USA har genomfört nya militära attacker mot Iran. President Donald Trump uppger att amerikanska styrkor slagit ut iranskt luftvärn. Samtidigt rapporterar iranska medier om robotnedslag på ön Qeshm vid Hormuzsundet. Det är ännu inte bekräftat om uppgifterna gäller samma attack.

Trump: USA slog ut iranskt luftvärn

Donald Trump bekräftade på fredagen den 6 november att USA genomfört nya attacker mot Iran. Under ett framträdande inför journalister i Florida beskrev presidenten operationen som begränsad.

Enligt Trump riktades insatsen mot en iransk luftvärnsanläggning som amerikanska styrkor ska ha slagit ut. Han uppgav att operationen tog mellan fem och femton minuter.

Presidenten lämnade däremot inga närmare uppgifter om var attacken genomfördes, vilka vapen som användes eller hur omfattande skadorna blev.

Det innebär att USA har bekräftat en ny militär insats, men att flera centrala detaljer fortfarande är okända.

Iran rapporterar robotnedslag på Qeshm

Samtidigt rapporterar iranska statliga medier att ön Qeshm, som ligger vid det strategiskt viktiga Hormuzsundet, utsatts för nya angrepp.

Enligt den statliga nyhetsbyrån Irna har vittnen hört ett flygplan innan två projektiler träffade området kring staden Suza. Även nyhetsbyrån Tasnim rapporterar om två robotnedslag.

Iransk statlig tv har dessutom återgett militärens uppgifter om att ett amerikanskt MQ-9-drönarflygplan skjutits ned över ön. Påståendet har inte kunnat bekräftas oberoende.

USA:s centralkommando Centcom har uppgett att man känner till rapporterna om explosioner, men har inte bekräftat att de amerikanska attackerna genomfördes på Qeshm.

Det är därför fortfarande oklart om nedslagen på ön är de angrepp Trump beskriver, vilka mål som i så fall träffats och om människor skadats.

Även tidigare attacker vid Hormuzsundet

Det är inte första gången området angrips under den senaste veckan.

I början av november genomförde USA tidigare attacker mot iranska mål vid Hormuzsundet. Då rapporterades explosioner bland annat på Qeshm och Hengam samt vid hamnstaden Bandar Abbas.

Fredagens besked innebär alltså ytterligare en amerikansk militär insats i ett redan mycket spänt läge.

Varför är Qeshm och Hormuzsundet så viktiga?

Qeshm ligger nära Bandar Abbas vid inloppet till Persiska viken. Området har både civil och militär betydelse och ligger intill en av världens viktigaste transportvägar för olja och naturgas.

Hormuzsundet förbinder Persiska viken med Omanbukten och vidare med världshaven. Stora mängder energi från länder som Saudiarabien, Irak, Kuwait och Förenade arabemiraten transporteras normalt genom passagen.

Men trafiken har redan påverkats kraftigt av konflikten.

Enligt den amerikanska energimyndigheten EIA:s statistik passerade i genomsnitt 21,6 miljoner fat olja och petroleumprodukter per dag genom sundet under fjärde kvartalet 2025. Under andra kvartalet 2026 hade volymen sjunkit till uppskattningsvis 4,9 miljoner fat per dag.

Det motsvarar en minskning på omkring 77 procent mellan perioderna.

Siffrorna visar hur omfattande störningarna redan blivit, men beskriver inte trafikläget efter den senaste attacken.

Nya incidenter med fartyg

Säkerhetsläget till sjöss har dessutom fortsatt att försämras.

Enligt uppgifter från den brittiska sjösäkerhetsorganisationen UKMTO registrerades minst fem fartygsincidenter under november månads första dagar.

Den 6 november rapporterades också en explosion vid vattenlinjen på ett tankfartyg under passage genom Hormuzsundet. Besättningen uppgavs vara oskadd och fartyget kunde fortsätta.

Det finns ingen bekräftad koppling mellan dessa incidenter och de nya amerikanska attackerna.

Förhandlingarna fortsätter trots attackerna

Parallellt med de militära insatserna pågår diplomatiska försök att minska spänningarna mellan USA och Iran.

Qatar har fortsatt en central roll som medlare. Diskussionerna omfattar bland annat amerikanska sanktioner, Irans kärnprogram och villkoren för att åter öppna Hormuzsundet.

Ett förslag som diskuterats handlar om ömsesidiga inledande åtgärder, där begränsningar i sjöfarten och ekonomiska åtgärder skulle kunna lättas i utbyte mot iranska åtaganden.

Någon slutlig överenskommelse finns dock inte.

De nya attackerna innebär ytterligare ett osäkerhetsmoment. Samtidigt är det för tidigt att slå fast att de lett till ett nytt stopp för sjöfarten eller förändrat förhandlingsläget i någon bestämd riktning.

Det avgörande de närmaste dagarna blir om USA klargör vilka mål som träffats, om Iran lämnar verifierbara uppgifter om skadorna och om medlarna lyckas hålla de diplomatiska kontakterna öppna.