Chansen för en svensk räntehöjning redan i september har rasat efter den oväntat låga inflationen. Marknaden hade tidigare prisat in omkring 30 procents sannolikhet för en höjning från Riksbanken, men den siffran har nu sjunkit kraftigt. Danske Bank räknar i stället med november, vilket kan ge svenska bolånetagare ytterligare några månader med dagens styrränta på 1,75 procent.

Det har gått snabbt på den svenska räntemarknaden.

Inför de nya inflationssiffrorna fanns en reell möjlighet att Riksbanken skulle höja styrräntan redan vid septembermötet. Marknadsprissättningen motsvarade ungefär 30 procents sannolikhet för en höjning.

Efter augustisiffrorna har läget förändrats rejält.

SEB bedömde efter inflationsbeskedet att sannolikheten för en septemberhöjning hade fallit till omkring 10 procent. Danske Bank konstaterar samtidigt att merparten av marknadens tidigare prissättning för en höjning i september har försvunnit.

För hushållen betyder det att frågan allt mer flyttas framåt i kalendern.

Låg inflation ändrade bilden

Den preliminära inflationen för augusti blev lägre än väntat.

KPIF, det inflationsmått som Riksbanken främst följer, låg på 0,7 procent. Marknaden hade räknat med omkring 0,9 procent.

Även KPIF exklusive energi var lågt och sjönk till 0,5 procent.

Vi har tidigare gått igenom inflationen i augusti 2026 och varför den låga siffran gav ett omedelbart avtryck på både räntor och kronan.

För Riksbanken minskar det åtminstone det akuta behovet av att höja räntan.

Det betyder däremot inte att höjningsrisken har försvunnit.

Danske Bank tror på november

Danske Bank räknar nu med att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad i september och höjer med 0,25 procentenheter i november.

Det skulle ta styrräntan från dagens 1,75 till 2,00 procent.

Banken räknar därefter med ytterligare en höjning i februari 2027, vilket i så fall skulle föra räntan vidare till 2,25 procent.

Även Nordea och Swedbank har haft november som ett viktigt scenario.

Det gör att november snabbt har blivit nästa stora hållpunkt för svenska bolånetagare.

Men prognosmakarna är inte helt överens.

SEB har efter den låga augustiinflationen blivit mer försiktigt även kring november och räknar med att styrräntan kan ligga kvar på 1,75 procent under resten av 2026. I deras prognos kommer nästa höjning först i mars 2027.

Skillnaden är stor för hushållen.

Antingen börjar räntorna röra sig uppåt redan före jul, eller så kan dagens styrränta ligga kvar ytterligare ett halvår.

Varför kan Riksbanken höja när inflationen är 0,7 procent?

Det kan se märkligt ut att bankerna fortfarande räknar med en höjning när KPIF ligger långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Förklaringen är att Riksbanken inte betraktar hela nedgången som permanent.

När centralbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i augusti betonades att inflationen pressas ned av tillfälliga finanspolitiska åtgärder.

Ett mer underliggande inflationsmått, där både energi och vissa direkta effekter från finanspolitiken räknas bort, ligger betydligt närmare inflationsmålet.

Riksbanken har dessutom fortsatt att varna för riskerna från internationella utbudsstörningar och energipriser.

Det är därför fullt möjligt att inflationen ser mycket låg ut i den officiella statistiken samtidigt som Riksbanken fortfarande ser ett behov av högre ränta längre fram.

Bolånetagare får sannolikt mer tid

För den som har bolån är den kraftigt minskade sannolikheten för en septemberhöjning goda nyheter på kort sikt.

Riksbanken fattar nästa räntebeslut den 23 september och offentliggör beslutet den 24 september.

Om styrräntan lämnas kvar på 1,75 procent, vilket nu är det klart mest sannolika scenariot, kommer bolånetagare inte att möta någon omedelbar höjning från just det beslutet.

Nästa ordinarie möjlighet kommer i november.

Om Riksbanken då höjer med 0,25 procentenheter och en bolånebank låter hela höjningen slå igenom kan skillnaden bli ungefär:

Bolån	Högre räntekostnad per månad
1 miljon kronor	cirka 208 kronor
2 miljoner kronor	cirka 417 kronor
3 miljoner kronor	cirka 625 kronor
4 miljoner kronor	cirka 833 kronor

Beloppen är före ränteavdrag.

Bankernas bolåneräntor följer däremot inte styrräntan exakt. Framför allt bundna räntor påverkas även av marknadsräntor och bankernas egna finansieringskostnader.

Det gör att bolåneräntorna kan börja röra sig innan Riksbanken faktiskt ändrar styrräntan.

Sämre nyhet för den som väntar på högre sparränta

För sparkonton är utvecklingen den omvända.

Om Riksbankens höjning skjuts fram får bankerna också mindre anledning att snabbt höja sina inlåningsräntor.

En höjning på 0,25 procentenheter skulle, om den fördes över fullt ut till ett sparkonto, motsvara 1 250 kronor mer i ränta per år för den som har 500 000 kronor placerade.

Men precis som med bolånen bestämmer bankerna själva sina räntor.

Det går därför inte att räkna med att varje förändring från Riksbanken automatiskt förs vidare till kunderna.

Kronan försvagades efter beskedet

Den lägre svenska inflationen fick också kronan att försvagas.

När marknaden räknar med lägre svenska räntor minskar avkastningsfördelen för svenska ränteplaceringar jämfört med vissa andra valutor.

Efter inflationsbeskedet handlades euron kring 11,15 kronor och dollarn runt 9,60 kronor.

Kronans utveckling blir extra intressant när centralbankerna i Sverige och euroområdet nu kan röra sig i olika takt.

Vi har även gått igenom ECB:s räntebesked den 10 september och vad ränteskillnaden mot euroområdet kan få för betydelse.

En svagare krona kan i sin tur göra importerade varor dyrare och på sikt bidra till högre svensk inflation. Där finns alltså en möjlig motkraft mot den mycket låga inflation som marknaden nu reagerar på.

Två datum avgör höstens ränteläge

För svenska hushåll är det framför allt två datum som gäller nu.

Det första är den 24 september, när Riksbanken lämnar nästa räntebesked och samtidigt presenterar en ny penningpolitisk rapport.

Det andra är den 4 november.

Om Danske Bank och flera andra prognosmakare får rätt kommer höjningen då. Den nya räntan skulle i så fall börja gälla den 11 november.

Om SEB får rätt händer ingenting alls under resten av året.

Efter augustisiffrorna ser åtminstone en sak betydligt tydligare ut än för bara några dagar sedan: en höjning redan i september har gått från ett reellt alternativ till ett scenario som marknaden nästan har räknat bort.

För bolånetagare innebär det sannolikt lite mer tid med 1,75 procents styrränta.

Den stora frågan har i stället blivit hur länge den tiden varar.