Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Men beskedet innebär inte att ränteoron är över. Banken håller fast vid att en höjning kan bli aktuell senare under 2026 om inflationstrycket visar sig starkare än väntat. För bolånetagare betyder det oförändrat läge just nu, men fortsatt osäkerhet inför hösten.

Den oförändrade styrräntan börjar gälla den 26 augusti. I Riksbankens besked framgår samtidigt att utvecklingen sedan det förra räntebeskedet har gett argument åt båda håll.

Inflationen är låg och arbetsmarknaden svag. Samtidigt har både tillväxten och delar av inflationstrycket blivit starkare än Riksbanken tidigare räknat med.

Därför väntar Riksbanken med att höja räntan

Det finns flera skäl till att Riksbanken inte höjer styrräntan redan nu.

Arbetslösheten är fortsatt hög och arbetsmarknaden har utvecklats något svagare än väntat. Företagens planer på att höja priserna har dessutom dämpats, samtidigt som problemen i de internationella leveranskedjorna har minskat.

Även olje- och råvarupriser har fallit tillbaka från tidigare högre nivåer.

Det talar för att Riksbanken kan avvakta och samla in mer information innan nästa steg tas.

Samtidigt har svensk ekonomi visat mer styrka än väntat. Tillväxten har överraskat positivt och stämningsläget har förbättrats. Det gör att Riksbanken inte heller ser något tydligt skäl att börja signalera lägre räntor.

Därför kan räntan ändå höjas senare i år

Det mest anmärkningsvärda i beskedet är att Riksbanken fortfarande håller dörren öppen för en höjning under 2026.

Det kan först verka märkligt. KPIF-inflationen låg i juli på endast 0,7 procent, klart under inflationsmålet på 2 procent.

Men den låga siffran påverkas kraftigt av bland annat energipriser och tillfälliga finanspolitiska åtgärder. När sådana effekter räknas bort ligger inflationen betydligt närmare Riksbankens mål.

Det är därför den underliggande utvecklingen blir viktigare än själva rubriksiffran.

Om kommande inflationsutfall visar att prisökningarna breddas och blir mer varaktiga kan Riksbanken behöva strama åt penningpolitiken. En fortsatt starkare ekonomi än väntat skulle kunna förstärka den risken.

Även nya störningar i världsekonomin kan förändra bilden. Kriget i Mellanöstern är fortfarande en osäkerhetsfaktor, framför allt om energipriser eller andra importkostnader skulle börja stiga kraftigt igen.

Vad skulle kunna få Riksbanken att höja?

Några faktorer blir särskilt viktiga under hösten:

• underliggande inflation som fortsätter ligga högre än väntat
• starkare konsumtion och tillväxt
• företag som börjar höja priserna mer
• stigande energi- eller råvarupriser
• nya problem i globala leveranskedjor

Riksbanken behöver alltså inte se en dramatisk inflationsuppgång för att agera. Det räcker att flera tecken börjar peka mot att inflationstrycket blir mer varaktigt.

Det är också viktigt att dagens besked inte innehåller någon ny fullständig ränteprognos. Den senaste räntebanan är fortfarande från juni, då Riksbanken redan räknade med en viss sannolikhet för en höjning senare under året.

Nästa penningpolitiska rapport med nya prognoser kommer den 24 september.

Vad betyder beskedet för bolånen?

För den som har bolån innebär dagens beslut framför allt att inget förändras direkt.

Bankernas rörliga bolåneräntor styrs inte mekaniskt av styrräntan från en dag till nästa, men Riksbankens ränta är en av de viktigaste faktorerna bakom bankernas finansieringskostnader och prissättning.

Eftersom styrräntan lämnas på 1,75 procent finns inget nytt räntebeslut som i sig motiverar högre bolåneräntor den 26 augusti.

Däremot kan förväntningar på framtida höjningar påverka marknadsräntorna redan innan Riksbanken faktiskt agerar.

För den som förhandlar med banken kan det därför fortfarande vara klokt att jämföra sin ränta med aktuella nivåer. Hurbra har tidigare gått igenom vad som är en bra ränta på bolån 2026.

Om Riksbanken senare skulle höja styrräntan med 0,25 procentenheter och hela höjningen slår igenom på bolånet blir kostnadsökningen ungefär så här:

Beloppen är före ränteavdrag och visar bara ett räkneexempel. Den faktiska förändringen av bolåneräntan avgörs av den enskilda banken.

Kan sparräntorna stiga?

För sparare är beskedet också i första hand neutralt.

En oförändrad styrränta ger bankerna inget nytt direkt skäl att förändra sina sparräntor. Men om marknaden börjar räkna med en kommande räntehöjning kan vissa banker justera framför allt bundna sparräntor i förväg.

En faktisk höjning från Riksbanken skulle däremot normalt öka möjligheten till högre ränta även på sparkonton.

Hösten blir avgörande

Riksbanken har alltså valt att vänta, men inte att avskriva risken för högre ränta.

Det liknar signalen från räntebeskedet i juni, då styrräntan också lämnades oförändrad samtidigt som en möjlig höjning senare under året fanns kvar i prognosen.

För hushållen är beskedet därför både lugnande och varnande. Bolåneräntorna behöver inte stiga på grund av dagens beslut, men den som räknar med att ränteläget är på väg tydligt nedåt får inget stöd för det från Riksbanken.

Nästa stora hållpunkt blir den 24 september, när Riksbanken presenterar nya prognoser och en uppdaterad bild av hur styrräntan kan utvecklas.