Sveriges kommersiella nyhetsmarknad växer, men pengarna är kraftigt koncentrerade till de stora mediekoncernerna. Under 2025 stod bolag i miljardkoncerner för hela 91 procent av omsättningen. Samtidigt visar en ny rapport från Mediemyndigheten att branschens samlade lönsamhet ger en helt annan bild än ekonomin i det typiska nyhetsföretaget.

Den svenska kommersiella nyhetsmarknaden omsatte cirka 20,4 miljarder kronor under 2025, en ökning med 5,6 procent. Men tillväxten sker på en marknad där de största ägargrupperna redan har ett mycket starkt ekonomiskt övertag.

Det framgår av Mediemyndighetens nya rapport Svensk marknad för nyheter 2026, som tagits fram av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Rapporten visar också hur digitaliseringen förändrar förutsättningarna för både stora koncerner och mindre, lokala nyhetsredaktioner.

Miljardkoncernerna dominerar nyhetsmarknaden

Hela 91 procent av omsättningen finns hos nyhetsbolag som ingår i koncerner med en årsomsättning över en miljard kronor.

Företag med en omsättning under 200 miljoner kronor står samtidigt för knappt 5 procent av marknadens samlade omsättning.

Det är en betydande ekonomisk koncentration. Den innebär däremot inte att 91 procent av landets tidningstitlar eller nyhetsredaktioner tillhör ett fåtal koncerner.

Siffran beskriver hur omsättningen är fördelad, inte hur många självständiga redaktioner som finns eller hur stor publik de når.

De 20,4 miljarderna gäller den kommersiella nyhetsmarknaden. Public service ingår inte i beloppet. SVT och Sveriges Radio hade tillsammans intäkter på cirka 9,2 miljarder kronor under 2025, vilket innebär att de kommersiella medierna och dessa två public service-bolag tillsammans stod för omkring 29,6 miljarder kronor.

Branschens marginal är 8,3 procent – men medianen bara 0,9

En av rapportens mest anmärkningsvärda uppgifter handlar om skillnaderna i lönsamhet.

Den samlade rörelsemarginalen på den kommersiella nyhetsmarknaden uppgick till 8,3 procent under 2025.

Det låter som en relativt god lönsamhet för en bransch som länge har brottats med pressade annonsintäkter, förändrade läsvanor och ökande digital konkurrens.

Men när Mediemyndigheten undersöker rörelsemarginalen för det enskilda nyhetsföretaget framträder en annan bild.

Medianen ligger på endast 0,9 procent.

Skillnaden mellan de två måtten är avgörande.

Den samlade rörelsemarginalen visar hur stort rörelseresultat samtliga undersökta bolag genererar i förhållande till deras sammanlagda omsättning. Stora och lönsamma företag får därför stort genomslag i resultatet.

Medianen visar i stället mittvärdet när företagens individuella marginaler sorteras från lägst till högst.

För att sätta skillnaden i perspektiv:

• En rörelsemarginal på 8,3 procent motsvarar 8 kronor och 30 öre i rörelseresultat per omsatt hundralapp.
• En marginal på 0,9 procent motsvarar bara 90 öre per omsatt hundralapp.

En verksamhet med så små marginaler har begränsat utrymme för ökade kostnader eller vikande intäkter.

Mediemyndighetens rapport visar dessutom att de mindre aktörerna sammantaget hade negativa rörelsemarginaler.

Det betyder att nyhetsbranschen kan redovisa en förhållandevis stark total lönsamhet samtidigt som många enskilda företag befinner sig i ett betydligt mer utsatt ekonomiskt läge.

Digitaliseringen stärker de stora mediekoncernerna

En central förklaring till koncentrationen är digitaliseringen.

När nyhetskonsumtionen flyttar från papperstidningar till digitala tjänster förändras också kostnaderna för att producera och distribuera journalistik.

Stora mediekoncerner kan exempelvis använda gemensamma publiceringssystem, appar, analysverktyg och tekniska plattformar för ett stort antal tidningar.

Kostnaden för att utveckla en digital prenumerationstjänst kan fördelas mellan många redaktioner. En mindre, fristående tidning kan behöva bära motsvarande kostnader med en betydligt mindre kundbas.

Samma förhållande gäller annonsförsäljning och abonnemang.

En stor koncern kan erbjuda annonsörer räckvidd genom flera olika nyhetsmedier. Den kan också paketera lokala och rikstäckande nyheter i gemensamma prenumerationer.

Ett mindre nyhetsföretag har svårare att konkurrera med samma bredd.

Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom, pekar i Mediemyndighetens presentation av rapporten på just möjligheterna till effektivisering och samordningsvinster som en viktig förklaring till de stora koncernernas ställning.

Det betyder inte att digitaliseringen enbart missgynnar mindre medier. Digital publicering kan också sänka kostnaderna för distribution och göra det möjligt att nå läsare utan en tryckt tidning.

Skillnaden ligger i vilka resurser företagen har för att utveckla och finansiera verksamheten.

Fler lokala nyhetsmedier blir digitala

Den förändrade mediemarknaden syns också i hur nyheterna når läsarna.

Enligt Mediemyndigheten har flera dagstidningar minskat antalet tryckta utgåvor eller gått över till helt digital publicering. Samtidigt har antalet gratistidningar minskat.

En separat utvärdering av mediestödet visar hur snabbt förändringen går bland nyhetsmedier som får statligt stöd.

År 2024 hade 114 av de undersökta medierna en prenumererad papperstidning som huvudprodukt. År 2026 var antalet 60.

Under samma period ökade antalet som hade en prenumererad webbprodukt som huvudprodukt från 19 till 69.

Siffrorna beskriver hur mediernas huvudsakliga publiceringsform har förändrats. De ska inte tolkas som att motsvarande antal tidningar har lagts ned.

För läsarna innebär utvecklingen att lokala nyheter i allt högre grad blir beroende av digitala prenumerationer, appar och webbplatser.

För redaktionerna innebär den samtidigt en omställning där teknik, betalningslösningar och digitala kundrelationer blir en allt viktigare del av verksamheten.

Även mediestödet går till stor del genom koncernerna

Koncentrationen syns inte enbart i företagens omsättning.

I en separat utvärdering från juni 2026 konstaterade Mediemyndigheten att sju större mediekoncerner hade beviljats omkring 75 procent av det sammanlagda allmänna och utökade redaktionsstödet samt övergångsstödet under perioden 2024–2026.

Det betyder inte att pengarna enbart används till stora rikstäckande tidningar.

Många lokala nyhetsmedier ingår i koncernerna och får stöd utifrån sina egna förutsättningar.

Samtidigt är det en tydlig illustration av hur den svenska lokala journalistiken i allt större utsträckning organiseras inom större ägargrupper.

Mindre fristående aktörer finns fortfarande kvar. Enligt Mediemyndigheten beviljades 27 sökande mikroföretag allmänt redaktionsstöd för 2026.

Myndigheten har dock också konstaterat att vissa små medieföretag har svårt att uppfylla villkoren för stöd.

De 75 procenten av mediestödet och de 91 procenten av marknadens omsättning mäter olika saker och gäller delvis olika tidsperioder. Tillsammans illustrerar de ändå hur betydelsefulla de stora koncernerna blivit för finansieringen av svenska nyheter.

Färre ägare behöver inte betyda färre lokaltidningar

För den som följer nyheterna i sin kommun behöver ett förändrat ägande inte märkas särskilt tydligt.

En lokaltidning kan behålla sitt namn, sin redaktion och sin lokala bevakning även efter att den blivit en del av en större koncern.

Gemensamma resurser kan dessutom göra det lättare att finansiera journalistik på mindre orter där den lokala annons- och prenumerationsmarknaden inte räcker lika långt som tidigare.

Men koncentrationen innebär också risker.

När många medier delar tekniska system och infrastruktur kan en störning få konsekvenser för ett stort antal nyhetssajter samtidigt.

Ett exempel kom i augusti 2026, då över 60 svenska nyhetssajter drabbades av publiceringsproblem, bland annat inom Bonnier News och Gota Media.

Det är också viktigt att skilja mellan hur många nyhetstitlar som finns och vilka resurser redaktionerna faktiskt har.

Att en lokaltidning fortsätter publiceras säger i sig inte hur många journalister som bevakar kommunen eller hur mycket egen journalistik som produceras.

En växande marknad med stora ekonomiska skillnader

Mediemyndighetens rapport ger därför en mer sammansatt bild av den svenska nyhetsbranschen än vad omsättningstillväxten på 5,6 procent ensam visar.

Marknaden växer. De största koncernerna har en mycket dominerande position. Och den samlade lönsamheten är betydligt starkare än marginalen i det typiska nyhetsföretaget.

Digitaliseringen har skapat möjligheter att dela kostnader och utveckla nya affärsmodeller, men fördelarna är ojämnt fördelade.

För de mindre och lokala medierna blir den avgörande frågan hur journalistiken ska kunna finansieras långsiktigt, oavsett om den bedrivs inom en stor koncern eller av ett fristående företag.

Det är den stora skillnaden bakom rapportens siffror: En nyhetsmarknad kan växa och vara lönsam som helhet samtidigt som många av företagen som ska leverera journalistiken har ytterst små ekonomiska marginaler.