Svenskt skidskytte har tagit 11 medaljer under de tre senaste vinter-OS – med medalj vid samtliga spel – trots en liten medlemsbas och jämförelsevis begränsat stöd från SOK och Riksidrottsförbundet. När tio års ekonomiska data vägs mot resultaten från tre olympiska cykler får skidskytte 94 av 100 i Hurbra-indexet och blir Sveriges tydligaste stödkronavinnare.

Men den stora analysen ger inget enkelt recept om att flytta pengar från stora till små idrotter. Skidförbundet får mest riktat stöd och är ändå näst bäst. Curling visar hur ett mycket litet och stödberoende förbund kan leverera stabilt. Simidrott slår friidrott bland de stora. Samtidigt hamnar kanot sist i OS-indexet trots internationella framgångar utanför de olympiska loppen.

Sveriges mest effektiva OS-idrotter

Hurbra-indexet jämför 17 svenska specialidrottsförbund. Sommaridrotterna mäts över Rio 2016, Tokyo 2020 och Paris 2024. Vinteridrotterna mäts över PyeongChang 2018, Peking 2022 och Milano Cortina 2026. De ekonomiska serierna sträcker sig i huvudsak från 2016 till 2025 och alla belopp har räknats om till 2025 års penningvärde.

De fyra första placeringarna är ovanligt robusta. Skidskytte, skidor, curling och simidrott ligger kvar i samma ordning om alla medaljer ges samma värde, om medaljmöjligheterna tas bort ur modellen eller om RF:s generella förbundsstöd inte räknas med. Från plats fem blir resultatet betydligt känsligare för hur resurser, kontinuitet och medaljvalörer vägs.

Varför en medalj per krona-lista blir fel

Det vore lockande att summera alla pengar, dela med antalet medaljer och kalla resultatet effektivitet. Det skulle ge en exakt siffra med svag verklighetskontakt.

RF:s organisationsstöd finansierar hela förbundsuppdraget: föreningsutveckling, utbildning, administration, barn- och ungdomsidrott och andra verksamheter som inte är olympisk elit. RF:s landslags- och elitstöd ligger närmare toppidrotten. SOK:s Topp och Talang-stöd är ännu mer riktat, men även där finns gemensamma resurser för medicin, tester och utveckling som inte kan fördelas på enskilda idrotter.

Dessutom finns risk för överlapp. Äldre SOK-redovisningar beskriver hur delar av verksamheten finansierats med riktade statliga medel via RF. Därför hålls SOK-stöd, RF:s elitstöd och RF:s generella stöd som tre separata mått i indexet. De adderas inte till en påstådd total elitbudget.

Medaljmöjligheterna skiljer sig också dramatiskt. Curling hade nio medaljevent under tre OS. Skidskytte hade 33, friidrott 143 och Skidförbundets samlade grenar 164. Ett brett program ger fler chanser, men kräver också fler tränare, miljöer och aktiva. Hurbra-indexet justerar därför försiktigt för programbredd utan att låta smala idrotter vinna automatiskt.

Så byggs Hurbra-indexet

En guldmedalj ger fyra poäng, silver två och brons en. En lagmedalj räknas en gång, inte en gång per lagmedlem. Därefter jämförs varje förbund i fem parallella dimensioner:

• 30 procent: OS-poäng per miljon kronor i idrottsspecifikt SOK-stöd.
• 25 procent: OS-poäng per miljon kronor i RF:s landslags- och elitstöd.
• 20 procent: OS-poäng per miljon kronor i generellt RF-stöd.
• 15 procent: medaljkontinuitet, alltså medalj vid ett, två eller tre av de relevanta spelen.
• 10 procent: OS-utfall justerat för antalet medaljevent i idrottens program.

Varje delmått räknas om till en percentil inom gruppen. Ett index på 94 betyder alltså inte att skidskytte omvandlar 94 procent av pengarna till medaljer. Det betyder att sporten ligger nära toppen i nästan alla jämförelsedimensioner.

Den längsta sammanhängande offentliga stödserien finns i SOK:s årsredovisning 2025. Den visar idrottsspecifikt stöd över tid, men inte hela kostnaden för respektive landslag. Det är en viktig skillnad genom hela analysen.

Skidskytte vinner – men är inte längre en fattig idrott

Skidskyttets etta bygger på en sällsynt kombination. Förbundet har 8 008 registrerade medlemmar, 11 OS-medaljer och 29 medaljpoäng över tre spel. Det har tagit medalj vid vart och ett av spelen och har samtidigt fått 18,7 miljoner kronor i idrottsspecifikt SOK-stöd, 11,8 miljoner i redovisat RF-elitstöd och 20,3 miljoner i generellt RF-stöd under respektive mätperiod.

Det motsvarar 1,55 medaljpoäng per SOK-miljon och 2,46 per RF-elitmiljon, bäst i toppen på båda måtten. Ingen annan idrott kombinerar lika hög utdelning med lika stor kontinuitet och lika liten offentlig stödvolym.

Ändå är bilden av ett fattigt litet förbund föråldrad. Skidskyttekoncernen omsatte 106,4 miljoner kronor 2023/24, medan moderförbundet omsatte 28,7 miljoner. Sponsorintäkterna var 57,3 miljoner och ersättningar från det internationella förbundet IBU 26,0 miljoner. Landslags- och världscupverksamhet ligger delvis i bolag.

Skidskytte är alltså bäst i relation till det redovisade SOK- och RF-stödet. Samtidigt har framgångarna hjälpt sporten att bygga en kommersiell motor som stödtabellerna inte fångar. Indexet visar effektivitet i de offentligt synliga pengaflödena, inte att hela medaljproduktionen har kostat 50,8 miljoner kronor.

Skidor är dyrast – och ändå näst bäst

Skidförbundet är motsatsen till lågbudgetberättelsen. Förbundet har fått 169,1 miljoner kronor i SOK-stöd under perioden, klart mest i jämförelsen. Det har dessutom ett enormt olympiskt program med längdåkning, alpint, freestyle, snowboard och flera andra grenar.

Men resultatvolymen är också överlägsen: 30 medaljer, 79 medaljpoäng och medalj vid alla tre vinterspelen. Längdåkningen står för 53 av de 79 poängen och är den stora motorn bakom placeringen.

Koncernen omsatte 237,5 miljoner kronor 2024/25 och förbundet uppgav 88 procents självfinansieringsgrad. Samma säsong noterades 78 internationella pallplatser, efter 105 året före. Skidor är inte billigt i absoluta tal. Det är en resursstark idrott som producerar på en nivå som motiverar resurserna också i en relativ jämförelse.

Det är en viktig invändning mot idén att bara små förbund kan vara effektiva. I andra internationella jämförelser, som Hurbra-analysen av USA mot Europa i 40 idrotter, blir bredd ofta en styrka i sig. Skidförbundet visar samma sak inom Sverige: många grenar kostar, men de kan också skapa en ovanligt stor och uthållig medaljbas.

Curling är småförbundens starkaste bevis

Curlingförbundet har bara 3 842 registrerade medlemmar, minst i hela jämförelsen. Sverige har ändå tagit sju medaljer och 20 medaljpoäng under tre OS – och varit på pallen varje gång. Med bara nio medaljevent under perioden får curling bäst möjlighetsjusterad träffbild av alla idrotter.

Men curling är inte billigt per elitlag. SOK-stödet uppgår till 46,9 miljoner kronor, mer än dubbelt så mycket som skidskyttets. Under verksamhetsåret 2022/23 hade förbundet 14,0 miljoner kronor i intäkter. RF och SOK stod tillsammans för 10,1 miljoner, drygt 72 procent.

Curlingens styrka är därför inte extremt låg kostnad, utan extremt stabil leverans från en mycket liten organisation. Sporten är stödberoende, men omsätter stödet i internationell toppnivå över flera olympiska cykler. Det gör placeringen tre mer trovärdig än en kortvarig medaljspik.

Simidrott slår friidrott bland de stora förbunden

Simidrott är fyra med sex medaljer, 17 medaljpoäng och utdelning vid samtliga tre sommarspel. Friidrott är sjua med fyra medaljer, 14 poäng och medalj vid två av tre spel. Friidrottens medaljer är mer guldtunga, men simidrott vinner på högre kontinuitet och bättre förhållande till det riktade stödet.

Skillnaden är särskilt intressant eftersom båda förbunden är stora. Simidrott hade 279 251 registrerade medlemmar och intäkter på 70,4 miljoner kronor 2024. Friidrottens redovisade medlemstal var 708 190, men siffran påverkas kraftigt av Friskis & Svettis och går inte att läsa som en ren storlek på tävlingsfriidrotten.

Även årsomsättningen kan lura. Friidrottens intäkter 2022 var 121,7 miljoner kronor, men mer än 63 miljoner bestod av återstarts- och kompensationsstöd som till stor del skickades vidare. Det var inte en elitbudget. Simidrottens fjärdeplats visar ändå att ett medlemsrikt förbund kan överprestera när det riktade stödet, kontinuiteten och medaljutdelningen vägs ihop.

Cykel och skridsko visar risken med en enda stjärna

Cykel hamnar femma och skridsko, kälk och rullidrott sexa. Båda ser mycket effektiva ut i de råa stödkvoterna, men resultatbasen är smalare än för topp fyra.

Skridskons två OS-medaljer var båda guld, vilket ger åtta medaljpoäng på bara 9,4 miljoner kronor i SOK-stöd och 6,1 miljoner i RF-elitstöd. Men båda gulden kom vid Peking 2022 och togs av samma aktiva. Förbundet får därför bara kontinuitetspoäng för ett av tre spel.

Cykel har tre medaljer över två spel, men samtliga kommer från två medaljörer. Det låga SOK-stödet på 4,1 miljoner kronor gör den matematiska kvoten mycket hög. Den försvarbara slutsatsen är att idrotten har gett stor historisk utdelning på redovisat stöd – inte att Sverige säkert har en bred medaljmaskin inför nästa cykel.

Stora förbund med liten olympisk utdelning

Fotboll, golf och ridsport har svagast relation mellan generellt RF-stöd och olympiska medaljpoäng bland de stora förbunden.

Fotbollen har 1,71 miljoner registrerade medlemmar och får 0,013 medaljpoäng per generell RF-miljon. Golfens motsvarande kvot är 0,014 och ridsportens 0,044. Det är långt under vinteridrotterna i toppen.

Siffrorna bevisar inte att dessa förbund driver dålig elitverksamhet. Fotboll och golf har stora kommersiella resurser utanför RF och SOK. Herrfotbollens OS-turnering är dessutom inte idrottens främsta seniormästerskap. Det generella stödet finansierar en bred samhälls- och medlemsuppgift som inte ska värderas enbart genom OS.

Resultatet är i stället en gränsdragning: deras breda offentliga förbundsstöd kan inte motiveras med olympisk medaljproduktion på samma sätt som stödet till skidskytte eller curling. Det kan finnas många andra goda skäl – men de ligger utanför detta index.

Segling, skytte och kanot ger tre olika svar

De små svenska medaljidrotterna är ingen enhetlig grupp. Segling är nia med fyra medaljer över två spel, men har fått 55,9 miljoner kronor i SOK-stöd. Utdelningen är återkommande men stödintensiv, vilket ger ett Hurbra-index på 47.

Skyttesport är elva med två OS-silver och index 41. VM-bilden är starkare: Sverige tog sju medaljer på VM 2023, och den svenska internationella toppen har fortsatt att leverera efter Paris. Ett rent OS-index underskattar därför skyttets aktuella slagkraft.

Kanot hamnar sist eftersom förbundet inte tog någon OS-medalj under de tre sommarspelen. Samtidigt redovisade sporten elva pallplatser på två sprintvärldscuper 2024, plus VM- och EM-medaljer. Flera resultat kom dock på distanser som inte ingår i OS. Nollan är korrekt för olympisk utdelning, men för hård som betyg på hela elitverksamheten.

VM och världscuper ingår därför inte som rå medaljsumma i Hurbra-indexet. Tävlingskalendrarna är för olika: vissa idrotter har många mästerskap, klasser och icke-olympiska grenar, andra betydligt färre. Resultaten används i stället som stresstest. De bekräftar toppnivån i skidor och curling, stärker bilden av skytte, segling och kanot och gör skridskons höga sjätteplats mer osäker.

Vad stödsiffrorna inte kan bevisa

Den fulla kostnaden för en svensk OS-medalj finns inte i någon offentlig tabell. Kommunala anläggningar, klubbar, skolor, universitet, Försvarsmakten, sponsorer, familjer och de aktivas egna pengar är bara några av resurserna som faller utanför.

Förbundens årsredovisningar löser inte problemet. Skid- och skidskyttekoncernerna innehåller evenemang, rättigheter och bolagsverksamhet med stora motsvarande kostnader. Simning, segling och kanot finansierar också bredd, utbildning och projekt. Curlingens omsättning ligger närmare den centrala elitorganisationen, men inte heller där är varje krona en OS-krona.

Indexet kan inte heller visa kausalitet. Stöd kan skapa resultat, men resultat kan också dra till sig mer stöd. En lagmedalj räknas en gång trots att laget kan kräva fler aktiva och större logistik än en individuell medalj. Luckor i RF:s detaljerade stödserier gör dessutom att mätperioderna inte är helt identiska mellan stödkategorierna.

Det Hurbra-indexet faktiskt visar är mer avgränsat och mer användbart: vilka idrotter som under två till tre olympiska cykler har kombinerat internationell topprestation, kontinuitet och hög utdelning i förhållande till de offentligt redovisade resurserna.

På den frågan är svaret tydligt. Skidskytte är Sveriges främsta stödkronaidrott. Skidor, curling och simidrott är de övriga konsekventa överpresterarna – tre helt olika bevis för att hög effektivitet kan byggas med stor kommersiell kraft, med starkt offentligt stödberoende eller inom ett stort medlemsförbund.