yrken med lågt totalvärde kan få stora förändringar i dokumentation, planering och informationssökning.
Älmhult är kartans tydligaste överraskning
Storstädernas placeringar är lätta att förstå. Där finns många IT-specialister, ekonomer, säljare, analytiker och administrativa yrken. Mer intressant är vilka mindre kommuner som bryter mönstret.
Älmhult ligger fyra i totalindex och femma i andelen hög GenAI-exponering. Kommunen kombinerar en kunskapsintensiv arbetsmarknad med industri och logistik. IT, administration, ingenjörsarbete, lager, marknad och organisationsroller drar åt samma håll i de två AI-måtten. Resultatet är ett högre index än i Malmö, Göteborg och nästan alla större universitetsstäder.
Gnosjö och Markaryd klättrar av ett annat skäl. Bara omkring 9,6 respektive 10,0 procent av de anställda ligger i ILO:s höga GenAI-grupp. Däremot får produktion, montering, lager, verktygsarbete och maskinoperatörsyrken relativt hög exponering i OECD:s bredare kapacitetsmått. Här handlar AI-förändringen mindre om en chattbot som skriver text och mer om maskinseende, system som styr flöden och mer kapabla robotar.
Hallsberg och Heby är logistiköverraskningarna. Lager- och transportledargruppen utgör omkring 17 procent av arbetsmarknaden i Hallsberg och 19 procent i Heby i underlaget. Standardiserad registrering, lagerstyrning och stora informationsflöden lyfter totalindexet, även om en mindre del av yrkesmixen ligger i ILO:s högsta grupp.
Sundsvall sticker i stället ut som en mindre storstadsliknande arbetsmarknad. Där ligger 14,1 procent i höggruppen, cirka 7 150 personer. IT, kontorsadministration, företagssäljare, försäkring och kundtjänst gör Sundsvall till åtta i Sverige efter hög andel.
Alla län rankade
Stockholms län ligger tydligt högst, både i index och antal högt exponerade. Men länsrankningen visar också att AI-exponering inte bara följer befolkningsstorlek. Kronoberg blir trea i totalindex, före Skåne, och Västernorrland har en högre högandel än flera större län.
| Plats | Län | Index |
|---|---|---|
| 1 | Stockholms län | 39,7 |
| 2 | Västra Götalands län | 38,0 |
| 3 | Kronobergs län | 37,8 |
| 4 | Skåne län | 37,6 |
| 5 | Jönköpings län | 37,4 |
| 6 | Östergötlands län | 37,4 |
| 7 | Örebro län | 37,3 |
| 8 | Västmanlands län | 37,1 |
| 9 | Västernorrlands län | 36,9 |
| 10 | Hallands län | 36,8 |
| 11 | Dalarnas län | 36,5 |
| 12 | Västerbottens län | 36,5 |
| 13 | Södermanlands län | 36,5 |
| 14 | Jämtlands län | 36,4 |
| 15 | Uppsala län | 36,4 |
| 16 | Gävleborgs län | 36,3 |
| 17 | Blekinge län | 36,2 |
| 18 | Gotlands län | 36,2 |
| 19 | Norrbottens län | 36,1 |
| 20 | Värmlands län | 36,1 |
| 21 | Kalmar län | 36,0 |
| Län | Hög andel | Antal hög, cirka |
|---|---|---|
| Stockholms län | 18,4 % | 237 500 |
| Västra Götalands län | 12,3 % | 104 100 |
| Kronobergs län | 11,1 % | 10 800 |
| Skåne län | 12,3 % | 75 200 |
| Jönköpings län | 9,5 % | 16 500 |
| Östergötlands län | 11,3 % | 24 500 |
| Örebro län | 10,6 % | 15 000 |
| Västmanlands län | 9,7 % | 11 700 |
| Västernorrlands län | 11,1 % | 12 100 |
| Hallands län | 9,7 % | 13 400 |
| Dalarnas län | 8,9 % | 11 200 |
| Västerbottens län | 9,4 % | 12 700 |
| Södermanlands län | 8,6 % | 10 000 |
| Jämtlands län | 10,2 % | 6 100 |
| Uppsala län | 9,8 % | 16 000 |
| Gävleborgs län | 9,4 % | 11 600 |
| Blekinge län | 8,8 % | 5 800 |
| Gotlands län | 9,6 % | 2 400 |
| Norrbottens län | 8,6 % | 10 100 |
| Värmlands län | 9,0 % | 10 800 |
| Kalmar län | 8,6 % | 8 900 |
Administrativa jobb toppar – men utvecklare är den största höggruppen
Ekonomiassistenter får högst Hurbra-index bland yrken med minst 1 000 anställda: 74,8. Därefter följer backofficepersonal, marknads- och försäljningsassistenter samt löne- och personaladministratörer.
Det bekräftar en del av den vanliga bilden av generativ AI. Arbete som består av att läsa, sammanställa, registrera, formulera och flytta information mellan digitala system är starkt exponerat.
Men den största gruppen räknat i människor är inte ett traditionellt administrativt yrke. Mjukvaru- och systemutvecklare står för omkring 88 600 personer i höggruppen. Kontorsassistenter och sekreterare följer med 72 600 och företagssäljare med 62 900.
Yrkena med högst Hurbra-index
| Yrke | Index | Högandel |
|---|---|---|
| Ekonomiassistenter | 74,8 | 100 % |
| Backofficepersonal | 74,8 | 100 % |
| Marknads- och försäljningsassistenter | 74,1 | 100 % |
| Löne- och personaladministratörer | 72,4 | 100 % |
| Övriga kontorsassistenter och sekreterare | 72,2 | 100 % |
| Skolassistenter | 72,0 | 100 % |
| Kundtjänstpersonal | 70,2 | 100 % |
| Kontorsreceptionister | 69,9 | 100 % |
| Chefssekreterare och vd-assistenter | 67,8 | 100 % |
| Telefonister | 67,8 | 100 % |
| Hotellreceptionister | 65,7 | 100 % |
| Gruppledare för kontorspersonal | 64,0 | 50 % |
| Medicinska sekreterare och vårdadministratörer | 63,6 | 50 % |
| Telefonförsäljare | 63,1 | 100 % |
| Domstols- och juristsekreterare | 62,9 | 50 % |
| Transportledare och transportsamordnare | 62,6 | 50 % |
Högandel anger hur stor del av yrkets matchning mot ISCO-08 som ligger i ILO:s höga exponeringsgrupp. Den är inte en uppgift om hur stor del av arbetstiden som kan automatiseras.
Här omfattar hög exponering flest människor
| Yrke | Antal hög, cirka | AF fem år |
|---|---|---|
| Mjukvaru- och systemutvecklare | 88 560 | Öka |
| Kontorsassistenter och sekreterare | 72 570 | Oförändrad |
| Företagssäljare | 62 860 | Öka |
| Ekonomiassistenter | 38 290 | Oförändrad |
| Kundtjänstpersonal | 35 830 | Oförändrad |
| Marknadsanalytiker och marknadsförare | 28 280 | Öka |
| Controller | 22 880 | Öka |
| Banktjänstemän | 16 630 | Oförändrad |
| Löne- och personaladministratörer | 16 160 | Oförändrad |
| Revisorer | 15 500 | Öka |
| Kontorsreceptionister | 14 390 | Oförändrad |
| Försäkringssäljare och försäkringsrådgivare | 12 850 | Uppgift saknas |
| Hotellreceptionister | 12 180 | Öka |
| Försäljnings- och marknadschefer, nivå 2 | 11 880 | Uppgift saknas |
| Marknads- och försäljningsassistenter | 11 430 | Öka |
| Journalister | 10 270 | Öka |
| Övriga IT-specialister | 10 080 | Öka |
| Medicinska sekreterare och vårdadministratörer | 9 690 | Öka |
| Chefssekreterare och vd-assistenter | 9 320 | Öka |
| Finansanalytiker och investeringsrådgivare | 8 700 | Öka |
Arbetsförmedlingens prognos är särskilt viktig i den här tabellen. Flera yrken kan vara starkt AI-exponerade och ändå växa. Mjukvaruutvecklare, företagssäljare och revisorer har både stora jobbmöjligheter i nuläget och väntas öka på fem års sikt. Controller, systemförvaltare och finansanalytiker väntas också öka.
Ekonomiassistenter och kontorsassistenter har däremot små jobbmöjligheter och en oförändrad femårsprognos. Där sammanfaller hög teknisk exponering med ett redan svagare arbetsmarknadsläge. Det är en mer relevant varningssignal än exponeringsvärdet ensamt.
Samma mönster syns från andra hållet i Hurbra:s kartläggning av kommunerna där arbetskraft saknas: teknik kan förändra arbetsuppgifter snabbt även i yrken där arbetsgivarna samtidigt behöver fler människor.
Hög lön skyddar inte mot hög exponering
AI-kartan slutar inte vid rutinmässig administration. Digitala specialistyrken kan ligga högt just för att arbetet redan utförs i program, text, kod, data och standardiserade analysflöden.
| Specialistyrke | Index | Lönegrupp 2025 |
|---|---|---|
| Utvecklare inom spel och digitala medier | 59,7 | 56 000 kr |
| Systemförvaltare | 57,6 | 56 000 kr |
| Statistiker | 56,9 | 60 200 kr |
| Mjukvaru- och systemutvecklare | 56,3 | 56 000 kr |
| Finansanalytiker och investeringsrådgivare | 56,1 | 61 300 kr |
| Traders och fondförvaltare | 54,4 | 61 300 kr |
| Nationalekonomer och makroanalytiker | 53,0 | 61 300 kr |
| Controller och revisorer | 50,2 | 61 300 kr |
Lönen är SCB:s genomsnitt för den överordnade tresiffriga yrkesgruppen och ska därför ses som en jämförbar lönenivå, inte exakt lön för varje fyrsiffrigt yrke. Rikets genomsnittliga månadslön var 42 900 kronor 2025.
Det som exponeras i specialistyrkena är inte nödvändigtvis hela yrkesrollen. För en utvecklare kan kodskrivande, testning och dokumentation förändras snabbt, medan systemansvar, arkitektur, säkerhetsbedömningar och förståelse för verksamheten fortfarande kräver människor. För en finansanalytiker kan informationsinhämtning och första analysutkast automatiseras utan att ansvar, kundrelation eller slutligt beslut försvinner.
Det här är också ett skäl att tänka bredare kring utbildningsval 2026. Ett “AI-säkert” yrke är ett dåligt mål i sig. Förmågan att använda systemen, kontrollera resultat och bära ansvar kan bli viktigare än att välja bort alla arbetsuppgifter som går att automatisera.
Vård, skola och hantverk har lägre totalexponering
De lägsta värdena finns ofta i yrken där närvaro, fysisk förmåga, social förståelse och situationsbunden bedömning är centrala. Flera av dem har samtidigt en ökande femårsefterfrågan.
| Yrke | Index | AF fem år |
|---|---|---|
| Förskollärare | 17,9 | Minska |
| Poliser | 19,7 | Uppgift saknas |
| Grundskollärare | 21,4 | Minska |
| Grundutbildade sjuksköterskor | 21,8 | Öka |
| Specialistläkare | 23,9 | Öka |
| Motorfordonsmekaniker | 26,4 | Öka |
| Installations- och serviceelektriker | 28,8 | Öka |
| Städare | 28,9 | Öka |
| Träarbetare och snickare | 29,3 | Öka |
| Undersköterskor i hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende | 31,9 | Öka |
Låg exponering betyder inte liten användning av AI. En sjuksköterska eller lärare kan få AI-stöd i dokumentation, schemaläggning, planering och beslutsunderlag. Men en mindre del av hela yrkets uppgiftsmix ligger nära vad systemen kan göra själva.
Kvinnor har högre GenAI-exponering – män högre totalindex
Kvinnor är tydligt överrepresenterade i ILO:s höga GenAI-grupp. Bland kvinnor är andelen 14,0 procent, mot 11,6 procent bland män. Administration, kundtjänst och andra kontorsroller förklarar mycket av skillnaden.
När OECD:s bredare mått för bland annat produktion, transport, maskinseende och robotik räknas in vänder jämförelsen. Män får ett Hurbra-index på 38,3, mot 37,4 för kvinnor.
| Kön | Hög GenAI | Hurbra-index |
|---|---|---|
| Kvinnor | 14,0 % | 37,4 |
| Män | 11,6 % | 38,3 |
Det går alltså att få två olika svar på frågan om vilket kön som är mest AI-exponerat – och båda kan vara korrekta. Svaret beror på om man menar dagens generativa AI eller även fysisk AI och robotik.
30–34-åringar har störst andel i höggruppen
Den höga GenAI-exponeringen är störst bland 30–34-åringar, 14,1 procent. Yngre anställda mellan 16 och 24 år har betydligt lägre högandel, 8,8 procent, men det högsta totalindexet: 38,8.
| Ålder | Hög GenAI | Hurbra-index |
|---|---|---|
| 16–24 år | 8,8 % | 38,8 |
| 25–29 år | 13,0 % | 38,7 |
| 30–34 år | 14,1 % | 38,4 |
| 35–39 år | 13,8 % | 37,9 |
| 40–44 år | 13,2 % | 37,5 |
| 45–49 år | 13,3 % | 37,4 |
| 50–54 år | 13,3 % | 37,5 |
| 55–59 år | 13,0 % | 37,7 |
| 60–64 år | 12,3 % | 37,4 |
| 65–69 år | 10,6 % | 36,0 |
Förklaringen är yrkesmixen. Unga arbetar oftare i handel, lager, restaurang, service och produktion. Dessa yrken får inte alltid hög GenAI-klassning, men kan ligga närmare AI inom syn, styrning, informationsflöden och robotik.
Exponering, automatisering och jobbförlust är tre olika saker
En exponerad arbetsuppgift är en uppgift som AI har tekniska förmågor att påverka. Automatiseringspotential uppstår först när uppgiften dessutom kan brytas ut, standardiseras och införas i ett fungerande arbetsflöde. Jobbförlust kräver ytterligare ett steg: att den sparade tiden faktiskt leder till färre anställda i stället för högre produktion, bättre kvalitet, nya tjänster eller omfördelade arbetsuppgifter.
Det är därför Arbetsförmedlingens prognoser inte följer AI-indexet mekaniskt. Ett yrke kan få högre produktivitet och samtidigt växa därför att efterfrågan på tjänsten ökar. Det kan också förändras genom att juniora ingångsuppgifter blir färre, kvalitetskraven höjs eller att färre personer kan göra mer – utan att yrket försvinner.
Den som vill förstå skillnaden mer i detalj kan läsa vad som faktiskt kan hända när AI tar över fler arbetsuppgifter. I den här kartan betyder “hög” alltså hög teknisk exponering, inte hög säkerhet om uppsägningar.
Så har Hurbra-indexet räknats fram
ILO:s uppdaterade GenAI-index från maj 2025 bedömer 3 265 arbetsuppgifter i 427 fyrsiffriga ISCO-08-yrken. Hurbra har slagit samman ILO:s två högsta exponeringsgradienter till hög, de två följande till medelhög och minimal eller ingen exponering till låg. Metoden och den centrala tolkningen – förändring är mer sannolik än full ersättning – beskrivs i ILO:s rapport om generativ AI och jobb.
OECD:s mått, publicerat den 26 maj 2026, jämför AI:s kapacitet med yrkeskrav inom nio områden: språk, social interaktion, problemlösning, kreativitet, metakognition, kunskap och lärande, syn, manipulation och robotisk intelligens. Ett mindre gap mellan AI och mänsklig förmåga ger högre exponering.
Hurbra-indexet består av 70 procent ILO och 30 procent OECD. ILO får störst vikt eftersom måttet är detaljerat på fyrsiffrig yrkesnivå och direkt inriktat på generativ AI. OECD tillför den bredare förmågedimensionen men måste i Sverige översättas på en grövre yrkesfamiljenivå.
SSYK 2012 bygger på den internationella klassificeringen ISCO-08. Den officiella SCB-nyckeln har använts för att översätta ILO-yrkena till svenska SSYK-koder. Kommunstatistiken finns på tresiffrig SSYK-nivå, medan exponeringsvärdena är fyrsiffriga. Varje kommunal yrkesgrupp har därför fördelats efter rikets observerade SSYK4-sammansättning 2024. Antalen på kommunnivå är modellerade och avrundade.
Analysen kombinerar sysselsättning 2024, lön 2025, ILO:s index från 2025 samt OECD:s och Arbetsförmedlingens uppgifter från 2026. Den omfattar alla 290 kommuner, 21 län och 429 svenska SSYK4-koder.
Det finns flera begränsningar. ILO väger arbetsuppgifter lika även om vissa görs oftare än andra. OECD-översättningen är grövre än ILO-matchningen. Kommunens interna yrkesmix kan avvika från rikets fördelning inom samma SSYK3-grupp. Indexet mäter inte heller om en arbetsgivare har råd, tillstånd eller organisatorisk förmåga att införa tekniken.
Det gör siffrorna mindre lämpade för exakta förutsägelser om ett enskilt jobb. Men de gör en annan fråga konkret: var i Sverige finns flest människor i yrken vars innehåll sannolikt kan förändras snabbt? Svaret är kontors- och kunskapskommunerna runt Stockholm – men också Älmhult, Gnosjö, Hallsberg, Heby och andra orter där industri och logistik för in en bredare sorts AI-exponering i arbetslivet.