Donald Trump har godkänt att Fort Hood-skytten Nidal Hasan avrättas av en militär exekutionspluton. Men beslutet innebär inte att ett avrättningsdatum redan är fastställt. Arméministern ska nu bestämma tid och plats, samtidigt som Hasan fortfarande kan försöka stoppa verkställigheten i federal domstol.

Den tidigare armémajoren och psykiatern Nidal Hasan dömdes till döden 2013 för masskjutningen vid Fort Hood i Texas fyra år tidigare. 13 människor dödades och 32 skadades.

Nu har president Donald Trump godkänt att dödsstraffet får verkställas.

Det är ett historiskt beslut. Om avrättningen genomförs blir det den första inom den amerikanska militären sedan 1961 och den första militära avrättningen genom exekutionspluton sedan andra världskriget.

Men flera steg återstår.

Trump godkänner avrättningen av Nidal Hasan

Trump fattade beslutet efter en rekommendation från försvarsminister Pete Hegseth om att Hasan ska avrättas av exekutionspluton.

Det är viktigt att skilja det nya beslutet från själva domen.

Trump har inte dömt Hasan till döden. Dödsdomen meddelades av en militärdomstol redan 2013 efter att Hasan befunnits skyldig till 13 fall av överlagt mord och 32 fall av försök till överlagt mord.

Det presidenten nu har gjort är att godkänna att den redan fastställda dödsdomen får gå vidare mot verkställighet.

Pentagon har samtidigt klargjort att arméministern ännu inte har bestämt när eller var avrättningen ska genomföras.

Därför måste presidenten godkänna dödsdomen

Dödsstraff inom den amerikanska militären följer en annan process än vanliga dödsdomar i amerikanska delstater.

Enligt den amerikanska militärlagstiftningen, Uniform Code of Military Justice, får en militär dödsdom inte verkställas utan presidentens uttryckliga godkännande.

Hasans fall har därför gått igenom en mycket lång rättslig process innan frågan hamnade hos Trump.

Army Court of Criminal Appeals fastställde dödsdomen 2020. USA:s högsta militära appellationsdomstol, Court of Appeals for the Armed Forces, gjorde samma sak 2024.

Hasan försökte därefter få USA:s högsta domstol att ta upp fallet. Den 31 mars 2025 avslog domstolen hans begäran.

Den vanliga militära överklagandeprocessen var därmed i praktiken avslutad.

Presidentens godkännande är nästa särskilda steg när en militär dödsdom ska verkställas.

När kan Nidal Hasan avrättas?

Något datum är ännu inte fastställt.

En genomgång från den amerikanska arméns juridiska organisation beskriver hur arméministern efter presidentens godkännande ska bestämma metod, tid och plats för verkställigheten.

Enligt den aktuella processen ska datumet normalt sättas mellan 60 och 150 dagar efter presidentens godkännande.

Det betyder ändå inte att Hasan automatiskt kommer att avrättas inom det tidsintervallet.

När ett datum väl finns kan nya juridiska processer börja.

Hasan kan fortfarande försöka stoppa avrättningen

Att Hasan har förlorat sina ordinarie överklaganden betyder inte att alla juridiska möjligheter är uttömda.

Efter presidentens godkännande kan en militärt dödsdömd person vända sig till det federala domstolssystemet genom en så kallad habeas corpus-process och ifrågasätta om frihetsberövandet eller verkställigheten är laglig.

En federal domstol kan då stoppa avrättningen medan frågan prövas.

Det finns ett tydligt tidigare exempel.

Den amerikanske soldaten Ronald Gray dömdes till döden på 1980-talet. President George W. Bush godkände hans avrättning 2008 och armén satte ett datum till den 10 december samma år.

Avrättningen genomfördes aldrig. En federal domstol stoppade den efter att Gray hade begärt en ny rättslig prövning.

Det visar varför Trumps beslut inte ska beskrivas som att Hasan nu har fått ett definitivt avrättningsdatum.

Presidentens godkännande för processen framåt, men det kan fortfarande följa flera år av rättsliga strider.

Därför ska Nidal Hasan avrättas av exekutionspluton

Valet av exekutionspluton kommer från Hegseths rekommendation, som Trump har godkänt.

Pentagon har däremot inte presenterat någon mer detaljerad offentlig förklaring till varför just den metoden valts i Hasans fall.

Det finns också en viktig skillnad mellan dödsdomen från 2013 och dagens beslut.

Hasan dömdes till döden. Militärdomstolen beslutade inte specifikt att han skulle avrättas genom en viss metod som en individuell del av domen.

När Hasan dömdes föreskrev dåvarande arméregler giftinjektion som normal avrättningsmetod. Det betyder inte att hans dom i sig var en dom till giftinjektion.

I den nuvarande processen är det arméministern som ska fastställa metoden när verkställigheten förbereds.

Frågan om avrättningsmetoder har samtidigt blivit mer aktuell i USA efter återkommande problem med giftinjektioner och svårigheter att få tag på de preparat som används.

Hurbra har tidigare gått igenom problemen efter det misslyckade avrättningsförsöket av Christa Pike i Tennessee.

Det finns däremot inget offentliggjort besked om att just det fallet ligger bakom beslutet att använda exekutionspluton mot Hasan.

Första militära avrättningen sedan 1961

USA:s militär använder dödsstraff ytterst sällan.

Den senaste personen som avrättades av den amerikanska militären var John A. Bennett. Han hängdes vid Fort Leavenworth i Kansas den 13 april 1961.

Det har alltså gått mer än 65 år sedan en militär dödsdom senast verkställdes.

Enligt arméns egen juridiska genomgång har endast tio militära avrättningar genomförts sedan Uniform Code of Military Justice infördes 1951. Samtliga genomfördes genom hängning.

Hasan är dessutom en av endast fyra personer på amerikansk militär death row.

De andra är Ronald Gray, Hasan Akbar och Timothy Hennis.

Ingen militär exekutionspluton sedan 1945

Valet av metod gör fallet ännu mer historiskt.

Den senaste amerikanska soldaten som avrättades av en militär exekutionspluton var Eddie Slovik den 31 januari 1945.

Slovik avrättades i Frankrike efter att ha dömts för desertering under andra världskriget. Han var den enda amerikanska soldaten som avrättades för desertering under kriget.

Om Hasans avrättning genomförs enligt Trumps beslut blir det därmed första gången på mer än 81 år som den amerikanska militären använder en exekutionspluton för att verkställa en dödsdom.

Vad hände vid Fort Hood 2009?

Masskjutningen ägde rum den 5 november 2009 vid Fort Hood, numera Fort Cavazos, i Texas.

Hasan var major i den amerikanska armén och arbetade som psykiater.

Han öppnade eld inne i Soldier Readiness Processing Center, där soldater bland annat förbereddes inför och återvände från utlandstjänst.

13 personer dödades och ytterligare 32 skadades.

Hasan sköts av polis i samband med attacken och greps. Han blev förlamad.

Under den militära rättegången 2013 representerade han sig själv under stora delar av processen. Han förnekade inte att han hade genomfört attacken.

Militärdomstolen dömde honom till döden den 28 augusti 2013.

Mer än 13 år senare har USA:s president nu gett det godkännande som krävs för att dödsdomen ska kunna verkställas.

Men innan en exekutionspluton kan sättas samman måste arméministern bestämma tid och plats. Därefter kan en ny juridisk strid börja i de federala domstolarna.

Det gör Trumps beslut till ett avgörande steg i fallet, men ännu inte det sista.