Sverige riskerar omfattande brist på yrkesutbildad arbetskraft fram till 2040. Enligt en ny prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) kan efterfrågan bli större än tillgången i samtliga 21 län inom bland annat industri, vård och elteknik. Men utvecklingen skiljer sig mellan olika delar av landet – och en del utbildningar väntas i stället ge överskott.
Här är utbildningarna som riskerar brist i hela Sverige
SCB publicerade den 11 november en sammanställning av regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på 2040.
Resultatet visar att flera yrkesutbildningar på gymnasial nivå riskerar brist i hela landet. Det gäller inte bara områden där behovet av arbetskraft ökar, utan också utbildningsgrupper där antalet utbildade väntas minska snabbare än efterfrågan.
Fyra utbildningsgrupper sticker ut genom att SCB bedömer att brist kan uppstå i samtliga 21 län.
| Utbildningsgrupp | Prognos för 2040 |
|---|---|
| Industriteknisk utbildning | Stor brist nationellt, brist i alla 21 län |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist i alla 21 län |
| El-, automations-, dator- och kommunikationsteknisk utbildning | Brist i alla 21 län |
| Grundutbildade sjuksköterskor | Brist i alla 21 län |
Även yrkeslärare är en särskilt utsatt grupp. SCB bedömer att det finns risk för brist i samtliga 18 län där regionala beräkningar kunnat göras. För tre län saknas tillräckligt underlag för motsvarande bedömning.
För andra yrkesutbildningar är bilden mer varierad. Fordonsutbildade riskerar brist i 13 län och naturbruksutbildade i 12 län. För byggutbildade gäller motsvarande bedömning nio län.
Det innebär att en utbildning kan ge goda arbetsmarknadsutsikter i vissa delar av Sverige samtidigt som tillgången bedöms vara tillräcklig i andra.
Industrin kan få stor brist trots minskad efterfrågan
Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten gäller industritekniskt utbildade.
SCB bedömer att efterfrågan på personer med industriteknisk utbildning faktiskt kan minska i flertalet län fram till 2040. Trots det väntas stor brist uppstå.
Förklaringen är att tillgången på utbildade minskar ännu snabbare.
I många län beräknas antalet industritekniskt utbildade minska med närmare 50 procent. En viktig orsak är att många av dagens yrkesverksamma når pensionsåldern, samtidigt som det utbildas för få nya personer för att ersätta dem.
Det kan alltså uppstå rekryteringsproblem även om industrin totalt sett inte behöver lika många anställda som tidigare.
Problemet handlar om förhållandet mellan hur många som finns tillgängliga och hur många arbetsgivarna behöver.
Utvecklingen visar varför stora pensionsavgångar på arbetsmarknaden kan få betydelse långt utöver antalet personer som lämnar arbetslivet varje år.
För industriföretag kan bristen innebära att det blir svårare att ersätta erfaren personal och hitta personer med rätt utbildning. Det gäller även om automatisering och förändrade produktionsmetoder minskar behovet av arbetskraft inom vissa verksamheter.
Stora skillnader mellan länen – särskilt inom vården
Även om SCB ser risk för brist inom flera utbildningar i hela Sverige är utvecklingen långt ifrån likadan överallt.
Vissa län väntas få kraftigt ökad efterfrågan. I andra är huvudproblemet att antalet personer med rätt utbildning minskar.
Vård- och omsorgsutbildade är ett tydligt exempel.
| Län | SCB:s beräknade utveckling till 2040 |
|---|---|
| Uppsala | Efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade ökar 60 procent, tillgången 20 procent |
| Stockholm | Efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade ökar 50 procent |
| Norrbotten | Tillgången på vård- och omsorgsutbildade minskar 10 procent |
| Skåne | Tillgången på vård- och omsorgsutbildade ökar omkring 10 procent |
Siffrorna beskriver förändringen av efterfrågan eller tillgången fram till 2040. De visar inte hur stor själva personalbristen väntas bli.
Uppsala: Efterfrågan växer snabbare än tillgången
I Uppsala län beräknas efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade öka med 60 procent fram till 2040.
Samtidigt väntas tillgången öka med omkring 20 procent.
Det innebär att arbetskraften inom utbildningsgruppen visserligen blir större, men inte tillräckligt snabbt för att motsvara det beräknade behovet.
Stockholm står inför en liknande utveckling, med en prognostiserad ökning av efterfrågan på omkring 50 procent.
Norrbotten: Färre utbildade kan förvärra bristen
I Norrbotten ser utvecklingen annorlunda ut.
Där väntas tillgången på vård- och omsorgsutbildade minska med omkring 10 procent. Även antalet personer med el- och automationsteknisk utbildning bedöms minska med ungefär lika mycket.
I Skåne väntas däremot tillgången på dessa utbildningsgrupper öka.
Skillnaderna visar att arbetskraftsbrist kan ha flera orsaker. Ett län kan få problem när behovet ökar snabbt, medan ett annat får problem när antalet utbildade minskar.
De regionala förutsättningarna behöver därför vägas in när kommuner, regioner och företag planerar sin kompetensförsörjning.
En bredare bild av nuläget finns i vår genomgång av skillnaderna i kompetensbrist mellan svenska kommuner.
Sjuksköterskor och yrkeslärare fortsatt utsatta
Bristen på vårdpersonal begränsar sig inte till gymnasialt vård- och omsorgsutbildade.
SCB bedömer att den nuvarande bristen på grundutbildade sjuksköterskor riskerar att bestå i samtliga län fram till 2040.
För specialistsjuksköterskor finns risk för brist i ungefär två tredjedelar av länen. Även fysioterapeuter och arbetsterapeuter väntas bli svåra att rekrytera i stora delar av landet.
Inom utbildningssektorn är läget särskilt ansträngt för yrkeslärare.
Tillgången på yrkeslärare väntas minska samtidigt som efterfrågan ökar. I nästan alla län där SCB kunnat göra regionala bedömningar finns risk för stor brist.
Det skapar ett problem som kan påverka flera andra yrkesområden.
Om utbildningsanordnare får svårt att rekrytera yrkeslärare kan det också bli svårare att utbilda fler personer inom exempelvis industri och teknik. Brist på utbildningspersonal riskerar därmed att försvåra arbetet med att minska andra kompetensbrister.
SCB:s prognos visar däremot inte hur stora sådana följdeffekter faktiskt blir.
Alla utbildningar väntas inte ge brist
Samtidigt som flera yrkesgrupper kan bli svårare att rekrytera väntas andra utbildningsgrupper få en betydligt starkare tillgång på arbetskraft i förhållande till efterfrågan.
För barn- och fritidsutbildade bedömer SCB att det finns risk för överskott i nästan hela landet.
Även transportutbildade väntas få överskott i omkring två tredjedelar av länen. Stockholm är det enda län där SCB bedömer att transportutbildade riskerar brist.
Det finns också viktiga skillnader mellan utbildningar inom närliggande områden.
Trots den omfattande beräknade bristen inom gymnasial el-, automations-, dator- och kommunikationsteknisk utbildning ser SCB risk för ett stort nationellt överskott bland personer med kortare eftergymnasial datautbildning.
Det går därför inte att dra slutsatsen att alla tekniska utbildningar automatiskt ger samma framtida arbetsmarknadsutsikter.
För den som planerar studier är det relevant att undersöka både utbildningens inriktning och den regionala arbetsmarknaden. Vi har även sammanställt vad man kan tänka på när man ska välja utbildning utifrån framtida jobbchanser.
Så fungerar SCB:s prognos till 2040
SCB:s bedömningar är framskrivningar av hur tillgången och efterfrågan på personer med olika utbildningar kan utvecklas. De är inte prognoser över ett exakt antal lediga jobb.
Beräkningarna utgår bland annat från utbildnings- och arbetsmarknadsförhållandena under basåret 2023.
Därefter används antaganden om befolkningsutveckling, utbildningsval, examination, flyttmönster och arbetsmarknadens framtida behov.
En central fråga är hur många personer med en viss utbildning som väntas finnas tillgängliga jämfört med hur många arbetsgivarna beräknas efterfråga.
Om tillgången blir lägre än efterfrågan pekar beräkningen på risk för brist.
Men resultaten är beroende av antagandena.
Stora nya industriinvesteringar, förändrad invandring, nya utbildningssatsningar och teknisk utveckling kan förändra förutsättningarna. Detsamma gäller automatisering och AI, som på olika sätt kan påverka vilka arbetsuppgifter och kompetenser som efterfrågas.
Framskrivningarna kan därför inte användas för att säkert säga hur många anställda som kommer att saknas i ett visst yrke eller län 2040.
Den som vill jämföra fler utbildningar och regioner kan läsa SCB:s regionala prognos fram till 2040.
Vad betyder prognosen för framtidens arbetsmarknad?
Den tydligaste slutsatsen är att Sverige kan få långvariga problem med kompetensförsörjningen inom flera samhällsviktiga yrkesområden.
Men orsakerna varierar.
Inom delar av vården väntas behoven öka betydligt. Inom industrin kan bristen i stället förklaras av att tillgången på utbildade minskar snabbare än efterfrågan. För yrkeslärare kombineras en minskande tillgång med ett växande behov.
Det betyder också att lösningarna kan behöva se olika ut mellan utbildningar och regioner.
Fler utbildningsplatser kan bidra till att öka tillgången på arbetskraft, men kan behöva kombineras med andra åtgärder för att fler ska söka sig till utbildningarna, slutföra dem och arbeta inom yrkena.
SCB:s prognos visar alltså inte vilka brister som säkert kommer att finnas år 2040. Däremot pekar den ut utbildningsområden där skillnaden mellan framtida behov och tillgång riskerar att bli så stor att åtgärder kan behöva vidtas långt innan dess.