Kristersson: Självklart kan en muslim bli statsminister
Ulf Kristersson drar en tydlig gräns mot Jimmie Åkessons resonemang om svenskhet och islam. På frågan om en muslim kan bli svensk statsminister svarade statsministern på onsdagen kort: ”Självklart.” Skillnaden mellan M och SD handlar nu mindre om juridik och mer om vem som ska räknas som fullt ut svensk.
Statsministerfrågan dök upp när Moderaterna höll pressträff den 26 augusti, samma dag som förtidsröstningen inför riksdagsvalet den 13 september inleddes.
Kristersson fick frågan om en muslim kan bli statsminister i Sverige.
Svaret var kort:
”Självklart.”
Justitieminister Gunnar Strömmer fyllde i att det avgörande formella kravet är att personen är svensk medborgare.
Beskedet kommer efter flera dagar där islam, svenskhet och vem som kan representera Sverige på högsta politiska nivå har blivit en oväntat stor valfråga.
Åkesson: Statsministern ska tillhöra majoritetskulturen
Bakgrunden är ett uppmärksammat resonemang från SD-ledaren Jimmie Åkesson.
När han den 25 augusti fick frågan om Sverige skulle kunna ha en troende muslim som statsminister svarade han först att han inte såg något fel i det.
Senare preciserade han sin ståndpunkt och skrev att Sveriges statsminister ska vara svensk och tillhöra den svenska majoritetskulturen.
Det är där den politiska skiljelinjen uppstår.
Kristersson sätter inget motsvarande kulturellt villkor. Strömmer hänvisar till medborgarskapet. Åkesson gör i stället svensk majoritetskultur till en del av resonemanget om vem som bör kunna representera landet som statsminister.
Det betyder inte att Åkesson har sagt att en muslim automatiskt är utesluten från posten. Skillnaden är snarare att SD-ledaren kopplar statsministerrollen till en vidare syn på kulturell svenskhet.
Vad krävs egentligen för att bli statsminister?
Rent juridiskt är frågan betydligt enklare.
Svensk grundlag ställer inget krav på att en statsminister ska vara kristen, sekulär eller tillhöra någon särskild kultur. Statsråd ska vara svenska medborgare.
En statsminister måste dessutom kunna tolereras av riksdagen. Sverige använder negativ parlamentarism, vilket innebär att en statsministerkandidat kan tillträda så länge inte minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej.
Religion är inte ett formellt kriterium.
Religionsfriheten är samtidigt grundlagsskyddad.
Det gör att diskussionen mellan M och SD i första hand inte är en juridisk konflikt. Den handlar om politiska och kulturella krav som partierna själva anser bör ställas på den som leder landet.
Skillnaden mellan M och SD blir tydlig
Moderaternas linje har under året varit att skilja mellan islam som religion och politisk islam eller islamism.
Kristersson har argumenterat för att idéer som sätter religiösa regler över svensk lag ska bekämpas, samtidigt som religionsfriheten ska försvaras.
Dagens besked ligger helt i linje med den hållningen.
En muslim som är svensk medborgare kan enligt Kristersson självklart bli statsminister.
SD:s resonemang går längre eftersom Åkesson också lyfter kulturell tillhörighet.
| Moderaterna | Sverigedemokraterna |
|---|---|
| Religion i sig är inget hinder för statsministerposten | En muslim är inte automatiskt utesluten |
| Svenskt medborgarskap är det formella kravet | Statsministern bör vara svensk och tillhöra svensk majoritetskultur |
| Fokus på svensk lag och religionsfrihet | Fokus även på kulturell svenskhet |
Skillnaden kan se liten ut på papperet men är politiskt betydande.
Den leder direkt till en större fråga: vad innebär det egentligen att vara svensk?
Åkesson har drivit frågan tidigare
Diskussionen började inte den här veckan.
Redan i mars sade Åkesson att han hade svårt att se en aktivt troende muslim som svensk om personen sätter islam över samhället och svensk lag.
Han har därmed under längre tid gjort skillnad mellan medborgarskap och en bredare kulturell definition av svenskhet.
Det är också därför den senaste diskussionen blivit större än en hypotetisk fråga om framtida statsministrar.
Den handlar i praktiken om integration, nationell identitet, religion och vilka värderingar som politiker anser måste delas för att någon fullt ut ska kunna representera Sverige.
Islam har blivit en valfråga
Under sommaren har motsättningarna inom Tidösamarbetet blivit tydliga även på andra områden.
SD-profilen Richard Jomshofs uttalanden om islam har skapat återkommande konflikter med Moderaterna. Kristersson har vid flera tillfällen markerat mot formuleringar från Jomshof och gjort skillnad mellan kritik mot islamism och generaliseringar om muslimer.
Hurbra har tidigare gått igenom den konflikten i Kristersson och Jomshof: Vem borde skärpa sig?.
Nu har diskussionen flyttat ännu närmare regeringsfrågan.
Det är inte längre bara en debatt om enskilda SD-politikers formuleringar. Frågan handlar om hur två partier som vill styra Sverige tillsammans ser på vem som är svensk nog att kunna leda landet.
Extra känsligt när M och SD vill regera tillsammans
Konflikten får större tyngd eftersom Moderaterna inför valet har öppnat för att Sverigedemokraterna ska ingå i en borgerlig regering.
Tidöpartierna går samtidigt till val med Kristersson som statsministerkandidat.
Skillnader mellan M och SD i frågor om religion, integration och svenskhet blir därför svårare att avfärda som retoriska sidospår. Om partierna vinner valet ska de hantera frågorna från samma regeringsunderlag, och potentiellt samma regering.
Hur en sådan regering faktiskt skulle kunna se ut har vi gått igenom i Regering efter valet 2026: Så kan den faktiskt se ut.
Det gör också Kristerssons korta ”självklart” politiskt intressant.
Han väljer inte att problematisera frågan eller lägga till kulturella villkor. Han ger ett direkt svar.
Frågan handlar egentligen om svenskhet
Det är lätt att beskriva debatten som en fråga om huruvida Sverige kan få en muslimsk statsminister.
Men efter beskeden från både Åkesson och Kristersson är det egentligen inte längre huvudfrågan.
Båda lämnar öppet för att en muslim kan bli statsminister.
Konflikten ligger i vad som krävs utöver det.
För Kristersson och Strömmer är utgångspunkten medborgarskap, svensk lag och de demokratiska spelreglerna.
Åkesson lägger till ett kulturellt lager genom kravet på tillhörighet till svensk majoritetskultur.
Därmed har en till synes hypotetisk fråga om en framtida muslimsk statsminister blivit en konkret del av valdebatten om integration och nationell identitet.
Och tajmingen kunde knappast vara mer laddad.
Den 26 augusti började svenskarna förtidsrösta. Valet hålls den 13 september.
Mitt i valspurten har frågan om vem som är svensk nog att leda Sverige hamnat rakt mellan de två största partierna i Tidösamarbetet.