Regeringen kan få möjlighet att fatta beslut som normalt kräver lagstiftning i riksdagen om Sverige drabbas av en mycket allvarlig kris. Den 11 november ska riksdagen ta ställning till en grundlagsändring som öppnar för särskilda befogenheter vid fredstida kriser. Men det krävs höga majoriteter, särskilda villkor och parlamentarisk kontroll innan regeringen kan använda de mest långtgående befogenheterna.

Vad innebär den nya grundlagen om kriser?

Förslaget innebär att ett nytt kapitel om allvarliga fredstida kriser införs i regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

Syftet är att regeringen snabbare ska kunna hantera exceptionella situationer när den vanliga lagstiftningsprocessen inte räcker till. Det kan exempelvis handla om en omfattande epidemi, ett stort terroristattentat eller en katastrof som slår ut viktiga samhällsfunktioner.

I vanliga fall är det riksdagen som beslutar om lagar. Regeringen kan redan i dag utfärda föreskrifter inom vissa områden och med stöd av bemyndiganden från riksdagen. Den nya regleringen skulle göra det möjligt att tillfälligt ge regeringen större befogenheter än normalt.

Grundlagsändringen betyder däremot inte att regeringen automatiskt får större makt varje gång en kris inträffar. För att de särskilda befogenheterna ska kunna användas måste flera villkor vara uppfyllda.

Det handlar dessutom om en möjlighet att använda befogenheterna, inte om beslutade krisåtgärder. Riksdagen ska den 11 november ta ställning till själva regelverket.

När får regeringen använda krisbefogenheterna?

Grundregeln är att riksdagen först måste godkänna att regeringen får använda de särskilda befogenheterna.

För ett sådant beslut krävs stöd från minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna. Det är ett betydligt högre krav än den enkla majoritet som normalt räcker för riksdagens beslut.

Det räcker inte heller att regeringen anser att situationen är allvarlig. Det måste röra sig om en allvarlig fredstida krissituation där det är nödvändigt att använda de särskilda befogenheterna för att hantera krisen på ett ändamålsenligt sätt.

Regeringen kan agera utan förhandsgodkännande

Förslaget innehåller också en undantagsmöjlighet.

Om situationen är så akut att det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas, får regeringen själv besluta att aktivera befogenheterna.

Det skulle exempelvis kunna bli aktuellt vid en plötslig och mycket omfattande samhällsstörning där ett dröjsmål riskerar att förvärra konsekvenserna.

Ett sådant beslut innebär inte att riksdagen förlorar sin kontroll. Regeringens aktivering måste snarast underställas riksdagen för prövning.

Riksdagen kan också återkalla regeringens särskilda befogenheter. För ett återkallande räcker enkel majoritet.

Vad får regeringen bestämma under en allvarlig kris?

Förslaget innehåller två olika möjligheter för regeringen att utfärda föreskrifter som normalt kräver beslut i riksdagen.

Den första innebär att riksdagen genom en särskild lag kan ge regeringen rätt att utfärda föreskrifter inom ett bestämt område. Lagen ska ange vilka villkor som gäller.

Den andra är mer långtgående. Under en akut kris kan regeringen få utfärda föreskrifter även utan ett sådant särskilt lagstöd, om det är uppenbart att ett dröjsmål skulle orsaka allvarlig skada för viktiga allmänna intressen.

Det kan exempelvis handla om regler som påverkar människors rörelsefrihet, ekonomiska förhållanden eller hur viktiga verksamheter ska fungera under en kris.

Förslaget innebär däremot inte att sådana begränsningar automatiskt införs vid en epidemi eller någon annan samhällsstörning. Varje åtgärd måste ha rättsligt stöd och uppfylla de krav som gäller.

Grundlagens skydd för grundläggande fri- och rättigheter gäller fortfarande. Regeringen får inte använda de särskilda befogenheterna för att kringgå de konstitutionella begränsningarna för rättighetsinskränkningar.

Regeringen får inte heller med stöd av krisbestämmelserna ändra grundlagarna, riksdagsordningen eller lagen om val till riksdagen.

Hur skiljer det sig från pandemilagen?

Sverige har redan erfarenhet av särskild lagstiftning för att hantera omfattande smittspridning. Under covid-19-pandemin infördes tillfälliga befogenheter som gjorde det möjligt att besluta om vissa begränsningar.

Det finns också ett förslag om en ny pandemilag som rör vilka åtgärder som ska kunna användas vid framtida smittutbrott.

Skillnaden är att de föreslagna grundlagsreglerna inte enbart handlar om smittsamma sjukdomar. De skapar en bredare konstitutionell ordning för exceptionella fredstida kriser, oavsett om orsaken är en epidemi, ett omfattande attentat eller en annan allvarlig samhällsstörning.

Hur länge får regeringens krisbeslut gälla?

De mest långtgående befogenheterna, där regeringen utfärdar akuta föreskrifter utan särskilt lagstöd, omfattas av tydliga tidsgränser och krav på riksdagens godkännande.

Beslut	Vad gäller?
Aktivering av krisbefogenheter	Normalt minst tre fjärdedelar av de röstande i riksdagen
Akuta föreskrifter utan särskilt lagstöd	Ska lämnas till riksdagen inom en vecka
Riksdagens prövning av föreskrifterna	Ska genomföras inom en månad efter att de lämnats in
Godkännande av akuta föreskrifter	Minst tre fjärdedelar av de röstande
Giltighet för sådana föreskrifter	Högst tre månader åt gången
Återkallelse av särskilda befogenheter	Riksdagen kan besluta med enkel majoritet

Om regeringen inte lämnar de akuta föreskrifterna till riksdagen i rätt tid upphör de att gälla. Samma sak gäller om riksdagen inte godkänner dem eller inte genomför prövningen inom den föreskrivna tiden.

Tremånadersgränsen gäller just de särskilda akuta föreskrifter som regeringen utfärdar utan ett särskilt bemyndigande i lag. Den ska inte förväxlas med en allmän tidsgräns för samtliga krisåtgärder.

Reglerna innebär att regeringen kan agera snabbt i ett mycket allvarligt läge, men inte på egen hand låta de mest ingripande undantagsföreskrifterna fortsätta gälla utan riksdagens kontroll.

Vilka händelser kan räknas som en allvarlig kris?

Förslaget innehåller ingen uttömmande lista över vilka händelser som ska ge tillgång till de särskilda befogenheterna.

I förarbetena diskuteras bland annat mycket omfattande naturkatastrofer, storskaliga terroristattentat, allvarliga epidemier och stora störningar i elförsörjning eller annan samhällsviktig infrastruktur.

Avgörande är inte enbart vilken typ av händelse som inträffar, utan hur allvarliga konsekvenserna är och om den ordinarie rättsliga ordningen är tillräcklig.

Ett vanligt elavbrott eller ett lokalt problem innebär alltså inte i sig att krisreglerna kan användas. Det måste handla om en betydligt allvarligare situation.

Att covid-19-pandemin används som ett exempel innebär inte heller att varje framtida smittspridning automatiskt uppfyller villkoren.

Ska riksdagen kunna sammanträda digitalt?

Grundlagsförslaget innehåller även andra förändringar som ska göra det lättare för riksdagen att fortsätta arbeta under extraordinära förhållanden.

En förändring är att möjligheten att hålla riksmöten utanför Stockholm utökas när tvingande skäl kräver det.

Förslaget undanröjer också grundlagshinder mot att hålla helt digitala riksdagssammanträden.

Det innebär dock inte att riksdagen omedelbart får börja hålla sådana sammanträden. För det behövs ytterligare regler i riksdagsordningen.

Krigsdelegationen, som är tänkt att kunna träda i riksdagens ställe vid krig eller krigsfara, behålls och reformeras. Den ska inte förväxlas med regeringens föreslagna befogenheter under fredstida kriser.

Varför finns det kritik mot förslaget?

Den viktigaste invändningen gäller möjligheten för regeringen att i extrema undantagsfall både aktivera krisbefogenheterna och fatta ingripande beslut innan riksdagen har godkänt dem.

Miljöpartiet har reserverat sig mot förslaget. Partiet anser att denna möjlighet riskerar att ge regeringen alltför stor makt och att beslut kan få betydande konsekvenser för enskilda och företag innan den parlamentariska prövningen har genomförts.

Argumentet för förändringen är samtidigt att vissa kriser kan utvecklas så snabbt att samhället inte har möjlighet att invänta den vanliga lagstiftningsprocessen.

De särskilda majoritetskraven, tidsgränserna och riksdagens möjlighet att återkalla befogenheterna är tänkta att skapa en balans mellan handlingskraft och demokratisk kontroll.

Miljöpartiet motsätter sig inte alla delar av reformen, men vill att riksdagen ska säga nej till det vilande förslaget i dess nuvarande form.

När börjar den nya grundlagen gälla?

Riksdagen tog ett första beslut om grundlagsändringen den 3 december 2025.

Eftersom det handlar om en ändring av regeringsformen krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval mellan besluten. Valet i september 2026 har nu genomförts.

Konstitutionsutskottet har föreslagit att riksdagen ska anta grundlagsändringen slutligt. Den andra omröstningen är planerad till den 11 november 2026.

Om riksdagen säger ja ska de nya grundlagsbestämmelserna börja gälla den 1 januari 2027.

Det finns samtidigt en annan grundlagsförändring som nyligen har beslutats. Den innebär att framtida slutliga grundlagsändringar ska kräva stöd av minst två tredjedelar av riksdagens samtliga ledamöter. De nya kraven för att ändra grundlagen börjar dock gälla först den 1 april 2027 och påverkar därför inte omröstningen den 11 november.

Riksdagen behandlar dessutom ett separat grundlagsärende om bland annat aborträtt och medborgarskap samma dag. Det ska inte blandas ihop med reglerna om fredstida kriser.

Den som vill läsa de föreslagna bestämmelserna i detalj hittar dem i konstitutionsutskottets betänkande om stärkt konstitutionell beredskap.

Det som avgörs den 11 november är alltså om Sverige ska få ett nytt konstitutionellt regelverk för allvarliga fredstida kriser. Om grundlagsändringen antas kan reglerna börja gälla vid årsskiftet. Men regeringen får inte automatiskt använda de särskilda befogenheterna från den dagen. Det krävs fortfarande en tillräckligt allvarlig kris och ett särskilt beslut om att befogenheterna ska aktiveras.