En arbetsvecka på 35 timmar med bibehållen lön kan göra svenskproducerad mat 4,3–5,5 procent dyrare. Det hävdar arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare i en ny rapport. För en barnfamilj skulle det kunna innebära tusentals kronor mer i matkostnader varje år. Men bakom siffrorna finns flera avgörande antaganden – och någon generell 35-timmarsvecka är inte beslutad.

Debatten om kortare arbetstid har fått ett nytt ekonomiskt argument. I en analys som presenterades den 21 oktober 2026 varnar Gröna arbetsgivare för att en generell arbetstidsförkortning kan få betydande konsekvenser för priset på svensk mat.

Organisationen har räknat på vad som händer om den ordinarie arbetsveckan minskar från 40 till 35 timmar samtidigt som de anställda behåller sin månadslön.

Resultatet är en beräknad prisökning på 4,3–5,5 procent för svenskproducerade livsmedel.

Det handlar dock inte om en prognos för nästa års matpriser. Beräkningen beskriver vad som skulle kunna inträffa under särskilda förutsättningar, bland annat att företagen för över hela den ökade arbetskostnaden till konsumenterna.

Så har arbetsgivarna räknat fram prisökningen

En arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar innebär att den ordinarie arbetstiden minskar med 12,5 procent.

Om månadslönen samtidigt är oförändrad ökar arbetskostnaden per arbetad timme med drygt 14 procent.

Det är utgångspunkten för Gröna arbetsgivares analys.

Organisationen har därefter undersökt hur arbetskostnaderna fördelas genom livsmedelskedjan. Det handlar inte bara om arbetet på gården, utan också om livsmedelsindustrin, underleverantörer, grossister och butiker.

Tanken är att en kostnadsökning i flera led till slut påverkar priset som konsumenten betalar.

Rapporten innehåller tre olika beräkningsalternativ:

Beräkning	Högre matpris
Ökade arbetskostnader i livsmedelskedjan	4,3 procent
Även lantbrukarnas eget arbete räknas med	5,1 procent
Alternativ modell med nationalräkenskapsdata	5,5 procent

Skillnaden mellan de två första alternativen handlar framför allt om värdet av lantbrukarnas eget arbete.

På många gårdar utförs en betydande del av arbetet av företagaren själv eller familjemedlemmar. Gröna arbetsgivare har därför också räknat på vad som händer om denna arbetsinsats värderas som en lönekostnad.

Men en sådan beräkning innebär inte att alla lantbrukare automatiskt skulle få 14 procent högre faktiska löneutbetalningar. Företagares egen arbetsinkomst fungerar inte alltid på samma sätt som lönen för en anställd.

Den högsta siffran, 5,5 procent, kommer från en alternativ beräkning som bygger på SCB:s input–output-statistik över sambanden mellan olika branscher.

Barnfamiljens matkostnad kan öka med 6 600 kronor

En av rapportens mest uppmärksammade slutsatser handlar om hur mycket dyrare maten kan bli för en barnfamilj.

Gröna arbetsgivare utgår från ett hushåll som lägger 120 000 kronor om året på livsmedel.

Om hela den summan används till svenskproducerad mat innebär organisationens beräknade prisökning en merkostnad på ungefär 5 200–6 600 kronor per år.

Det motsvarar omkring 430–550 kronor extra i månaden.

Men här finns en viktig begränsning: beloppet gäller ett hushåll vars matinköp helt består av svenskproducerade livsmedel.

I rapporten finns också ett exempel där familjen köper både svenskproducerad och importerad mat.

Familjens matinköp	Beräknad merkostnad per år
Enbart svenskproducerad mat	5 200–6 600 kronor
Hälften svensk, hälften importerad	Cirka 4 100–4 600 kronor

Även importerad mat kan enligt arbetsgivarnas modell bli dyrare, eftersom svenska kostnader för exempelvis grossister, transporter och butikspersonal påverkar slutpriset. För importerade livsmedel beräknas ökningen till 2,1–2,6 procent.

Hur stor merkostnaden blir för ett enskilt hushåll skulle därför bero på vilka livsmedel familjen köper, hur mycket som är svenskproducerat och hur priserna faktiskt utvecklas.

Modellen bygger på att kunderna betalar hela kostnadsökningen

Den stora osäkerheten i Gröna arbetsgivares beräkning gäller vad som händer när företagens arbetskostnader ökar.

Organisationen utgår från att kostnadsökningen fullt ut förs vidare till konsumentpriserna. Samtidigt räknar modellen inte med någon kompenserande produktivitetsförbättring när arbetstiden blir kortare.

Det är två antaganden som har stor betydelse för slutresultatet.

I verkligheten kan företag reagera på ökade kostnader på flera olika sätt. De kan höja priserna, minska sina marginaler, effektivisera produktionen, ändra bemanningen eller förändra sitt sortiment.

En del företag kan behöva anställa fler för att upprätthålla produktionen. Andra kan klara samma arbetsuppgifter på färre timmar.

För lantbruk och livsmedelsindustri finns dessutom särskilda förhållanden. Vissa arbetsmoment är svåra att effektivisera eller flytta i tiden, medan andra påverkas mer av automatisering, säsongsarbete och teknisk utveckling.

Det betyder inte att kortare arbetstid med bibehållen lön skulle vara kostnadsfri. Däremot är det inte givet att varje krona i ökade arbetskostnader leder till motsvarande höjning av matpriset.

Oberoende forskning pekar på både kostnader och anpassningar

Konjunkturinstitutet har tidigare gått igenom forskningen om arbetstidsförkortning och dess ekonomiska konsekvenser.

Myndighetens genomgång visar att kortare arbetstid kan bidra till högre produktivitet per arbetad timme, men att produktivitetsvinsterna normalt inte väntas kompensera fullt ut för den minskade arbetstiden.

När lönen behålls trots färre arbetade timmar kan företagens kostnader stiga. En del av kostnadsökningen kan då föras vidare till priserna, medan en annan del kan påverka företagens lönsamhet.

Konjunkturinstitutets huvudsakliga analys behandlar dock framför allt arbetstidsförkortning med bibehållen timlön. Det skiljer sig från Gröna arbetsgivares scenario med bibehållen månadslön.

Studierna kan därför inte jämföras som två alternativa prognoser över hur mycket just svenska matpriser skulle stiga.

Även Konkurrensverkets analyser av livsmedelskedjan ger relevant bakgrund. Lönsamheten är begränsad i flera delar av branschen, vilket kan göra det svårt för företag att själva bära stora och långvariga kostnadsökningar.

Samtidigt varierar marginalerna mellan jordbruk, livsmedelsindustri, grossister och dagligvaruhandel.

Den oberoende forskningen ger därmed stöd för att kortare arbetstid med bibehållen lön kan skapa kostnads- och pristryck. Den bekräftar däremot inte att svenskproducerad mat skulle bli exakt 4,3–5,5 procent dyrare.

Är en 35-timmarsvecka på väg att införas i Sverige?

Något beslut om att generellt sänka den svenska arbetsveckan till 35 timmar finns inte.

Enligt arbetstidslagen är huvudregeln i dag högst 40 timmars ordinarie arbetstid per vecka. Många anställda har samtidigt kollektivavtal med särskilda bestämmelser om arbetstid och arbetstidsförkortning.

Frågan har fått ökad aktualitet genom fackliga krav och politiska förslag.

LO har begärt förhandlingar med Svenskt Näringsliv om kortare normalarbetstid med full lönekompensation. Arbetstidsfrågan väntas också bli betydelsefull inför avtalsrörelsen 2027.

Även inom politiken har förslag om en gradvis övergång till 35-timmarsvecka diskuterats.

Men det finns en avgörande skillnad mellan att diskutera kortare arbetstid, förhandla om den i kollektivavtal och besluta om en generell förändring av arbetstidslagen.

Hur snabbt en eventuell reform skulle genomföras, vilka anställda den skulle omfatta och hur lönerna skulle påverkas har stor betydelse för de ekonomiska konsekvenserna.

Läs även Hurbras genomgång av kortare arbetstid och Avtal 2027.

Vad betyder rapporten för svenska matpriser?

För konsumenten innebär rapporten inte att matpriserna nu väntas öka med fem procent.

Det är ett hypotetiskt scenario som Gröna arbetsgivare har tagit fram för att belysa möjliga konsekvenser av ett förslag i arbetstidsdebatten.

Organisationen företräder arbetsgivare inom bland annat lantbruk och gröna näringar och har därmed ett tydligt intresse i frågor som påverkar företagens arbetskostnader.

Det gör inte beräkningen ointressant. Den visar att förändringar i arbetstiden kan få effekter långt utanför den enskilda arbetsplatsen, särskilt när flera arbetsintensiva delar av en produktionskedja påverkas samtidigt.

Men ett partsinlägg ska inte förväxlas med en oberoende bedömning av framtidens matpriser.

Det finns dessutom andra förändringar som påverkar vad svenska hushåll betalar för maten. Livsmedelsmomsen sänktes tillfälligt från 12 till 6 procent den 1 april 2026, vilket är en separat prisförändring med andra förutsättningar.

Hur momssänkningen påverkar butikernas priser behandlas i Hurbras guide om matmomsen 2026.

Den avgörande frågan är därför inte om Gröna arbetsgivare kan räkna fram en prisökning på fem procent. Det kan organisationen under sina antaganden.

Frågan är hur mycket av kostnadsökningen som faktiskt skulle nå butikshyllorna om Sverige någon gång inför en 35-timmarsvecka med bibehållen lön.

Det svaret ger inte rapporten.