Världens centralbanker har snabbt börjat svänga tillbaka mot högre räntor. ECB höjde på torsdagen räntan till 2,50 procent och både Federal Reserve och Bank of Japan kan följa efter redan nästa vecka. Sverige går åt ett annat håll. Oväntat låg inflation gör att Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent senare i september. Frågan är hur länge Sverige kan stå emot när globala räntor, energipriser och risken för en svagare krona drar åt motsatt håll.

Den globala räntebilden har förändrats snabbt.

Under en längre tid handlade diskussionen i stora delar av världen om när centralbankerna skulle kunna sänka räntorna eller åtminstone hålla dem stilla. Nu är fokus åter på risken för nya höjningar.

ECB tog på torsdagen ett konkret steg och höjde sin depositränta med 0,25 procentenheter till 2,50 procent. Det är den andra höjningen i år.

Samtidigt riktas blickarna mot USA och Japan, där nya räntebesked kommer nästa vecka.

För Sverige är kontrasten tydlig. Riksbanken har en styrränta på 1,75 procent och väntas inte följa ECB vid sitt septembermöte.

Sverige sticker ut bland de stora ekonomierna

Den nya internationella räntevändningen drivs framför allt av stigande energipriser och en växande oro för att inflationen ska ta fart igen.

Oljepriset har stigit över 105 dollar per fat och europeiska gaspriser har nått nivåer som inte setts sedan energikrisen 2022. För centralbankerna handlar problemet inte bara om att bensin, el och uppvärmning blir dyrare.

Risken är att energichocken sprider sig vidare till transporter, produktion, matpriser, lönekrav och tjänster. Då kan en tillfällig prisuppgång bli betydligt mer långvarig.

Flera G10-centralbanker har därför fått en betydligt mer hökaktig profil.

Centralbank	Läget den 10 september
ECB	Höjde till 2,50 procent på torsdagen
Federal Reserve	Marknaden ser betydande chans för höjning nästa vecka
Bank of Japan	Väntas kunna höja från 1,00 till 1,25 procent
Bank of England	Väntas ligga still närmast, men högre ränta senare i år är möjlig
Norges Bank	Marknaden räknar med ytterligare åtstramning
Reserve Bank of Australia	Har redan höjt flera gånger under året
Riksbanken	Väntas lämna räntan på 1,75 procent i september
Schweiz	Fortsatt ett av de tydligaste undantagen

Det gör Sverige till ett av länderna som just nu går tydligast mot den internationella strömmen.

Svensk inflation förändrar Riksbankens läge

Förklaringen finns framför allt i de svenska inflationssiffrorna.

SCB:s preliminära siffror för augusti visade en KPIF-inflation på endast 0,7 procent. KPIF exklusive energi sjönk samtidigt till 0,5 procent.

Det var lägre än väntat och förstärkte bilden av att Riksbanken kan avvakta när direktionen samlas den 23 september. Själva räntebeskedet kommer den 24 september.

Vi har tidigare gått igenom hur de låga inflationssiffrorna minskat sannolikheten för en svensk räntehöjning i september.

Men siffrorna behöver tolkas försiktigt.

Augustiutfallet är preliminärt och den definitiva statistiken publiceras den 14 september. Dessutom är den redovisade KPIF-inflationen inte samma sak som det bredare underliggande inflationstryck som Riksbanken försöker bedöma.

När centralbanken i augusti rensade för bland annat energi och direkta effekter från tillfälliga finanspolitiska åtgärder låg inflationen betydligt närmare målet på 2 procent.

Riksbanken har därför inte stängt dörren för en höjning senare under året.

ECB är redan 0,75 procentenheter över Sverige

Skillnaden mellan Sverige och euroområdet har samtidigt blivit större.

Efter torsdagens ECB-besked ligger depositräntan i euroområdet på 2,50 procent, medan den svenska styrräntan är 1,75 procent.

Skillnaden är därmed 0,75 procentenheter.

Vi skrev inför beslutet om hur ECB:s nya räntebesked kunde påverkas av energichocken och det förändrade inflationsläget.

Om ECB fortsätter att höja samtidigt som Riksbanken ligger stilla kan ränteskillnaden växa ytterligare.

Det behöver inte automatiskt innebära problem för Sverige, men det ökar betydelsen av kronan.

Kronan kan bli Riksbankens svaga punkt

En av de viktigaste frågorna under hösten blir därför hur den svenska kronan reagerar.

När räntorna stiger snabbare i andra ekonomier kan investeringar i andra valutor bli mer attraktiva. Om det leder till en svagare krona blir importerade varor och tjänster dyrare för svenska företag och hushåll.

Då kan inflationen börja stiga igen även om efterfrågan i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svag.

Riksbanken beskriver själv hur omvärldens räntor, växelkursen och internationella råvarupriser påverkar svensk penningpolitik.

Det är den kanske största risken för dagens svenska räntestrategi.

Så länge kronan håller sig stabil och den svenska inflationen förblir låg kan Riksbanken låta andra centralbanker höja först.

Om kronan däremot faller samtidigt som olja, gas och andra importerade varor blir dyrare förändras kalkylen snabbt.

Sverige kan importera inflation från omvärlden

Energipriserna är särskilt viktiga eftersom Sverige inte kan isolera sig från den internationella marknaden.

Dyrare olja slår bland annat mot drivmedel och transporter. Högre gas- och elpriser i Europa kan påverka svenska energipriser och företagens produktionskostnader.

Företag som får högre kostnader försöker i många fall föra dem vidare till kunderna.

Det är precis den typ av kedja centralbankerna vill stoppa innan den blir permanent.

Om både kronan och råvarupriserna utvecklas åt fel håll kan Sverige därför få en ny inflationsimpuls trots att den inhemska inflationen just nu ser mycket låg ut.

Fed kan höja redan nästa vecka

USA har blivit ytterligare en central del av den nya räntebilden.

Producentpriserna steg i augusti med 5,4 procent jämfört med samma månad förra året. Energipriserna ökade samtidigt kraftigt.

Efter statistiken steg marknadens bedömning av sannolikheten för en höjning från Federal Reserve vid mötet den 15 och 16 september.

En amerikansk räntehöjning skulle få stor betydelse långt utanför USA.

Högre amerikanska räntor brukar påverka dollarn, globala obligationsräntor och finansieringskostnader i andra länder. För Sverige kan det både påverka kronan och bidra till högre marknadsräntor.

Japan kan också lämna lågränteläget bakom sig

Även Bank of Japan står inför ett viktigt beslut.

Den japanska styrräntan ligger på 1,00 procent och en höjning till 1,25 procent är möjlig vid mötet den 17 och 18 september.

Det är en dramatisk förändring sett i ett längre perspektiv.

Japan levde i årtionden med extremt låga eller negativa räntor. Att även den japanska centralbanken nu kan höja samtidigt som ECB redan har gjort det visar hur mycket den globala penningpolitiska miljön har förändrats.

Inom drygt en vecka kan alltså ECB, Federal Reserve och Bank of Japan samtliga ha tagit steg mot högre räntor medan Riksbanken fortfarande ligger kvar på 1,75 procent.

Svenska bolåneräntor kan stiga ändå

För svenska bolånetagare finns ytterligare en viktig detalj.

Riksbanken behöver inte höja styrräntan för att alla svenska räntor ska stiga.

Internationella obligationsräntor har redan rört sig kraftigt uppåt. Tyska tioåriga statsräntor har nått sin högsta nivå sedan 2011 och räntorna har stigit kraftigt även i USA och Storbritannien.

Svenska banker finansierar inte alla bolån direkt till Riksbankens styrränta. Marknadsräntor, swapräntor och bankernas egna finansieringskostnader spelar också stor roll.

Det betyder att framför allt längre och bundna bolåneräntor kan börja stiga innan Riksbanken själv höjer.

För hushåll med rörlig ränta är ett oförändrat besked i september däremot fortfarande positivt jämfört med en omedelbar svensk höjning.

Riksbanken har redan lämnat dörren öppen

Riksbanken visade redan i augusti att direktionen inte betraktar räntan på 1,75 procent som permanent.

I samband med det senaste beskedet höll banken uttryckligen öppet för att räntan kan behöva höjas senare under året.

Vi har tidigare gått igenom Riksbankens augustibesked och varför en senare höjning fortfarande finns med i bilden.

Det gör höstens svenska räntefråga mer komplicerad än vad augustisiffrorna först antyder.

September kan mycket väl sluta med oförändrad ränta.

Det betyder inte att november eller vintern gör det.

Tre saker kan tvinga Riksbanken att ändra kurs

Det finns framför allt tre utvecklingar att hålla koll på.

För det första kronan. En tydlig försvagning ökar priset på importerade varor och kan snabbt flytta inflationsutsikterna.

För det andra energin. Om olje- och gaspriserna ligger kvar på höga nivåer eller fortsätter upp riskerar inflationen att återvända även i Sverige.

För det tredje den globala ränteutvecklingen. Om Fed, ECB, Japan och andra centralbanker fortsätter höja kan även svenska marknadsräntor pressas upp och ränteskillnaden mot omvärlden bli svårare för Riksbanken att ignorera.

Det är därför Sverige just nu kan gå mot strömmen utan att vara frikopplat från den.

Den oväntat låga svenska inflationen ger Riksbanken tid.

Men om den globala räntevändningen fortsätter kan samma omvärld som gör att Sverige kan avvakta i september också bli orsaken till att nästa svenska höjning kommer snabbare än vad dagens inflationssiffror antyder.