SBAB gör en kraftig omsvängning i sin syn på svenska räntor. Den statliga banken räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan både i november och december 2026, från dagens 1,75 till 2,25 procent. Bakom prognosen finns framför allt kriget kring Iran och störningarna i Hormuzsundet. Samtidigt varnar ekonomer för att expansiva vallöften kan öka trycket ytterligare.

Så sent som i våras såg räntebilden betydligt lugnare ut. SBAB:s prognos var då att styrräntan skulle kunna ligga kvar på 1,75 procent under hela 2026.

Nu räknar banken i stället med två höjningar på 0,25 procentenheter vardera under årets två sista penningpolitiska möten.

Det skulle innebära:

SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskriver själv förändringen som något av ett lappkast.

Därför har SBAB ändrat sin ränteprognos

Den stora förändringen handlar framför allt om utvecklingen kring Iran och Hormuzsundet.

Tidigare hade SBAB räknat med att störningarna i den viktiga sjöfartsleden skulle bli relativt kortvariga och att trafiken skulle kunna normaliseras under året. Den bedömningen har blivit betydligt mindre sannolik.

När transporter av olja och andra varor genom området störs pressas energipriser och fraktkostnader upp. Det kan i nästa steg göra importerade varor dyrare och bidra till ett bredare inflationstryck även i Sverige.

I sitt nya Boräntenytt pekar SBAB bland annat på fortsatt höga oljepriser och snabbt stigande fraktkostnader.

Riksbanken har redan tidigare lyft samma risk. När styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent i juni konstaterade Riksbanken samtidigt att sannolikheten för en räntehöjning senare under året hade ökat.

Vallöften kan ge Riksbanken ytterligare problem

Det finns också en svensk riskfaktor inför valet.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist har pekat på att flera av partiernas vallöften innebär en expansiv finanspolitik där mer pengar kan hamna hos hushållen och öka konsumtionen.

Det är viktigt att skilja detta från SBAB:s egen prognos. SBAB lyfter framför allt Iran, Hormuz och det internationella kostnadstrycket som skäl till omsvängningen.

Men om staten samtidigt stimulerar efterfrågan i Sverige kan Riksbankens uppgift bli svårare. En starkare konsumtion kan hålla uppe inflationen och i förlängningen öka behovet av högre ränta.

Det innebär att Riksbanken kan hamna i ett läge där finanspolitiken stimulerar ekonomin samtidigt som penningpolitiken behöver bromsa den.

Men inflationen är ju bara 0,7 procent?

Det är den kanske mest uppenbara invändningen mot prognosen.

KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli, klart under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Även inflationen exklusive energi låg lågt.

Men den officiella siffran ger inte hela bilden.

Juliinflationen pressades bland annat ned av tillfälligt sänkta skatter på bensin och diesel, billigare kollektivtrafik och lägre avgifter inom förskola och fritidsverksamhet.

SBAB bedömer att inflationen justerad för sådana tillfälliga effekter låg betydligt högre. Banken pekar dessutom på trendmått som tyder på att prisökningarna håller på att bli bredare.

Även svenska inflationsförväntningar har blivit en viktig pusselbit när Riksbanken bedömer hur länge räntan kan ligga kvar på dagens nivå.

Det förklarar den till synes motsägelsefulla situationen: Sverige kan ha en mycket låg officiell inflation just nu och ändå stå inför nya räntehöjningar några månader senare.

Så mycket dyrare kan bolånet bli

För bolånetagare är konsekvensen betydligt enklare att räkna på.

SBAB räknar med att den genomsnittliga rörliga bolåneräntan kan stiga från omkring 2,7 procent i september till cirka 3,2 procent i början av 2027 om prognosen slår in.

Bankens beräkning innebär en ökad kostnad på ungefär 290 kronor i månaden efter ränteavdrag för varje lånad miljon.

För ett hushåll med tre miljoner kronor i lån motsvarar det omkring 10 400 kronor mer om året efter ränteavdrag.

Det är inte någon dramatisk återgång till räntenivåerna under den tidigare inflationstoppen, men det är en tydlig förändring för hushåll som hunnit vänja sig vid fallande bolåneräntor.

Den som vill jämföra sin egen ränta med marknaden kan också läsa vår guide om vad som är en bra bolåneränta 2026.

SBAB säger inte att alla bör binda räntan

Den nya prognosen innebär inte att SBAB rekommenderar alla bolånetagare att omedelbart binda sina lån.

Bankens grundsyn är fortfarande att valet mellan rörligt och bundet bör utgå från hushållets ekonomi och hur stor osäkerhet man klarar av.

Däremot kan kortare bindningstider bli mer intressanta för den som vill försäkra sig mot risken för större räntehöjningar än vad prognosen för närvarande visar.

Det viktigaste för hushållen är snarare att inte längre utgå från att nästa stora rörelse i bolåneräntorna automatiskt blir nedåt.

Riksbanken har ännu inte beslutat om några höjningar

SBAB:s prognos ska inte blandas ihop med Riksbankens egen räntebana.

Två höjningar till 2,25 procent är bankens bedömning av vad som kommer att hända – inte fattade beslut.

Riksbankens senast publicerade prognos var betydligt försiktigare och pekade mot en styrränta på omkring 1,8 procent under fjärde kvartalet.

Nästa räntebesked kommer redan den 20 augusti. Därefter återstår penningpolitiska möten i september, november och december.

SBAB räknar alltså inte med någon omedelbar höjning. Tanken är i stället att Riksbanken väntar in fler inflationssiffror innan den agerar i november.

Men riktningen har förändrats snabbt.

För bara några månader sedan var huvudscenariot att styrräntan skulle ligga still under hela 2026. Nu räknar en av Sveriges största bolåneaktörer med två höjningar innan året är slut.

För svenska bolånetagare är budskapet därför tydligt: tiden då lägre räntor kunde tas mer eller mindre för given kan vara över.