Riksdagen ska den 11 november 2026 ta slutlig ställning till ett grundlagsförslag som omfattar aborträtten, möjligheten att återkalla svenskt medborgarskap och begränsningar av föreningsfriheten. De tre frågorna behandlas tillsammans, trots att de handlar om helt olika rättigheter. Ett ja skulle ändra grundlagen från den 1 januari 2027, men flera av förändringarna kräver ytterligare lagstiftning innan de får praktisk effekt.

Konstitutionsutskottet har föreslagit att riksdagen säger ja till ändringarna. Förslaget antogs som vilande den 20 maj 2026 och ska nu prövas en andra gång, efter riksdagsvalet i september.

En viktig omständighet är att riksdagen inte ska rösta om de tre frågorna var för sig. Hela grundlagsförslaget måste antingen godkännas eller förkastas. Det innebär att partier som stöder vissa delar men motsätter sig andra ställs inför ett gemensamt beslut.

Vad innebär de tre grundlagsändringarna?

Förslaget ändrar tre delar av regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen innehåller bland annat bestämmelser om hur Sverige styrs och vilka grundläggande fri- och rättigheter människor har.

De föreslagna förändringarna skiljer sig åt. Aborträtten får ett uttryckligt grundlagsskydd, medan de två andra delarna gör det möjligt att införa begränsningar som dagens grundlag inte tillåter på samma sätt.

1. Aborträtten får skydd i grundlagen

I dag regleras aborträtten framför allt genom abortlagen. Den ger den gravida rätt att själv besluta om abort till och med graviditetsvecka 18. Därefter krävs tillstånd från Socialstyrelsen, och särskilda regler gäller.

Grundlagsförslaget innebär att rätten att avbryta en graviditet skrivs in i regeringsformen.

Den föreslagna bestämmelsen lyder:

Den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag.

Det betyder inte att dagens abortlag ersätts. Reglerna om graviditetsveckor, tillstånd och hur abortvården fungerar kommer även fortsättningsvis att finnas i vanlig lag.

Skillnaden är att rätten till abort får ett starkare konstitutionellt skydd. En framtida riksdag kan fortfarande ändra abortlagen, men lagstiftningen får inte urholka den grundlagsskyddade rätten så långt att den i praktiken förlorar sin betydelse.

En omdiskuterad detalj är att förslaget också öppnar för att särskilda begränsningar ska kunna införas för personer som inte är svenska medborgare.

Inga sådana begränsningar införs genom själva grundlagsbeslutet. Dagens regler fortsätter att gälla, även för utländska medborgare som befinner sig i Sverige. Möjligheten till framtida särregler har ändå mött kritik under lagstiftningsarbetet.

2. Svenskt medborgarskap ska kunna återkallas

Den andra förändringen handlar om skyddet för svenska medborgare.

Huvudregeln i dag är att en svensk medborgare som är eller har varit bosatt i Sverige inte kan fråntas sitt svenska medborgarskap. Det är ett starkt skydd som finns i regeringsformen.

Grundlagsförslaget öppnar för undantag för personer som också är medborgare i ett annat land.

Det handlar om två situationer:

• Felaktigt förvärvat medborgarskap: Personen har fått svenskt medborgarskap genom exempelvis vilseledande, oriktiga uppgifter eller annat otillbörligt handlande.
• Allvarlig brottslighet: Personen har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.

Det andra undantaget kan alltså gälla även den som ursprungligen fick sitt svenska medborgarskap på ett korrekt sätt.

Förslaget innebär däremot inte att svenska medborgarskap automatiskt börjar återkallas den 1 januari 2027.

Grundlagen ska ange vad som får bli möjligt. För att myndigheter faktiskt ska kunna återkalla ett medborgarskap behöver riksdagen också besluta om vanlig lagstiftning.

Bland annat måste det bestämmas vilka brott som ska omfattas, hur ärendena ska prövas och vilka rättssäkerhetsgarantier som ska gälla.

En statlig utredning, SOU 2026:21, har föreslagit att Migrationsverket ska få uppgiften att pröva återkallelser och att de nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Det datumet är ännu inte beslutat.

Grundlagsförslaget är dessutom begränsat till personer med dubbla medborgarskap. Det ska motverka att människor blir statslösa. Sverige måste även fortsättningsvis respektera sina internationella åtaganden.

Den som vill förstå skillnaden mellan dagens regler och de föreslagna undantagen kan läsa vidare om när ett svenskt medborgarskap kan gå förlorat.

3. Föreningsfriheten ska kunna begränsas för kriminella nätverk

Den tredje förändringen gäller föreningsfriheten.

Föreningsfriheten innebär bland annat att människor har rätt att gå samman med andra för gemensamma syften. Det är en viktig demokratisk rättighet som skyddar exempelvis politiska organisationer, föreningar och facklig verksamhet.

Grundlagen tillåter redan vissa begränsningar, men möjligheterna är snäva.

Nu föreslås att föreningsfriheten också ska kunna begränsas för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

Bakgrunden är bland annat arbetet mot organiserad brottslighet.

Regeringen vill kunna införa ett särskilt straffansvar för deltagande i kriminella sammanslutningar. En lagrådsremiss som presenterades i september 2026 innehåller förslag om att vissa aktiva handlingar som främjar eller understöder sådana sammanslutningars brottsliga verksamhet ska bli straffbara.

Straffet föreslås kunna bli upp till fyra års fängelse för brott av normalgraden, med strängare straff för grova fall.

Men grundlagsändringen är inte samma sak som att den nya brottsrubriceringen införs.

Den gör det möjligt att gå vidare med lagförslaget. Exakt vilka handlingar som ska vara straffbara och hur bestämmelserna ska tillämpas måste beslutas separat.

Regeringens föreslagna datum för det nya straffansvaret är den 1 april 2027.

Vi har tidigare gått igenom förslaget om att kriminalisera deltagande i kriminella gäng och vad det skulle kunna omfatta.

Varför röstar riksdagen om alla tre frågorna samtidigt?

Att aborträtt, medborgarskap och föreningsfrihet hamnat i samma beslut kan verka märkligt. De tre frågorna har olika syften och har också väckt olika politiska invändningar.

Förklaringen finns i hur grundlagsarbetet har organiserats.

Frågorna behandlades inom ramen för den parlamentariska 2023 års fri- och rättighetskommitté. Regeringen samlade därefter förändringarna i en gemensam proposition.

När riksdagen fattade sitt första beslut den 20 maj 2026 antogs förslaget som ett sammanhållet, vilande grundlagsförslag.

Det är detta förslag som nu ska prövas slutligt.

Det finns ingen generell bestämmelse som säger att just dessa tre frågor måste beslutas tillsammans. De har blivit sammankopplade genom regeringens proposition och riksdagens tidigare behandling.

Vid den slutliga omröstningen kan riksdagen inte plocka ut en enskild del och anta den separat.

Den som vill läsa hela förslaget och se partiernas reservationer hittar dem i riksdagens beslutsunderlag inför omröstningen.

När börjar förändringarna gälla?

Även om grundlagsändringarna föreslås träda i kraft samma dag kommer de inte nödvändigtvis att få praktisk betydelse samtidigt.

Förändring	Vad gäller efter ett ja?
Aborträtten	Grundlagsskydd från 1 januari 2027. Abortlagen fortsätter att reglera villkoren.
Återkallelse av medborgarskap	Grundlagsmöjlighet från 1 januari 2027. En utredning föreslår kompletterande lagstiftning från 1 januari 2028.
Begränsad föreningsfrihet	Grundlagsmöjlighet från 1 januari 2027. Regeringen föreslår ett nytt straffansvar från 1 april 2027.

Datumen för den kompletterande lagstiftningen är förslag, inte slutligt beslutade ikraftträdanden.

Skillnaden är viktig. En grundlagsändring kan ge riksdagen större utrymme att stifta lagar utan att dessa lagar redan finns.

Det betyder också att de kommande besluten om exempelvis medborgarskap och deltagande i kriminella sammanslutningar fortfarande kan innehålla politiska konflikter om hur långt reglerna ska gå.

Varför är partierna oense?

Konstitutionsutskottet föreslår att grundlagsändringarna ska godkännas, men det finns motstånd.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig mot förslaget och vill att det förkastas.

Båda partierna välkomnar ett starkare skydd för aborträtten, men invänder mot andra delar av paketet.

Vänsterpartiet motsätter sig framför allt möjligheten att återkalla medborgarskap. Partiet är också kritiskt till att grundlagen ska öppna för särskilda begränsningar av aborträtten för utländska medborgare.

Miljöpartiet har bland annat invändningar mot omfattningen av de föreslagna medborgarskapsreglerna och riskerna med ytterligare begränsningar av föreningsfriheten.

Socialdemokraterna stöder grundlagsförslaget men har betonat betydelsen av rättssäkerhet, internationella konventioner och skyddet för bland annat facklig organisering.

Centerpartiet har också framfört invändningar mot hur delar av grundlagsskyddet utformas, utan att för den skull vilja avslå hela förslaget.

Att frågorna avgörs gemensamt skapar därmed en situation där partier måste ta ställning till ett paket som innehåller både förändringar de stöder och sådana de är kritiska till.

Hur går grundlagsomröstningen till?

Sveriges grundlagar kan inte ändras genom ett enda vanligt riksdagsbeslut.

Huvudregeln är att riksdagen måste fatta två likalydande beslut, med ett riksdagsval mellan besluten.

Syftet är att väljarna ska ha möjlighet att ta ställning till grundlagsförslagen innan det slutliga beslutet fattas.

Det första beslutet om de aktuella ändringarna togs i maj 2026. Efter valet i september har den nyvalda riksdagen möjlighet att godkänna eller förkasta förslaget.

En särskild detalj är att riksdagen nyligen beslutat om skärpta krav för framtida grundlagsändringar. Från den 1 april 2027 ska det krävas minst två tredjedelar av ledamöterna, alltså 233 ja-röster, vid ett slutligt grundlagsbeslut.

Det kravet gäller inte omröstningen den 11 november 2026. Den genomförs enligt de äldre reglerna, där enkel majoritet gäller vid det slutliga beslutet.

De nya kraven för att ändra grundlagen blir aktuella först vid senare grundlagsärenden.

Vad händer om riksdagen röstar ja eller nej?

Om riksdagen säger ja den 11 november blir grundlagsändringarna slutligt antagna. De föreslås då träda i kraft den 1 januari 2027.

Aborträtten får ett uttryckligt grundlagsskydd, samtidigt som möjligheterna öppnas för framtida lagstiftning om återkallade medborgarskap och begränsad föreningsfrihet.

Ett ja betyder däremot inte att alla dessa framtida regler automatiskt börjar gälla.

Om riksdagen säger nej faller det vilande grundlagsförslaget. Då kan inte någon av de tre delarna införas genom det aktuella beslutet.

För att återkomma med motsvarande grundlagsändringar behöver ett nytt förslag genomgå grundlagsproceduren.

Det är därför onsdagens omröstning handlar om mer än tre separata sakfrågor. Riksdagen ska avgöra både vilka rättigheter som ska få ett starkare skydd och vilka nya möjligheter staten ska få att begränsa rättigheter genom framtida lagstiftning.