En fortsatt högerregering skulle sannolikt gå vidare med fler och längre fängelsestraff, en generell avveckling av mängdrabatten, fler fängelseplatser och en fortsatt utbyggnad av kamerabevakning och preventiva tvångsmedel. Ett S-lett maktskifte skulle däremot inte innebära någon återgång till den betydligt mjukare kriminalpolitik som förknippades med vänstersidan för tio eller tjugo år sedan. Socialdemokraterna har accepterat stora delar av den nya hårda linjen.

Den verkliga skillnaden i valet 2026 handlar därför främst om hur brett straffen ska höjas, hur långt rättsstaten ska gå med övervakning och tvångsmedel, hur snabbt fängelsesystemet ska byggas ut och hur mycket pengar som ska satsas på skola, socialtjänst och andra förebyggande åtgärder.

Kort svar: Detta händer sannolikt efter valet

Regeringsalternativ	Trolig utveckling
Fortsatt högerregering	Fler brott ger fängelse, mängdrabatten avskaffas bredare, fängelseplatserna byggs ut snabbare och polisens möjligheter till övervakning, visitationer och preventiva ingripanden förstärks ytterligare.
S-lett maktskifte	Redan beslutade straffskärpningar ligger i huvudsak kvar, men den bredaste straffreformen kan stoppas eller skrivas om. Mer resurser styrs sannolikt till kommuner, skolor, socialtjänst och offentligt driven ungdomsvård.

Det viktigaste att förstå är att valet inte står mellan hårda straff och en återgång till den gamla ordningen.

Dubbla straff för nätverksbrott, säkerhetsförvaring för särskilt farliga återfallsförbrytare, ungdomsfängelser, nya hemliga tvångsmedel, hårdare regler om brottsutvisning och modern kameraövervakning har fått stöd långt utanför Tidöpartierna. Flera av reformerna har Socialdemokraterna röstat för.

En S-ledd regering skulle därför sannolikt förvalta stora delar av det kriminalpolitiska system som har byggts upp under Tidöperioden. Däremot skulle den försöka ändra balansen mellan generella straffhöjningar och riktade insatser mot de grövsta brotten.

Kriminalpolitiken har redan flyttat kraftigt åt höger

Den traditionella blockbilden var länge enkel. Moderaterna och övriga borgerliga partier prioriterade fler poliser, längre straff och större befogenheter för rättsväsendet. Socialdemokraterna och partierna till vänster betonade i högre grad sociala orsaker, rehabilitering och förebyggande arbete.

Den bilden stämmer inte längre.

Socialdemokraterna har under flera år rört sig mot en betydligt hårdare position. Partiet vill ha fler poliser, använda ansiktsigenkänning och realtidskameror, komma åt ledarna i kriminella nätverk och införa en svensk maffialag. S har också accepterat att hemliga tvångsmedel kan användas mot barn under 15 år när det gäller särskilt allvarlig brottslighet.

Partiet har dessutom röstat för en rad reformer som tidigare hade förknippats nästan uteslutande med högerpartier och Sverigedemokraterna.

Det innebär inte att skillnaderna har försvunnit. Men de ligger numera på en annan nivå. Striden handlar mindre om huruvida staten ska vara hård och mer om vilka människor och brott som ska träffas, hur stora kostnaderna får bli och vilka rättssäkerhetsrisker som kan accepteras.

Mycket är redan beslutat och blir sannolikt kvar

En väljare kan lätt få intrycket att hela kriminalpolitiken börjar om efter valet. Så är det inte. Flera stora förändringar är redan beslutade eller har fått så brett stöd att ett snabbt återställande framstår som osannolikt.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk

Sedan den 1 augusti 2026 kan straffet för ett brott bli dubbelt så hårt om brottet har ett tydligt samband med ett kriminellt nätverk. Samtidigt har omkring 50 straffskalor skärpts, bland annat för flera vålds-, sexual- och vapenbrott.

Socialdemokraterna stödde huvuddelen av reformen. Ett S-lett regeringsskifte lär därför inte leda till att den rivs upp.

Detta är en av de tydligaste förklaringarna till att skillnaden mellan regeringsalternativen är mindre än den traditionella blockbilden antyder. Den nya straffnivån mot organiserad brottslighet har blivit en del av den breda politiska mittfåran.

Säkerhetsförvaring för särskilt farliga personer

Säkerhetsförvaring gör det möjligt att hålla personer frihetsberövade längre än ett vanligt tidsbestämt fängelsestraff om de har begått mycket allvarliga brott och bedöms ha en hög risk att återfalla.

Förvaringen kan förlängas och därmed i praktiken bli tidsobestämd.

Även denna reform har ett brett politiskt stöd. Den riktar sig mot en relativt liten grupp personer som anses vara fortsatt farliga för andra. Någon realistisk S-ledd regering väntas inte prioritera ett avskaffande.

Ungdomsfängelser har ersatt sluten ungdomsvård

Sedan den 1 juli 2026 ska ungdomar mellan 15 och 17 år dömas till fängelse när ett frihetsberövande straff inte kan undvikas. Kriminalvården har därmed tagit över ansvaret från den tidigare slutna ungdomsvården.

Reformen betyder inte att minderåriga placeras tillsammans med vuxna i vanliga fängelsemiljöer. Särskilda platser och regler ska användas. Men det är fortfarande ett tydligt systemskifte: frihetsberövandet blir en del av kriminalvården och påföljden kallas fängelse.

Socialdemokraterna har kritiserat delar av genomförandet och kapaciteten, men partiet väntas inte återinföra det gamla systemet direkt efter ett maktskifte.

Hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år

Polis och åklagare har fått större möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel även när ett barn under 15 år kan vara inblandat i mycket allvarlig brottslighet.

Bakgrunden är att kriminella nätverk har rekryterat allt yngre barn för att bära vapen, placera sprängladdningar och genomföra våldsdåd. Eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga har de också kunnat utnyttjas av äldre kriminella.

S har ställt sig bakom grundverktygen. Den stora framtida striden gäller därför snarare hur länge de tillfälliga reglerna ska gälla, hur brett de ska användas och vilka kontrollmekanismer som ska krävas.

Hårdare brottsutvisningar

Det har blivit lättare att utvisa utländska medborgare som begår brott i Sverige. Även brott över ren bötesnivå kan ligga till grund för utvisning, samtidigt som återreseförbuden har blivit längre och fler personer kan omfattas.

Socialdemokraterna röstade för den skärpta lagen.

Vid en brottsdom är skillnaden mellan regeringsalternativen därför liten. Den större konflikten gäller om en utländsk medborgare ska kunna utvisas på grund av kopplingar till ett kriminellt nätverk även utan en vanlig fällande brottmålsdom.

Den frågan hänger nära samman med den bredare politiken om invandringen i valet 2026.

Straffnivåerna är valets tydligaste skiljelinje

Den största kriminalpolitiska skillnaden inför valet gäller inte de riktade straffskärpningarna för mord, våldtäkt, skjutningar eller nätverksbrott. Där har M och S närmat sig varandra kraftigt.

Skillnaden gäller i stället om hela påföljdssystemet ska flyttas mot fler och längre fängelsestraff.

Regeringen har förberett ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Reformen innebär bland annat att fler brott ska kunna leda till fängelse, att domstolarna ska använda större delar av straffskalorna och att dagens mängdrabatt ska avskaffas betydligt bredare.

Vid den här artikelns färdigställande var reformen ännu inte slutligt beslutad av riksdagen.

Vid en fortsatt högerregering

En ny högerregering väntas försöka genomföra hela reformen så snart Kriminalvårdens kapacitet bedöms klara belastningen.

Det skulle innebära att fler personer döms till fängelse även för brott där andra påföljder tidigare har varit vanligare. Straffen för den som döms för flera brott samtidigt skulle också kunna öka kraftigt när mängdrabatten minskas eller försvinner.

Den praktiska effekten blir inte bara längre straff för gängledare och grova våldsbrottslingar. Fler personer längre ned i kriminaliteten kan också få fängelse och avtjäna längre tider.

Det är därför reformen blir så kostsam och kräver så många nya anstaltsplatser.

Vid ett S-lett maktskifte

Socialdemokraterna motsätter sig den breda reformen i dess nuvarande form. Partiets invändning är inte att straffen generellt är tillräckliga eller att mängdrabatten alltid ska bevaras.

S vill också minska mängdrabatten, men börja med exempelvis sexualbrott och andra särskilt allvarliga brott. Partiet vill alltså gå mer stegvis och riktat, medan högeralternativet vill ändra hela systemet.

S har också pekat på att den nya ordningen kan driva upp Kriminalvårdens årliga kostnader med omkring 41 miljarder kronor enligt de beräkningar partiet hänvisar till. Den summan måste ställas mot andra utgifter i statsbudgeten, exempelvis polis, skola, vård, socialtjänst och ekonomisk trygghet.

Det finns därför ett tydligt samband mellan kriminalpolitiken och prioriteringarna kring bidrag och pensioner i valet 2026.

Hurbra-bedömning

Detta är valets största faktiska skillnad inom brott och straff.

En högerseger innebär sannolikt att den allmänna straffnivån höjs i bred mening. En S-ledd seger innebär att de hårdaste riktade straffen ligger kvar, men att den generella reformen stoppas, skjuts upp eller begränsas.

Fängelseplatserna blir fler oavsett regering

Sverige står redan inför en mycket stor utbyggnad av Kriminalvården. Beläggningen är hög, straffen har blivit längre och fler personer väntas dömas till frihetsberövande påföljder.

Dessutom ska Kriminalvården ta emot minderåriga som tidigare hade placerats i sluten ungdomsvård.

Frågan efter valet är därför inte om fler fängelser ska byggas. Frågan är hur många som behövs, hur snabbt expansionen ska gå och om Sverige återkommande ska hyra platser utomlands.

Högern vill expandera snabbare

Moderaterna beskriver en kraftig ökning av både antalet platser och Kriminalvårdens anslag. Regeringen har beslutat om nya anstalts- och häktesplatser på flera orter och ingått ett avtal om att svenska fängelsestraff tillfälligt ska kunna verkställas i Estland.

Avtalet omfattar 400 celler med möjlighet att placera upp till 600 intagna.

En fortsatt högerregering kan gå vidare med liknande lösningar om svenska byggprojekt inte hinner möta behovet. Den breda straffreformen skulle dessutom skapa ett ännu större långsiktigt platsbehov.

S måste också bygga

Ett S-lett maktskifte innebär inte att fängelsebyggena upphör. De redan beslutade straffskärpningarna, ungdomsfängelserna och den befintliga överbeläggningen gör en fortsatt expansion nödvändig.

S har accepterat Estlandslösningen som en tillfällig nödåtgärd men betonar att svenska straff i huvudsak ska avtjänas i Sverige.

Om den breda påföljdsreformen stoppas blir det framtida behovet sannolikt mindre än under ett högeralternativ. Skillnaden märks dock främst på längre sikt. Under mandatperiodens första år måste båda regeringsalternativen hantera ungefär samma akuta platsbrist.

Hurbra-bedömning

På kort sikt är skillnaden medelstor. Båda alternativen måste bygga.

På längre sikt är skillnaden betydligt större. Högerns bredare straffpolitik kräver ett permanent större fängelsesystem, fler anställda och högre årliga kostnader.

Ungdomsbrottsligheten visar både enigheten och konflikten

Kriminella nätverks rekrytering av barn är en av de frågor som snabbast har förändrat svensk kriminalpolitik.

Barn har använts för morduppdrag, transporter av vapen, sprängningar och andra brott med mycket höga straffvärden. Det har skapat ett starkt politiskt tryck för att ingripa tidigare och hårdare.

Straffbarhetsåldern kan sänkas till 14 år

Regeringen har föreslagit en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern från 15 till 14 år vid särskilt allvarliga brott. Modellen är tänkt att gälla under fem år.

Ett tidigare försök att få stöd för en 13-årsgräns saknade tillräcklig majoritet. Regeringen återkom därför med 14 år.

Socialdemokraterna har meddelat att partiet stödjer den tillfälliga 14-årsgränsen. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är betydligt mer kritiska.

Det innebär att skillnaden mellan M och S är liten, medan skillnaden inom ett möjligt S-lett regeringsunderlag är stor.

Högeralternativet kan gå längre

En fortsatt högerregering innebär större sannolikhet för ytterligare skärpningar. Om försöket med 14 år anses framgångsrikt kan det förlängas eller permanentas. Om det parlamentariska läget förändras kan även en ännu lägre ålder återkomma i debatten.

Högern vill också minska ungdomsreduktionen, höja maximistraffen för minderåriga och begränsa särbehandlingen av unga myndiga.

S kombinerar straff med övervakning och sociala insatser

S accepterar en hårdare straffrättslig linje men vill samtidigt bygga ut insatserna runt barn i riskzon. Partiet har föreslagit personlig följeslagare, digital fotboja, intensifierad övervakning och starkare närvaro av socialtjänst och skola.

Ett S-lett regeringsunderlag kan också vilja förändra hur ungdomsfängelserna drivs och minska beroendet av privata HVB-aktörer.

Hurbra-bedömning

Skillnaden är mindre än många väljare tror.

Båda regeringsalternativen accepterar att mycket unga gärningsmän i vissa fall möts av fängelse, övervakning och hemliga tvångsmedel. Skillnaden är att högern sannolikt är mer beredd att sänka åldersgränser och minska ungdomsrabatter ytterligare, medan ett S-lett alternativ lägger större vikt vid parallella sociala åtgärder.

Fler poliser är inte längre en tydlig blockfråga

Ingen realistisk regeringsbildare går till val på färre poliser.

Socialdemokraterna har satt upp målet att Polismyndigheten ska ha 50 000 anställda senast 2032, varav fler än 34 000 ska vara poliser. Partiet vill också ha fler områdespoliser, fler lokala stationer och kortare inställelsetider.

Högerpartierna vill fortsätta den expansion som inleddes under Tidöperioden och kombinerar personalökningen med fler specialistfunktioner, bättre teknisk kapacitet och större befogenheter.

Skillnaden ligger i användningen av resurserna

En fortsatt högerregering väntas prioritera:

• fler kameror och tekniska övervakningssystem
• specialiserad kapacitet mot gäng och organiserad brottslighet
• fler preventiva ingripanden
• större informationsutbyte mellan myndigheter
• starkare kontroll vid gränser och i utsatta områden

Ett S-lett alternativ väntas lägga större vikt vid:

• lokal polisnärvaro
• synliga områdespoliser
• polisstationer även utanför storstäderna
• kortare inställelsetider
• samarbete mellan polis, skola och socialtjänst

Skillnaden ska inte överdrivas. Både M och S vill i praktiken ha både lokal närvaro och avancerad brottsbekämpning.

Hurbra-bedömning

Skillnaden i antalet poliser är liten. Skillnaden i prioritering är större, men inte dramatisk.

En vanlig väljare ska inte räkna med att polisexpansionen avbryts vid ett regeringsskifte.

Kameraövervakning och tvångsmedel blir kvar

Polisen har under senare år fått tillgång till verktyg som tidigare skulle ha varit mycket politiskt kontroversiella. Det gäller bland annat preventiva hemliga tvångsmedel, hemlig dataavläsning, ansiktsigenkänning och kamerabevakning i realtid.

Moderaterna vill ha 10 000 poliskameror till 2029 och förlänga de tidsbegränsade reglerna om preventiva tvångsmedel till 2033. Regeringen vill också pröva om verktygen ska kunna användas vid fler former av allvarlig brottslighet.

Socialdemokraterna vill samtidigt ge polisen tillgång till realtidskameror, ansiktsigenkänning och automatisk avläsning av registreringsskyltar. Partiet har alltså inte någon principiellt avvisande hållning till den nya tekniken.

Den återstående skillnaden

Högeralternativet är sannolikt mer benäget att permanent göra tillfälliga regler och utvidga dem till fler situationer.

Ett S-lett alternativ kan kräva tydligare tidsgränser, domstolskontroll, dokumentation och återkommande utvärderingar. V och MP lär också försöka begränsa de mest ingripande verktygen.

Kärnan i systemet kommer däremot sannolikt att finnas kvar oavsett regering.

Hurbra-bedömning

Skillnaden är liten till medelstor.

Valet avgör framför allt hur snabbt övervakningen byggs ut och hur långt den får sträcka sig, inte om modern kameraövervakning ska användas över huvud taget.

Visitationszonerna kan ändras, men inte viljan att visitera

Säkerhetszoner, ofta kallade visitationszoner, innebär att polisen under begränsad tid kan få utökade möjligheter att visitera människor och kontrollera fordon inom ett geografiskt område.

Socialdemokraterna röstade mot regeringens modell. Partiet ville i stället ge polisen bättre möjligheter att visitera personer som rör sig i kriminella miljöer, utan att göra alla som vistas i ett visst område till möjliga kontrollobjekt.

S krävde också mer dokumentation och ett kvittosystem som gör det möjligt att följa upp vem som har visiterats och varför.

Samtidigt har ledande socialdemokrater senare föreslagit att stora delar av södra Stockholm skulle kunna göras till säkerhetszon efter en våldsvåg. Det visar att partiets praktiska motstånd mot själva verktyget har försvagats.

Vid högerseger

Den nuvarande geografiska modellen ligger kvar och kan utvidgas eller användas oftare. Tröskeln för att aktivera zoner kan också sänkas om regeringen bedömer att verktyget har fungerat.

Vid S-seger

S skulle kunna behålla lagen men försöka ändra kriterierna, stärka dokumentationen och rikta visitationerna tydligare mot identifierade personer eller nätverksmiljöer.

V och MP skulle sannolikt driva på för större begränsningar.

Hurbra-bedömning

Skillnaden i utformning är medelstor. Skillnaden i viljan att ge polisen större möjligheter att visitera är liten.

Utvisning efter brott består, men nästa steg skiljer sig

Den som inte är svensk medborgare och döms för brott löper i dag större risk att utvisas än före Tidöperioden. Den förändringen kommer med stor sannolikhet att bestå även vid ett S-lett regeringsskifte.

S har accepterat principen om att fler utländska gärningsmän ska lämna Sverige efter brott.

Den verkliga konflikten gäller nästa steg.

Högern vill kunna gå längre

Tidöpartierna vill skärpa vandelskrav, försvåra möjligheten för dömda personer att få svenskt medborgarskap och skapa fler vägar att avlägsna utländska medborgare med koppling till kriminella nätverk.

En särskilt viktig fråga är om utvisning ska kunna ske på grund av gängkoppling eller säkerhetshot utan att personen först har dömts för ett konkret brott i en vanlig brottmålsprocess.

En fortsatt högerregering är betydligt mer benägen att gå i den riktningen.

S stödjer hårdare utvisning efter dom

Ett S-lett alternativ lär behålla de skärpta reglerna när en person faktiskt har dömts för brott.

Motståndet blir större mot utvisning som bygger på associationer, underrättelseuppgifter eller allmänna vandelsbedömningar. Där kommer även V, MP och C att försöka bromsa utvecklingen.

Medborgarskapet kan bli lättare att återkalla

Riksdagen har tagit det första steget mot en grundlagsändring som kan göra det möjligt att frånta vissa dubbla medborgare deras svenska medborgarskap.

Det kan bli aktuellt om medborgarskapet har erhållits genom felaktiga uppgifter eller om personen döms för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.

Eftersom det är en grundlagsändring krävs ett andra likalydande beslut efter valet. S har meddelat att partiet står fast vid sitt stöd.

Hurbra-bedömning

Skillnaden är liten när en utländsk medborgare har dömts för ett allvarligt brott.

Skillnaden är betydligt större när staten vill ingripa utan en vanlig brottmålsdom.

Båda sidor vill komma åt själva gängstrukturen

Svensk lagstiftning har länge varit bättre på att straffa enskilda brott än på att angripa den organisation som planerar, finansierar och beställer brotten.

Det är på väg att förändras.

En utredning har föreslagit ett särskilt straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar. Förslaget är ännu inte färdig lag.

Socialdemokraterna vill samtidigt införa en svensk maffialag. Partiet vill kunna hålla fler personer ansvariga för nätverkets brott och även lagföra företag som medvetet samarbetar med kriminella organisationer.

Högerpartierna och SD väntas vilja gå snabbare och längre i kriminaliseringen av medlemskap, deltagande och stödhandlingar.

Den svåra rättssäkerhetsfrågan

Ju längre från det konkreta brottet lagstiftningen flyttas, desto svårare blir det att avgöra vem som ska straffas.

Det är en sak att döma den som beställer ett mord eller förvarar ett vapen. Det är en annan att avgöra när en släktrelation, vänskap, ekonomisk transaktion eller allmän kontakt med en kriminell person ska räknas som straffbart samröre.

En fortsatt högerregering väntas acceptera större rättsliga risker för att nå fler personer runt nätverken. Ett S-lett alternativ kan vilja ha en liknande maffialag men ställa högre krav på bevisning och avgränsning.

Hurbra-bedömning

Skillnaden är liten när det gäller målet. Båda vill komma åt gängtoppar, beställare, finansiärer och möjliggörare.

Skillnaden är större när det gäller hur långt från ett konkret brott straffansvaret ska kunna sträcka sig.

Förebyggande arbete är den andra stora skiljelinjen

Högerpartiernas kriminalpolitik beskrivs ibland som om den enbart bestod av straff och polis. Det är inte korrekt.

Moderaterna lyfter bland annat en ny socialtjänstlag, skolsociala team, tidigare ingripanden, rivna sekretesshinder och tydligare föräldraansvar. Högerns förebyggande modell är dock ofta starkt kopplad till kontroll, skyldigheter och informationsutbyte.

Socialdemokraterna vill lägga minst lika mycket pengar på förebyggande arbete som på brottsbekämpning. Partiet föreslår bland annat fler skolsocionomer, insatser för familjer med hög risk, starkare kommunal närvaro och offentligt driven vård för kriminella ungdomar.

Vid högerseger

Det förebyggande arbetet väntas präglas av:

• krav på föräldrar att delta i insatser
• större informationsutbyte mellan myndigheter
• snabbare obligatoriska ingripanden
• närmare koppling mellan socialtjänst och polis
• större fokus på identifierade riskpersoner och familjer
• fler kontrollåtgärder runt unga som redan är på väg in i kriminalitet

Vid S-seger

Det förebyggande arbetet väntas i högre grad bygga på:

• fler anställda i skola och socialtjänst
• skolsocionomer och lokala team
• stöd till familjer innan barnen har begått grova brott
• offentligt driven ungdomsvård
• långsiktiga områdessatsningar
• större ekonomiska resurser till kommunerna

Hurbra-bedömning

Skillnaden är medelstor till stor.

Båda vill ingripa tidigare, men högern betonar kontroll, krav och informationsdelning. S betonar i högre grad välfärd, kommunala resurser och sociala insatser.

Den stora osäkerheten är om kommunerna faktiskt kan rekrytera tillräckligt många socialsekreterare, lärare, behandlare och andra yrkesgrupper för att genomföra den mer omfattande förebyggande politiken.

En S-regering behöver inte föra V:s eller MP:s kriminalpolitik

Ett S-lett regeringsalternativ är inte samma sak som en helt gemensam politik från S, V, MP och C.

Skillnaderna mellan partierna är stora.

V och MP är mer kritiska till generella straffskärpningar, ungdomsfängelser, sänkt straffbarhetsålder och långtgående tvångsmedel. C har också motsatt sig centrala delar av den hårdaste ungdomspolitiken.

S står i flera frågor närmare M än sina möjliga stödpartier.

Socialdemokraterna har dessutom uttryckt att partiet gärna söker breda uppgörelser med Moderaterna i kriminalpolitiken. Det gör att V och MP inte automatiskt får vetorätt över en S-ledd regerings rättspolitik.

Vilka kompromisser som blir möjliga beror på vilken regering som kan bildas efter valet.

En S-regering kan behöva ge V och MP mer inflytande över välfärd, klimat eller ekonomisk politik, samtidigt som kriminalpolitiken förhandlas över blockgränsen med M.

Det är därför missvisande att beskriva valet som en kamp mellan Tidöpolitik och en enhetlig vänsterlinje.

Vad märker en vanlig väljare?

För de flesta människor märks kriminalpolitiken inte genom en enda lagändring. Effekten kommer genom polisens närvaro, kommunens arbete, tryggheten i bostadsområdet, handläggningstiderna och hur snabbt brott klaras upp.

Den som bor i ett område med gängvåld

Vid en högerseger är sannolikheten större för fler kameror, återkommande säkerhetszoner, fler visitationer och en bredare användning av preventiva tvångsmedel.

Vid en S-seger blir flera av polisverktygen kvar, men kommunen kan få mer resurser till skola, socialtjänst och lokala insatser. Visitationsreglerna kan också få större krav på dokumentation.

Den som utsätts för ett grovt brott

Skillnaden blir sannolikt mindre än många tror.

Straffen för grova vålds-, sexual- och nätverksbrott har redan skärpts med brett stöd. Båda regeringsalternativen vill att allvarliga återfallsförbrytare ska kunna hållas borta från samhället längre.

Högeralternativet går däremot längre genom att också höja den allmänna straffnivån för ett bredare antal brott.

Den som har ett barn i riskzonen

Ett högerstyre innebär större fokus på kontroll, obligatoriska insatser, informationsdelning och tidiga myndighetsingripanden.

Ett S-lett styre innebär sannolikt mer kommunala resurser, fler skolsociala insatser och ett större offentligt ansvar för ungdomsvården.

I båda fallen kan barnet mötas av övervakning, fotboja eller andra ingripande åtgärder betydligt tidigare än i det gamla systemet.

Den som arbetar inom Kriminalvården

Båda alternativen innebär fortsatt expansion, fler anställda och fler intagna.

Högerns bredare straffreform skapar dock ett större långsiktigt tryck. Det kan ge fler arbetsplatser men också större problem med bemanning, säkerhet, kompetensförsörjning och överbeläggning.

Den som är utländsk medborgare

Risken att utvisas efter en brottsdom är högre än tidigare oavsett regering.

Vid en högerseger ökar sannolikheten för ytterligare vandelskrav och utvisning som bygger på gängkoppling eller säkerhetsbedömningar även utan en vanlig brottmålsdom.

Här är skillnaden störst

Politikområde	Trolig skillnad efter valet
Generell höjning av straffnivåerna	Stor. Högern vill förändra hela systemet, medan S vill arbeta mer riktat.
Mängdrabatten	Stor. Högern vill avskaffa den brett, medan S vill börja med utvalda grova brott.
Fängelsesystemets långsiktiga storlek	Stor. Högerns politik kräver fler platser och större årliga anslag.
Utvisning utan brottmålsdom	Medelstor till stor. Högern vill sannolikt gå betydligt längre.
Förebyggande arbete	Medelstor till stor. S prioriterar mer resurser till kommunal välfärd och offentlig ungdomsvård.
Kontroll av tvångsmedel	Medelstor. Ett S-lett alternativ väntas kräva mer dokumentation och uppföljning.

Här är skillnaden mindre än många tror

Politikområde	Trolig skillnad efter valet
Dubbla straff för nätverksbrott	Mycket liten. Reformen har brett stöd.
Redan beslutade straffskärpningar	Mycket liten. S väntas inte riva upp dem.
Säkerhetsförvaring	Mycket liten. Systemet blir sannolikt kvar.
Fler poliser	Liten. Båda alternativen vill bygga ut Polismyndigheten.
Kameraövervakning och ansiktsigenkänning	Liten. S accepterar grundverktygen.
Hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år	Liten mellan M och S, större mellan S och dess möjliga stödpartier.
Ungdomsfängelser	Liten. Kriminalvårdens ansvar väntas bestå.
Utvisning efter en brottsdom	Liten. S har accepterat den hårdare nivån.
Hårdare åtgärder mot gängtoppar	Liten till medelstor. Målet delas, men metoderna kan skilja sig.

Hurbra-bedömning: Detta får väljaren vid höger- respektive vänsterseger

En fortsatt högerregering skulle sannolikt innebära en tydlig fördjupning av Tidöperiodens kriminalpolitik.

Fler brott skulle kunna ge fängelse. Mängdrabatten skulle avskaffas bredare. Fängelsesystemet skulle byggas ut snabbare och fler svenska straff skulle vid behov kunna avtjänas utomlands. Polisens kameror, preventiva tvångsmedel och möjligheter att ingripa före ett fullbordat brott skulle fortsätta att växa.

Högern skulle också sannolikt försöka utvisa fler utländska medborgare på grund av gängkopplingar och kriminalisera fler former av deltagande i kriminella nätverk.

Ett S-lett maktskifte skulle inte innebära att den hårda kriminalpolitiken försvinner.

Dubbla gängstraff, säkerhetsförvaring, ungdomsfängelser, moderna polisverktyg och hårdare brottsutvisningar skulle sannolikt ligga kvar. Även den tillfälliga sänkningen av straffbarhetsåldern till 14 år kan bestå eftersom S självt stödjer den.

Den stora förändringen skulle vara att den bredaste generella straffreformen stoppas, senareläggs eller görs mer selektiv. Mer pengar skulle sannolikt styras till skola, socialtjänst, kommunala insatser och offentlig ungdomsvård.

Den viktigaste slutsatsen är därför att ett regeringsskifte främst förändrar tempot, bredden och resursfördelningen.

Högerseger ger ett större och mer ingripande straffsystem. S-seger ger en fortsatt hård linje mot grov kriminalitet, men med större tonvikt på riktade straff, rättssäkerhetskontroller och förebyggande välfärdsinsatser.

Den traditionella skillnaden mellan höger och vänster finns fortfarande, men den har krympt kraftigt. Den bredare jämförelsen finns i guiden om höger eller vänster i valet 2026.