USA:s krig mot Iran har hittills kostat Pentagon omkring 38 miljarder dollar. Men beräkningen stannar redan den 1 augusti och omfattar därför inte hela kostnaden för de senaste veckornas upptrappning. Fortsätter striderna i samma omfattning kan ytterligare omkring 3 miljarder dollar läggas till varje månad.

Den nya beräkningen från amerikanska Congressional Budget Office, CBO, visar hur snabbt Iran-kriget har utvecklats till en ekonomisk fråga långt utanför försvarsbudgeten.

Ammunition för tiotals miljarder dollar har redan förbrukats. Energi- och transportkostnader har stigit. Inflationen väntas bli högre och amerikanska marknadsräntor har pressats upp.

Samtidigt passerade USA:s federala skuld 40 000 miljarder dollar i augusti.

Det gör varje ny månad av krig betydligt dyrare än den rena militära kostnaden antyder.

Ammunition står för mer än halva kostnaden

CBO uppskattar de direkta merkostnaderna för det amerikanska försvarsdepartementet till 38,1 miljarder dollar fram till den 1 augusti.

Det handlar inte om Pentagons vanliga kostnader, utan om utgifter som tillkommit på grund av konflikten.

Kostnad	Miljarder dollar
Ersätta förbrukad ammunition	21,7
Extra flygtimmar	10,4
Högre bränslekostnader	2,7
Förlorad militär utrustning	1,9
Övriga operationer	1,5
Totalt	38,1

Den klart största kostnaden är ammunition.

Omkring 21,7 miljarder dollar, motsvarande ungefär 57 procent av hela den beräknade kostnaden, handlar om att ersätta robotar och annan ammunition som redan har använts.

Av detta står missilförsvarsrobotar för omkring 13,1 miljarder dollar. Attackkryssningsrobotar står för ytterligare 7,3 miljarder.

Även luftoperationerna har blivit kostsamma. Extra flygtimmar beräknas ha kostat 10,4 miljarder dollar fram till början av augusti.

Den fullständiga beräkningen finns i CBO:s rapport om de amerikanska operationerna mot Iran.

38 miljarder är inte hela krigsnotan

Det är viktigt att skilja på vad CBO faktiskt har räknat på och vad kriget totalt kan komma att kosta USA.

Siffran 38,1 miljarder dollar gäller Pentagons direkta merkostnader fram till den 1 augusti.

Därmed saknas de militära kostnader som har uppstått efter detta datum. Under de senaste veckorna har konfliktnivån dessutom åter ökat.

CBO räknar med att ungefär 2 miljarder dollar kan tillkomma varje månad om kriget fortsätter på den lägre intensitet som präglade delar av maj och juni.

Vid ungefär samma intensitet som i juli stiger kostnaden till omkring 3 miljarder dollar per månad.

En ännu kraftigare upptrappning kan göra månadsnotan större.

Ett enkelt räkneexempel med CBO:s eget spann skulle innebära att Pentagons direkta merkostnader redan i mitten av september kan ligga någonstans omkring 41 till 43 miljarder dollar.

Det är däremot ingen ny officiell CBO-siffra. Den verkliga kostnaden beror på hur intensivt kriget har varit efter den 1 augusti.

USA har samtidigt fortsatt att genomföra militära operationer. Läs också om hur USA åter attackerade Iran när konflikten trappades upp.

Flera stora kostnader saknas helt

Även den uppdaterade militära notan skulle bara ge en del av bilden.

CBO har inte kunnat beräkna kostnaderna för att reparera och återuppbygga alla skadade amerikanska baser.

Framtida underhåll av flygplan och fartyg som slitits hårdare på grund av kriget är inte heller fullt inkluderat.

Därtill kommer andra statliga utgifter som kan växa under många år.

Det gäller bland annat framtida veteranvård, ersättningar till skadade soldater, diplomatiska insatser och delar av det amerikanska biståndet.

Inte heller den långsiktiga räntekostnaden för de pengar som staten lånar för att finansiera nya krigsutgifter är inräknad i Pentagons 38 miljarder dollar.

Det gör det omöjligt att i dag sätta en trovärdig slutlig prislapp på konflikten.

USA förbrukar robotar snabbare än lagren kan fyllas

Den ekonomiskt största militära posten avslöjar samtidigt ett annat problem.

USA kan anslå nya pengar betydligt snabbare än försvarsindustrin kan bygga nya avancerade robotar.

CBO bedömer att USA sedan juni 2025 sannolikt har använt mellan hälften och två tredjedelar av sina lager av vissa missilförsvarsrobotar. I den siffran ingår även förbrukning före den nuvarande fasen av Iran-kriget.

Robotarna är extremt dyra.

Patriot- och SM-6-robotar kostar omkring 4 miljoner dollar styck. En THAAD-robot ligger omkring 12 miljoner dollar och de mest avancerade SM-3-varianterna omkring 28 miljoner dollar.

Men priset är inte det enda problemet.

CBO bedömer att det sannolikt tar minst fem år att återställa lagren fullt ut även om USA ökar produktionen.

Det innebär att kriget inte bara belastar årets budget. Det förbrukar också militär kapacitet som kan vara svår att ersätta om USA behöver stora mängder avancerad ammunition i en annan konflikt.

Kriget kan höja inflationen med 0,5 procentenheter

Den riktigt stora ekonomiska effekten kan samtidigt komma utanför Pentagon.

CBO räknar med att Iran-kriget gör den amerikanska PCE-inflationen omkring 0,5 procentenheter högre under första kvartalet 2027 jämfört med myndighetens prognos före konflikten.

Kärninflationen väntas ligga omkring 0,3 procentenheter högre.

Det betyder att effekten inte stannar vid bensinpumpen.

Omkring 40 procent av prisökningen bedöms komma direkt från bensin och andra bränslen. Resten sprids vidare genom ekonomin via transporter, produktion och högre kostnader för företag.

Energichocken riskerar därmed att påverka priserna på betydligt fler varor och tjänster.

Problemet är att CBO:s prognos kan visa sig vara försiktig.

Myndighetens ekonomiska bedömning bygger på marknadsinformation fram till den 17 augusti och utgår från att Brentoljan faller till omkring 84 dollar per fat vid slutet av året.

Den 15 september ligger priset i stället omkring 109 dollar efter nya störningar i energiflödena.

Om oljan blir kvar på en sådan nivå längre än CBO räknat med kan inflationseffekten bli större.

Den senaste energichocken har redan fått oljepriset att stiga kraftigt. Läs mer om risken för en ny prischock när oljan passerade 105 dollar.

Fed hamnar i ett allt svårare läge

Kriget kommer samtidigt vid ett besvärligt tillfälle för Federal Reserve.

Den amerikanska centralbanken fattar sitt nästa räntebeslut den 16 september. Styrräntan ligger inför mötet på 3,50 till 3,75 procent.

Redan vid det senaste mötet ville tre av tolv beslutsfattare höja räntan med 0,25 procentenheter.

Energichocken gör frågan ännu svårare.

Normalt kan en centralbank försöka se igenom en tillfällig ökning av oljepriset. Men om dyr energi börjar sprida sig vidare till andra priser kan inflationen bli mer varaktig.

CBO uppskattar att krigets inflationspåverkan redan har bidragit till att göra korta amerikanska marknadsräntor omkring 0,2 procentenheter högre under 2026 än i prognosen före konflikten.

Marknaden räknar nu med en hög sannolikhet för en räntehöjning.

Det innebär att Iran-kriget kan påverka amerikanska hushåll långt från själva konflikten.

Dyrare finansiering slår mot bolån, billån, kreditkort och företagens lån.

Högre räntor ökar samtidigt statens egna kostnader för att finansiera den redan mycket stora statsskulden.

Läs också om hur den amerikanska inflationen har ökat trycket på Federal Reserve.

Statsskulden har passerat 40 000 miljarder dollar

USA går inte in i konflikten med starka statsfinanser.

Den federala skulden passerade i augusti 40 000 miljarder dollar.

Samtidigt uppgick budgetunderskottet till omkring 1,97 biljoner dollar under budgetårets första elva månader.

Räntekostnaderna hade då redan ökat kraftigt jämfört med året före.

Det gör nya krigsutgifter extra känsliga.

Om staten behöver låna ytterligare tiotals miljarder dollar för att finansiera militära operationer sker det samtidigt som obligationsräntorna ligger på nivåer som USA inte sett på många år.

Den amerikanska tioårsräntan har passerat 5 procent.

Det innebär att även relativt begränsade nya utgifter blir dyrare att bära över tid.

Den utvecklingen går att läsa mer om i vår genomgång av USA:s stigande långräntor.

Dollarn kan både stärkas och pressas

Effekten på dollarn är mer komplicerad.

Högre amerikanska räntor gör normalt dollarn mer attraktiv för investerare. Ökad global oro kan dessutom få kapital att söka sig till amerikanska tillgångar.

Det är också vad som har hänt på kort sikt. Dollarn har stärkts samtidigt som marknaden höjt sina förväntningar på amerikanska räntor.

På längre sikt finns en motsatt risk.

Om stora budgetunderskott, stigande statsskuld och allt högre ränteutgifter får investerare att kräva en större riskpremie för att låna ut pengar till USA kan förtroendet för amerikanska tillgångar i stället pressas.

Kriget skapar därför ingen enkel valutareaktion.

Den stora kostnaden syns först utanför Pentagon

38 miljarder dollar är redan en stor militär kostnad.

Men den siffran beskriver bara vad Pentagon bedöms ha behövt lägga extra fram till den 1 augusti.

Kriget fortsätter samtidigt att påverka energipriser, inflation, räntor och den amerikanska statens finansieringskostnader.

USA kan dessutom behöva flera år för att ersätta delar av den avancerade ammunition som redan har använts.

Så länge konflikten fortsätter tickar omkring 2 till 3 miljarder dollar i nya direkta militära kostnader in varje månad vid nuvarande ungefärliga intensitet.

Det är först när även energin, räntorna och de långsiktiga försvarsbehoven räknas in som den ekonomiska omfattningen av Iran-kriget börjar bli synlig.