Under september rapporterades 338 hot- och våldsincidenter i Stockholms kommunala grundskolor. Sveriges Lärare slår larm om en allvarlig arbetsmiljö och kräver nu konkreta åtgärder från kommunen. Utbildningsförvaltningen anser däremot att ökningen delvis kan förklaras av att fler händelser rapporteras. Senast den 2 november måste kommunen svara på fackets krav.

Hot, slag, sparkar och andra våldshändelser är en återkommande del av arbetsvardagen för skolpersonal i Stockholm, enligt Sveriges Lärare. Fackförbundet har nu lämnat en formell begäran om arbetsmiljöåtgärder till Stockholms stads utbildningsförvaltning.

Bakgrunden är bland annat 338 registrerade hot- och våldsincidenter under september 2026. I maj samma år rapporterades 199 händelser.

Det motsvarar en ökning av antalet registrerade incidenter med omkring 70 procent mellan de båda månaderna.

Siffrorna omfattar kommunala grundskolor, inklusive anpassade grundskolor. De gäller alltså inte samtliga skolor i Stockholms län.

Samtidigt finns en viktig skillnad mellan antalet rapporter och antalet personer som faktiskt har skadats.

Vad ligger bakom de 338 incidenterna?

Händelserna registreras i Stockholms stads system för arbetsmiljörapportering. Där dokumenteras både olycksfall och tillbud, alltså situationer där någon riskerat att skadas utan att en skada nödvändigtvis har uppstått.

Rapporterna kan omfatta exempelvis:

• Slag, sparkar, bett och andra fysiska angrepp.
• Hotfulla uttalanden, gester eller beteenden.
• Föremål som kastas mot personal.
• Situationer där lärare eller annan skolpersonal riskerat att skadas.
• Händelser som lett till faktiska personskador.

Det betyder att 338 incidenter inte är detsamma som 338 misshandlade eller skadade lärare. En person kan också förekomma i flera rapporter.

Men bakom statistiken finns allvarliga händelser.

Enligt huvudskyddsombudet Simon Sandström har en lärare behövt sys i ansiktet efter att ha blivit angripen med en bok. Facket beskriver också en situation där en lärare angripits med en stol.

Sveriges Lärare uppger att problemen är särskilt påtagliga i vissa lågstadieverksamheter, samtidigt som hot och våld förekommer i flera årskurser.

Facket kräver åtgärder mot farligt ensamarbete

Sveriges Lärare har pekat ut 15 allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet och kräver att Stockholms stad vidtar åtgärder.

Ett centralt krav är att stoppa farligt ensamarbete. Lärare och annan personal ska inte behöva hantera situationer med påtaglig risk för hot eller våld utan tillräckligt stöd.

Facket vill också se bättre bemanning, tydligare rutiner och snabbare hjälp när allvarliga situationer uppstår.

Bland kraven finns att kommunen ska:

• Säkerställa tillräckliga personalresurser och rätt kompetens.
• Förhindra ensamarbete i riskfyllda situationer.
• Se till att incidenter dokumenteras, utreds och följs upp.
• Ge utsatt personal tillgång till vård, krisstöd och arbetsanpassning.
• Förbättra möjligheterna till akut hjälp när skolans egna resurser inte räcker.
• Upprätta en tydlig handlingsplan med ansvariga och tidsatta åtgärder.

Enligt facket räcker det inte att varje rektor förväntas lösa problemen inom sin befintliga organisation. Även utbildningsförvaltningen behöver ta ansvar för resurser, rutiner och uppföljning.

Arbetsmiljöreglerna förbjuder redan ensamarbete när det finns en påtaglig risk för våld eller hot om våld. Frågan handlar därför inte enbart om nya regler, utan också om hur befintliga skyldigheter efterlevs.

Kommunen måste svara senast den 2 november

Fackets framställan är en så kallad 6:6a-begäran, med stöd av 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen.

Det innebär att skyddsombuden formellt kräver att arbetsgivaren undersöker eller åtgärdar risker i arbetsmiljön.

Stockholms stads utbildningsförvaltning har fått till måndagen den 2 november 2026 klockan 17.00 på sig att svara.

Förvaltningen behöver redovisa hur den tänker hantera de påtalade problemen, vilka åtgärder som redan har genomförts och vilka ytterligare insatser som planeras.

Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart behöver hanteras genom en skriftlig och tidsatt handlingsplan.

Om facket inte får ett tillfredsställande svar kan skyddsombuden gå vidare till Arbetsmiljöverket.

Myndigheten kan då pröva ärendet och vid behov besluta om förelägganden eller förbud. Sådana beslut kan i vissa fall förenas med vite.

Det betyder däremot inte att kommunen automatiskt får böter om alla problem inte är lösta den 2 november.

Mer information om processen finns hos Arbetsmiljöverket.

Utbildningsförvaltningen: Fler rapporterar händelser

Stockholms stads utbildningsförvaltning delar inte fullt ut fackets beskrivning av ett akut läge.

Enligt förvaltningen kan den ökade rapporteringen delvis bero på att personalen har blivit bättre på att dokumentera hot, våld och tillbud.

Staden har arbetat med att uppmuntra rapportering och utbilda personal i hur händelser ska registreras.

Det kan leda till att fler incidenter syns i statistiken, även om den faktiska förekomsten av hot och våld inte ökar i motsvarande takt.

Förvaltningen har också beskrivit insatser med bland annat konflikthantering, elevhälsa och förstärkt bemanning.

Det finns därmed två olika bilder av utvecklingen.

Facket anser att rapporterna och de konkreta våldshändelserna visar att arbetsmiljön är allvarligt bristfällig. Förvaltningen framhåller att en ökning av registrerade händelser inte automatiskt betyder att våldet har ökat lika mycket.

Båda förklaringarna kan delvis vara riktiga. Fler rapporter kan bero på bättre rutiner samtidigt som allvarliga arbetsmiljöproblem kvarstår eller förvärras.

Statistiken för maj och september räcker inte ensam för att avgöra hur stor del av förändringen som beror på fler faktiska händelser.

Våld i skolan har ökat i nationell statistik

Problemen är inte begränsade till Stockholm.

Arbetsmiljöverket konstaterade 2024 att antalet anmälda allvarliga händelser med hot och våld i skolan hade ökat med drygt 150 procent mellan 2013 och 2023.

Även myndigheten betonade att förändrade anmälningsrutiner kan påverka statistiken.

Men antalet arbetsolyckor kopplade till hot och våld som ledde till sjukfrånvaro hade också ökat. Därför gick utvecklingen inte att förklara enbart med att fler händelser rapporterades.

Det är ett viktigt perspektiv även på situationen i Stockholm. Bättre rapportering är positivt och kan synliggöra tidigare okända problem, men rapporterna måste också leda till förebyggande åtgärder.

Samtidigt handlar skolans säkerhetsarbete om mer än att hantera incidenter när de redan inträffat. Bemanning, stöd till elever, fungerande rutiner och personalens möjligheter att ingripa behöver samverka.

Frågorna hänger också samman med skolans ordningsregler och personalens befogenheter, även om sådana regler inte ersätter arbetsgivarens ansvar för en säker arbetsmiljö.

Vad händer nu?

Nästa avgörande steg är utbildningsförvaltningens svar den 2 november.

Då ska det bli tydligare vilka brister kommunen anser behöver åtgärdas, vilka insatser som redan pågår och om ytterligare resurser eller förändrade rutiner planeras.

Om Sveriges Lärare bedömer att svaret är otillräckligt kan ärendet gå vidare till Arbetsmiljöverket.

Den större frågan kvarstår oavsett hur mycket av statistikökningen som beror på förbättrad rapportering: hur Stockholms stad ska se till att lärare och annan skolpersonal kan utföra sitt arbete utan att utsättas för oacceptabla risker för hot och våld.