Saudiarabiens och Irans utrikesministrar har haft sitt första offentligt rapporterade samtal sedan huthiernas attacker mot Saudiarabien intensifierades. Iran erbjuder sig nu att hjälpa till med en dialog om kriget i Jemen. Kontakten kommer efter de dödliga attackerna mot Riyadhs flygplats, men något avtal om vapenvila finns ännu inte.

Saudiarabiens utrikesminister prins Faisal bin Farhan tog på söndagen den 11 oktober emot ett telefonsamtal från sin iranske kollega Abbas Araghchi. Enligt den saudiska statliga nyhetsbyrån SPA diskuterade ministrarna den senaste utvecklingen i regionen och ansträngningar för att hantera det försämrade säkerhetsläget.

Den iranska sidan gav efteråt en mer detaljerad beskrivning av samtalet. Enligt Irans nyhetsbyrå Mehr varnade Araghchi för konsekvenserna av fortsatt militär upptrappning och framhöll att regionala konflikter inte kan lösas enbart med militära medel.

Han erbjöd också Irans hjälp för att underlätta en dialog mellan Saudiarabien och Jemen och bidra till en politisk lösning.

Det är ett diplomatiskt initiativ vid en tidpunkt då striderna har trappats upp kraftigt. Men beskeden innebär inte att Saudiarabien och Iran har nått någon överenskommelse om att stoppa attackerna. Saudiarabien har heller inte offentligt accepterat något konkret iranskt medlingsförslag.

Samtalet kommer efter dödliga attacker mot Riyadh

Den diplomatiska kontakten sker efter en särskilt våldsam period i konflikten mellan Saudiarabien och de Iranstödda huthierna i Jemen.

Lördagen den 10 oktober dödades 13 människor och över 300 skadades i en attack mot King Khalid International Airport i Riyadh. Det inledande dödstalet var tolv, men höjdes sedan en skadad indisk medborgare avlidit.

På söndagen inträffade ytterligare en attack mot flygplatsen. En person dödades och elva skadades när en projektil träffade terminal 4, enligt den saudiskledda koalitionen.

Totalt har 18 människor dödats vid attacker mot Riyadhs flygplats under den senaste attackveckan, enligt Reuters rapportering.

Huthierna har tagit på sig flera av angreppen, däribland lördagens dödliga attack. Den saudiskledda koalitionen beskrev däremot projektilen vid söndagens angrepp som oidentifierad. Ansvaret för varje enskild attack är därmed inte fastställt på samma sätt.

Angreppen har orsakat stora flygstörningar och visat hur kriget i Jemen allt tydligare drabbar Saudiarabiens civila infrastruktur.

Redan tidigare under oktober hade attacker mot saudiska flygplatser skärpt säkerhetsläget. De senaste dödsfallen har ökat pressen på både de militära och diplomatiska aktörerna.

FN:s särskilda sändebud för Jemen, Hans Grundberg, fördömde den 11 oktober angreppen mot saudisk civil infrastruktur. Han varnade för att upptrappningen hotar säkerheten i regionen och försvårar arbetet för en politisk lösning.

Därför kan Iran spela en viktig roll

Iran har länge stött huthierna, som kontrollerar Jemens huvudstad Sanaa och betydande delar av landet. Saudiarabien stöder samtidigt Jemens internationellt erkända regering.

Det är denna uppdelning som gör Irans erbjudande intressant.

Om Teheran kan bidra till fungerande kontakter med huthierna skulle det kunna öppna ytterligare en diplomatisk väg för att begränsa striderna. Saudiarabien och Iran har sedan tidigare egna diplomatiska förbindelser, vilket ger dem möjlighet att diskutera konflikten direkt.

Men Irans inflytande ska inte förväxlas med fullständig kontroll.

Huthierna är en självständig politisk och militär rörelse med egna ledare, mål och intressen. Ett iranskt löfte om att underlätta dialog betyder därför inte att huthierna redan har accepterat nya förhandlingar eller gått med på att stoppa attackerna.

Det finns också en viktig skillnad mellan att tala om dialog med Jemen och att faktiskt representera hela landet. Jemen är politiskt splittrat, och de olika parterna i kriget har inte samma intressen.

Ett hållbart avtal skulle behöva hantera betydligt fler frågor än de omedelbara attackerna mot Saudiarabien.

Saudiarabien och Iran återupptog relationerna 2023

Kontakten mellan utrikesministrarna är inte början på en helt ny relation.

I mars 2023 enades Saudiarabien och Iran, efter samtal med Kina som medlare, om att återupprätta sina diplomatiska förbindelser. Det var ett viktigt steg efter flera år av djup rivalitet och brutna diplomatiska relationer.

Sedan dess har länderna haft direkta kontakter, även på utrikesministernivå.

Det nya med samtalet den 11 oktober är därför inte att regeringarna talar med varandra för första gången. Betydelsen ligger i att de fortsätter använda den diplomatiska kanalen just när konflikten åter har blivit betydligt farligare.

Samtidigt finns en tydlig motsättning mellan utvecklingen på slagfältet och signalerna från diplomatin.

Saudiarabien har intensifierat sina militära operationer mot huthierna och stöder jemenitiska regeringsstyrkors offensiv. Huthierna har i sin tur varnat för ytterligare attacker mot saudiska mål om operationerna fortsätter.

Hurbra har tidigare beskrivit Saudiarabiens förberedelser för en större offensiv mot huthierna.

Att länderna nu diskuterar nedtrappning innebär alltså inte att de militära operationerna har avbrutits.

Vad krävs för att samtalet ska leda till vapenvila?

Det finns en avgörande skillnad mellan att diskutera en möjlig nedtrappning och att faktiskt komma överens om en.

Efter utrikesministrarnas samtal saknas fortfarande flera centrala besked.

För att samtalet ska få konkret betydelse krävs att de diplomatiska diskussionerna följs av åtaganden som faktiskt påverkar striderna.

Det kan handla om att stoppa angreppen mot saudiskt territorium, begränsa militära operationer i Jemen och komma överens om vilka parter som ska delta i fortsatta förhandlingar.

Inget av detta har hittills presenterats som ett gemensamt beslut från söndagens kontakt.

Det finns samtidigt tidigare fredsarbete att bygga vidare på.

En FN-stödd vapenvila under 2022 bidrog till att minska våldet i Jemen, även om den inte ledde till en varaktig fred. Under 2023 arbetade FN vidare med en färdplan som omfattade bland annat vapenvila, ekonomiska åtgärder och en bredare politisk process.

Den senare militära upptrappningen har försvårat möjligheterna att genomföra sådana planer.

Konsekvenserna sträcker sig utanför Saudiarabien

Konflikten handlar inte enbart om säkerheten vid saudiska flygplatser.

Jemens långvariga krig har redan orsakat omfattande humanitärt lidande. Nya offensiver och motattacker riskerar att förvärra situationen för civilbefolkningen och göra det svårare att nå fram med hjälpinsatser.

Det finns dessutom en internationell dimension.

Huthiernas militära närvaro i områden nära Bab al-Mandab, sundet som förbinder Röda havet med Adenviken, gör konflikten relevant för sjöfarten mellan Europa och Asien.

En ytterligare regional upptrappning skulle kunna skapa nya risker för transporter och handel. Däremot finns det inget underlag för att det senaste telefonsamtalet i sig redan har förändrat läget för sjöfarten eller energimarknaden.

Det som i första hand står på spel är möjligheten att bryta den militära utveckling som nu hotar fler civila på båda sidor om gränsen.

Vad händer efter samtalet?

Den omedelbara frågan är om kontakten mellan utrikesministrarna följs av fler diplomatiska initiativ eller konkreta besked från parterna i Jemen.

Ett viktigt tecken på framsteg skulle vara om Saudiarabien bekräftar att man vill gå vidare med ett medlingsförslag, eller om huthierna meddelar att de är beredda att diskutera ett stopp för attackerna.

Sådana besked har ännu inte kommit.

Det gör söndagens samtal betydelsefullt, men begränsat. Saudiarabien och Iran har visat att de fortfarande kan tala direkt med varandra trots den akuta krisen. Om kontakten också kan bidra till att stoppa våldet återstår att se.

Under tiden fortsätter den militära konflikten, och det finns ännu ingen bekräftad överenskommelse som skyddar Saudiarabien från nya attacker eller Jemens civilbefolkning från fortsatta strider.