Invandringen blir sannolikt lägre med en fortsatt högerregering än efter ett S-lett maktskifte. Skillnaden blir tydligast för anhöriginvandring, kvotflyktingar, arbetskraftsinvandring och möjligheten för etablerade personer att få stanna. Däremot är det osannolikt att en S-ledd regering skulle återgå till migrationspolitiken före 2015. Asylpolitiken förblir stram oavsett vem som vinner valet 2026.

Det svenska valet står alltså inte mellan helt öppna och helt stängda gränser. Den verkliga skillnaden är om Sverige fortsätter längre i den riktning som M, SD, KD och L har stakat ut eller om ett S-lett regeringsunderlag behåller den strama grundpolitiken men mjukar upp reglerna för familjer, arbetskraftsinvandrare och människor som redan har etablerat sig i Sverige.

Den här guiden är en del av Hurbra:s stora jämförelse mellan höger och vänster i valet 2026.

Det korta svaret: vilket regeringsalternativ ger lägst invandring?

En fortsatt högerregering ger sannolikt lägre invandring.

M, SD, KD och L har redan enats om en omfattande omläggning av migrationspolitiken. En ny mandatperiod skulle sannolikt innebära fortsatt låg asylinvandring, hårdare anhörigregler, ett lågt mottagande av kvotflyktingar, färre arbetstillstånd i lågavlönade yrken och större fokus på utvisning, återvändande och återvandring.

Ett S-lett maktskifte ger sannolikt högre invandring än högeralternativet.

Det skulle framför allt bero på fler familjeåterföreningar, fler kvotflyktingar, fler humanitära undantag och ett mindre stelt system för arbetskraftsinvandring. Ett S-lett regeringsunderlag skulle också sannolikt skydda fler unga, barnfamiljer och väletablerade personer från utvisning.

Skillnaden ska dock inte överdrivas. Socialdemokraterna har förändrat sin migrationspolitik kraftigt sedan flyktingkrisen 2015. Partiet vill ligga på EU:s miniminivå i asylpolitiken, behålla tillfälliga uppehållstillstånd som grundprincip, ställa tydliga krav på integration och öka återvändandet för personer som har fått avslag.

Fråga	Mest sannolika skillnad efter valet
Asylinvandring	Stram politik med båda alternativen, men sannolikt något lägre med högern
Anhöriginvandring	Tydligt lägre med högern och högre med ett S-lett styre
Arbetskraftsinvandring	Högern prioriterar högavlönade och särskilda bristyrken, ett S-lett styre kan öppna för fler yrken under dagens lönekrav
Kvotflyktingar	Fortsatt mycket låg nivå med högern, sannolik höjning med ett S-lett styre
Permanenta uppehållstillstånd	Ingen generell återgång är sannolik, men fler vägar till trygg status med ett S-lett styre
Återvandring	Större politisk prioritet och höga bidrag med högern
Medborgarskap	Högern behåller eller skärper kraven, ett S-lett styre behåller sannolikt flera av de nya grundkraven
Utvisningar	Fler och bredare möjligheter med högern, större hänsyn till anknytning och proportionalitet med ett S-lett styre

Bedömningen gäller under jämförbara yttre förhållanden. Krig, nya flyktingkriser, EU-beslut, konjunkturen och arbetsmarknadens behov kan påverka den faktiska invandringen mer än svensk politik under ett enskilt år.

Invandring är betydligt mer än asyl

Migrationsdebatten handlar ofta nästan uteslutande om asyl. I praktiken kommer en stor del av invandringen genom arbete, studier, familjeanknytning och den fria rörligheten inom EU och EES.

Under 2025 beviljades nära 89 000 förstagångstillstånd i Sverige. Drygt 25 000 gällde familjeanknytning, omkring 23 000 arbete och drygt 16 000 studier. Knappt 13 000 gällde skydd, men av dessa avsåg omkring 9 300 personer från Ukraina som omfattades av EU:s massflyktsdirektiv.

Det betyder att traditionell asylinvandring utgjorde en betydligt mindre del av tillståndsgivningen än vad den politiska debatten ibland ger intryck av.

Den största skillnaden mellan regeringsalternativen kan därför uppstå i reglerna för familjer och arbetskraft, inte nödvändigtvis i antalet personer som får asyl.

Det är också viktigt att skilja mellan uppehållstillstånd, folkbokförd invandring och nettomigration. Ett beviljat tillstånd innebär inte alltid att personen invandrar och folkbokförs i Sverige. Nettomigrationen påverkas dessutom av hur många som utvandrar.

Aktuella uppgifter om olika tillståndskategorier finns i Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd.

Mycket av den nya migrationspolitiken är redan beslutad

Nästa regering börjar inte från noll. Den tidigare S-ledda regeringen genomförde stora åtstramningar efter 2015, och den nuvarande regeringen har fortsatt betydligt längre tillsammans med Sverigedemokraterna.

Tillfälliga uppehållstillstånd har varit huvudregel sedan 2021. Under 2026 har reglerna dessutom skärpts på flera områden.

Förändring	Vad den innebär
Färre möjligheter till nya permanenta tillstånd	Bland annat skyddsbehövande har fått betydligt svårare att beviljas ett nytt permanent uppehållstillstånd
Högre krav för arbetskraftsinvandring	Lönekravet motsvarar 90 procent av medianlönen, med möjlighet till undantag i vissa yrken
Skärpta medborgarskapskrav	Den normala hemvisttiden har höjts från fem till åtta år och krav har införts på bland annat försörjning och levnadssätt
Utökad vandelsprövning	Uppehållstillstånd kan i fler situationer nekas eller återkallas på grund av misskötsamhet
Fler brottsutvisningar	Även mindre allvarliga brott än tidigare kan leda till att en utländsk medborgare utvisas
Höjt återvandringsbidrag	En vuxen kan få upp till 350 000 kronor och en familj högst 600 000 kronor för att lämna Sverige permanent

Det betyder att ett S-lett regeringsunderlag aktivt måste ändra lagar för att rulla tillbaka delar av politiken. Allt kommer inte automatiskt att återgå till de regler som gällde före den nuvarande regeringen.

En särskilt viktig skillnad gäller permanenta uppehållstillstånd. Möjligheten att bevilja nya permanenta tillstånd för vissa grupper har begränsats kraftigt. Det är inte samma sak som att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd automatiskt dras in.

Frågan om att omvandla eller återkalla befintliga permanenta tillstånd har skapat motsättningar även inom regeringsunderlaget. Liberalerna har motsatt sig en generell retroaktiv förändring. Det gör en sådan reform mer osäker även om högern vinner valet.

Högeralternativet är betydligt lättare att förutse

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna går till val med ambitionen att regera tillsammans. De har redan förhandlat fram och genomfört en stor del av Tidöavtalets migrationspolitik.

Partierna är inte överens om allt, men grundriktningen är tydlig.

Moderaterna vill hålla asylinvandringen på en låg nivå, prioritera högkvalificerad arbetskraftsinvandring och ställa hårda krav för uppehållstillstånd och medborgarskap.

Sverigedemokraterna vill gå längst. Partiet driver på för ytterligare minskad asyl- och anhöriginvandring, fler utvisningar, aktiv återvandring och hårdare krav för att få stanna permanent i Sverige.

Kristdemokraterna står nära M och SD i den övergripande restriktiva linjen, men betonar också lagliga vägar till skydd och kvotflyktingmottagande framför irreguljär migration.

Liberalerna accepterar huvuddelen av åtstramningen men fungerar som en broms mot vissa retroaktiva eller särskilt hårda förslag. Partiet har bland annat försvarat etablerade ungdomar och motsatt sig att redan beviljade permanenta tillstånd ska dras in generellt.

En ny högerregering skulle därför sannolikt fortsätta i samma riktning, även om L och ibland KD kan stoppa de mest långtgående SD-förslagen.

Ett S-lett alternativ innehåller större motsättningar

Det är betydligt svårare att veta exakt hur en S-ledd regering skulle se ut. Vänsterpartiet kräver att få ingå i regeringen, samtidigt som Centerpartiet har sagt att partiet inte accepterar V i en regering som C ska stödja.

Läs mer om de parlamentariska alternativen i guiden om vilken regering Sverige kan få efter valet 2026.

Migrationspolitiken innehåller ändå flera möjliga kompromisser.

Socialdemokraterna skulle vara det restriktiva ankaret. S vill inte återgå till en generell politik med permanenta uppehållstillstånd och en betydligt större asylinvandring. Partiet vill hålla asylpolitiken på EU:s miniminivå, öka återvändandet efter avslag och ställa krav på språk, arbete och aktivitet.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill gå betydligt längre i en migrationsliberal riktning. De vill bland annat stärka asylrätten, underlätta familjeåterförening och skapa fler möjligheter till permanenta tillstånd.

Centerpartiet vill ha en humanare anhörigpolitik och betydligt öppnare arbetskraftsinvandring, även i yrken där lönerna ligger under regeringens generella lönekrav. Samtidigt står C långt från V i flera andra ekonomiska och politiska frågor.

Den sannolika kompromissen är därför inte att MP:s eller V:s migrationspolitik genomförs fullt ut. Ett mer realistiskt resultat är att S behåller den strama asylpolitiken medan C, MP och V får igenom lättnader för familjer, arbetskraftsinvandrare och etablerade personer.

Asylpolitiken förblir stram oavsett valresultat

Den största förändringen i svensk migrationspolitik skedde inte efter valet 2022. Den inleddes redan under den S-ledda regeringen efter flyktingkrisen 2015.

Socialdemokraterna säger numera att svensk asylpolitik ska ligga på EU:s miniminivå under överskådlig tid. Partiet vill också att fler som får avslag faktiskt ska lämna landet.

Därför är det missvisande att beskriva ett S-lett maktskifte som en återgång till en generell generös asylpolitik.

Med en fortsatt högerregering blir den mest sannolika utvecklingen att EU:s miniminivå används som utgångspunkt för ytterligare begränsningar. Regeringen kommer att försöka minska antalet asylsökande, göra mottagandet mindre attraktivt och öka verkställigheten av avslagsbeslut.

Med ett S-lett maktskifte ligger den övergripande volymrestriktiva linjen sannolikt kvar. Däremot blir det större utrymme för individuella bedömningar, barnets bästa och undantag för personer som har hunnit etablera sig i Sverige.

Asylinvandringen kan därför bli något högre med ett S-lett regeringsunderlag, men skillnaden blir sannolikt mindre än många väljare föreställer sig.

Anhöriginvandringen blir den tydligaste skiljelinjen

Reglerna för familjeåterförening är sannolikt det område där valresultatet får störst direkt betydelse.

Regeringen har drivit förslag om längre väntetider innan personer med tidsbegränsade tillstånd får ta hit sin familj. Försörjningskravet ska också gälla i fler situationer och kunna påverka förlängningar.

Vid artikelns färdigställande var de senaste delarna av förslaget ännu inte slutligt beslutade. De visar ändå tydligt vilken politik en fortsatt högerregering vill föra.

Med högern blir det sannolikt svårare och tar längre tid för en person med tidsbegränsat tillstånd att återförenas med make, maka, sambo eller barn. Högre försörjningskrav kan också utestänga personer med låga inkomster, osäkra anställningar eller höga boendekostnader.

Med ett S-lett styre är det sannolikt att väntetiderna kortas och att fler undantag införs. S, V, C och MP har redan visat gemensamt motstånd mot centrala delar av regeringens hårdare anhörigregler.

Lättnader kan bland annat gälla barnfamiljer, forskare, doktorander, unga vuxna och personer som redan har en stark anknytning till Sverige.

Hurbra:s bedömning är därför tydlig: anhöriginvandringen blir med hög sannolikhet högre efter ett S-lett maktskifte än med en fortsatt högerregering.

Arbetskraftsinvandringen kan öka med ett S-lett styre

Arbetskraftsinvandringen är mer komplicerad än asylpolitiken. Här finns stora skillnader även inom regeringsalternativen.

Högerregeringen har höjt lönekravet till 90 procent av medianlönen. Det begränsar möjligheten att rekrytera människor från länder utanför EU och EES till lågavlönade jobb.

Samtidigt vill regeringen skapa undantag för vissa bristyrken och göra det lättare för högkvalificerade personer att komma till Sverige.

Det är alltså inte fråga om att stoppa all arbetskraftsinvandring. Högerns mål är att förändra sammansättningen så att fler kommer till högavlönade eller särskilt efterfrågade arbeten och färre till lågavlönade jobb.

Ett S-lett regeringsunderlag skulle sannolikt ersätta det generella lönegolvet med ett mer bransch- och behovsstyrt system.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill ha en tydligare arbetsmarknadsprövning. Det innebär att arbetstillstånd kan begränsas i yrken där det bedöms finnas arbetslösa i Sverige som kan ta jobben.

Centerpartiet och Miljöpartiet vill däremot att arbetsgivarnas behov och villkoren i kollektivavtalen ska väga tyngre. Det skulle kunna öppna för fler arbetstillstånd i exempelvis restaurang, jordbruk, omsorg, service och andra branscher där lönerna ofta ligger under det nuvarande nationella kravet.

Resultatet blir inte nödvändigtvis öppnare regler för varje yrke. Vissa rekryteringar kan stoppas genom arbetsmarknadsprövning, samtidigt som andra yrken får enklare undantag från lönekravet.

Den samlade bedömningen är ändå att arbetskraftsinvandringen sannolikt blir något högre med ett S-lett regeringsunderlag, särskilt i lägre avlönade bristyrken och i delar av landet där arbetsgivare har svårt att rekrytera.

Fler kvotflyktingar är sannolika efter ett maktskifte

Sverige tar i dag emot omkring 900 kvotflyktingar per år. Det är en mycket låg nivå jämfört med tidigare svenska åtaganden.

En fortsatt högerregering skulle sannolikt ligga kvar på ungefär samma nivå. SD vill hålla mottagandet lågt, och frågan är inte tillräckligt prioriterad av M eller L för att en stor höjning ska vara sannolik.

Centerpartiet och Miljöpartiet har velat höja mottagandet till 5 000 kvotflyktingar per år. Vänsterpartiet vill också ha ett betydligt större och mer humanitärt flyktingmottagande.

Socialdemokraterna har däremot inte bundit sig vid samma nivå. Det är därför fel att påstå att Sverige automatiskt skulle ta emot 5 000 kvotflyktingar om S vinner.

Den rimliga bedömningen är att ett S-lett regeringsunderlag höjer nivån från dagens 900, men att den slutliga kompromissen kan hamna klart under 5 000.

Permanenta uppehållstillstånd kommer inte automatiskt tillbaka

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill åter göra permanenta uppehållstillstånd till huvudregel för personer som får skydd i Sverige.

Socialdemokraterna har en annan linje. Partiet vill inte återgå till att permanent uppehållstillstånd beviljas generellt från början.

S har i stället förordat en modell där människor får en tryggare status efter att ha etablerat sig, lärt sig svenska och klarat krav på samhällskunskap eller försörjning.

Det gör en fullständig återgång till det gamla systemet osannolik även med ett S-lett maktskifte.

Skillnaden blir snarare att ett S-lett styre sannolikt skapar fler och tydligare vägar från tillfälligt till långvarigt eller permanent uppehållstillstånd.

En högerregering kommer i större utsträckning att vilja att även personer som har bott länge i Sverige fortsätter att regelbundet behöva uppfylla krav för att få sina tillstånd förlängda.

Redan beviljade permanenta uppehållstillstånd är en separat fråga. Ett S-lett regeringsunderlag skulle med stor sannolikhet skydda dem från generell omvandling. Även inom högerunderlaget finns motstånd mot retroaktiva förändringar.

Återvandringen får större betydelse med högern

Sedan den 1 januari 2026 kan en vuxen få upp till 350 000 kronor för att frivilligt lämna Sverige och bosätta sig permanent i ett annat land. En familj kan få högst 600 000 kronor.

En fortsatt högerregering kommer sannolikt att behålla bidraget, informera fler om det och komplettera det med andra insatser för återvandring.

Sverigedemokraterna vill göra återvandringen till en central del av migrationspolitiken. M och KD har accepterat inriktningen, även om de inte alltid använder samma retorik.

Centerpartiet har motsatt sig höjningen. Även V och MP är starkt kritiska. Socialdemokraternas slutliga linje är mindre tydlig, men ett S-lett regeringsunderlag skulle sannolikt sänka bidraget, begränsa det eller göra om systemet.

Den faktiska volymeffekten ska dock inte överdrivas. Under första halvåret 2026 hade Migrationsverket tagit emot 670 ansökningar och avgjort 503 ärenden. Det innebär inte att 503 bidrag beviljades.

Jämfört med tiotusentals nya uppehållstillstånd per år är återvandringsbidraget fortfarande litet. Det är politiskt symboliskt och kan påverka enskilda människor kraftigt, men det avgör inte ensamt Sveriges samlade migrationsnivå.

Medborgarskapskraven blir kvar i någon form

Kraven för svenskt medborgarskap skärptes under 2026. Den normala hemvisttiden höjdes från fem till åtta år, och det har införts hårdare krav på bland annat försörjning och levnadssätt.

Delar av språk- och kunskapskraven genomförs stegvis.

En fortsatt högerregering kommer sannolikt att behålla reglerna och kan vilja skärpa dem ytterligare. Möjligheten att återkalla medborgarskap vid exempelvis allvarlig brottslighet eller oriktiga uppgifter kan också drivas vidare, även om grundlagsfrågor gör processen komplicerad.

Ett S-lett regeringsunderlag skulle sannolikt inte återgå helt till de gamla reglerna.

Socialdemokraterna stödjer tydliga krav på språk, försörjning och samhällskunskap. Även C och MP accepterar att medborgarskapet kan förenas med krav, även om partierna vill ha fler undantag och mindre hårda konsekvenser.

Den största skillnaden gäller därför inte om krav ska finnas, utan hur hårda de ska vara, vilka personer som ska undantas och hur lång vägen till medborgarskap ska bli.

Integrationskraven försvinner inte om S vinner

En vanlig förenkling i valdebatten är att högern vill ställa krav medan vänstern vill ta bort dem. Det stämmer inte längre med Socialdemokraternas politik.

S vill ha språkkrav, aktivitetsplikt, tydligare krav på att delta i etableringsinsatser och en politik som snabbare leder till arbete. Partiet vill också förändra mottagandet och minska möjligheten för nyanlända att bosätta sig i redan utsatta områden.

Skillnaden gäller i stället hur kraven kopplas till människors rättigheter.

Högern vill i högre grad koppla språk, försörjning och skötsamhet till rätten att få bidrag, förlängt uppehållstillstånd, permanent status och medborgarskap.

Ett S-lett styre skulle sannolikt kombinera liknande aktivitets- och språkkrav med större offentliga investeringar i SFI, utbildning, praktik, subventionerade anställningar och insatser i utsatta områden.

Personer som inte deltar eller tackar nej till insatser kan möta ekonomiska konsekvenser med båda regeringsalternativen. Risken att själva rätten att bo kvar i Sverige påverkas blir däremot större med högern.

Integrationsfrågorna hänger också nära samman med reglerna för ekonomiskt stöd. Läs mer i guiden om bidrag och pensioner i valet 2026.

Fler utvisningar med högern, men delar av politiken består med S

De skärpta reglerna för utvisning på grund av brott kommer sannolikt inte att rivas upp helt efter ett regeringsskifte.

Socialdemokraterna vill också att fler utländska medborgare som begår allvarliga brott ska kunna utvisas. Partiet vill dessutom öka återvändandet för personer som har fått avslag på sin asylansökan.

De stora skillnaderna gäller proportionalitet och anknytning.

En fortsatt högerregering kommer sannolikt att utvidga möjligheten till utvisning, använda vandelsreglerna mer aktivt och lägga större vikt vid brottet eller misskötsamheten än vid personens tid i Sverige.

Ett S-lett regeringsunderlag kommer sannolikt att behålla brottsutvisningar men ge större vikt åt hur länge personen har bott i Sverige, om personen kom hit som barn, om familjen finns här och om personen arbetar och talar svenska.

Det blir särskilt viktigt för ungdomar och unga vuxna som har vuxit upp i Sverige men saknar svenskt medborgarskap.

Frågorna om gängbrott, brottsutvisningar och andra tvångsmedel behandlas närmare i guiden om brott och straff i valet 2026.

Så kan vanliga människor märka skillnaden

Personen som vill återförenas med sin familj

En person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd och vill ta sin make eller sina barn till Sverige får sannolikt vänta längre och klara hårdare försörjningskrav med en fortsatt högerregering.

Efter ett S-lett maktskifte kan väntetiden kortas och fler undantag införas, särskilt när barn berörs.

Arbetsgivaren som behöver personal

En restaurang, lantbrukare eller omsorgsverksamhet som vill rekrytera från ett land utanför EU kan få svårt att nå högerns generella lönekrav.

Med ett S-lett styre kan fler bristyrken undantas, men rekryteringen kan samtidigt stoppas om en arbetsmarknadsprövning visar att personer som redan finns i Sverige kan ta jobbet.

Den som har bott länge i Sverige med tillfälligt tillstånd

Med högern blir vägen till permanent status sannolikt längre och hårdare knuten till försörjning, skötsamhet och andra krav.

Ett S-lett regeringsunderlag skulle sannolikt skapa fler möjligheter för personer som har arbete, talar svenska och har en stark anknytning till landet att få en tryggare status.

Den utländska medborgaren som döms för brott

Risken för utvisning ökar med båda alternativen jämfört med äldre regler.

Med högern blir utvisning sannolik i fler fall och även vid mindre allvarliga brott. Med ett S-lett styre väger personens anknytning till Sverige sannolikt tyngre.

Den nyanlände som deltar i etableringen

Båda regeringsalternativen kommer att ställa krav på aktivitet, svenska och försök att komma i arbete.

Med högern kopplas kraven hårdare till bidrag, tillstånd och möjligheten att stanna. Med ett S-lett styre läggs sannolikt mer pengar på utbildning, praktik och offentliga arbetsmarknadsinsatser.

Hurbra:s slutbedömning

Valet 2026 kommer sannolikt att påverka både hur många som får komma till Sverige och vilka villkor som gäller för dem som redan finns här.

En fortsatt högerregering innebär sannolikt den lägsta invandringen. Anhöriginvandringen begränsas, kvotflyktingmottagandet förblir lågt, arbetstillstånden koncentreras till högre löner och utpekade bristyrken och fler människor kan behöva lämna Sverige genom avslag, återkallelser, utvisningar eller frivillig återvandring.

Ett S-lett maktskifte innebär sannolikt högre invandring än högeralternativet. Ökningen kommer främst genom familjeåterförening, kvotflyktingar, fler arbetskraftsinvandrare i vissa yrken och större möjligheter för etablerade personer att få stanna.

Det innebär däremot inte en återgång till migrationspolitiken före 2015.

Socialdemokraterna kommer sannolikt att stoppa Vänsterpartiets och Miljöpartiets mest långtgående förslag om en generell återgång till permanenta uppehållstillstånd och en kraftigt utökad asylinvandring. S kommer också att driva språkkrav, aktivitetskrav, arbetsmarknadsprövning och ökat återvändande.

Den mest rättvisande slutsatsen är därför:

Högern ger lägre invandring och hårdare villkor. Ett S-lett styre ger något högre invandring och fler undantag, men den strama grundlinjen består.

Skillnaden mellan regeringsalternativen är verklig. Den är störst för familjer, arbetskraftsinvandrare, kvotflyktingar och människor som redan har hunnit etablera sig i Sverige. Den är betydligt mindre inom den rena asylpolitiken än den traditionella höger–vänsterbilden antyder.

Fler jämförelser och praktisk information finns i Hurbra:s stora guide till valet 2026.

Vanliga frågor om invandring och valet 2026

Blir invandringen högre om Socialdemokraterna vinner?

Sannolikt blir invandringen högre med ett S-lett regeringsunderlag än med en fortsatt högerregering. Den största skillnaden väntas komma genom anhöriginvandring, kvotflyktingar och arbetskraftsinvandring, inte genom en dramatisk omläggning av asylpolitiken.

Vill Socialdemokraterna återgå till migrationspolitiken före 2015?

Nej. S vill att asylpolitiken ska ligga på EU:s miniminivå och vill behålla tillfälliga tillstånd som en central del av systemet. Partiet vill också öka återvändandet efter avslag och ställa tydliga integrationskrav.

Kommer permanenta uppehållstillstånd tillbaka om vänstersidan vinner?

Inte som en generell huvudregel. V och MP vill det, men S har motsatt sig en fullständig återgång. Fler etablerade personer kan däremot få möjlighet att kvalificera sig för en tryggare eller permanent status.

Vad händer med anhöriginvandringen?

Den blir sannolikt mer begränsad med högern genom längre väntetider och hårdare försörjningskrav. Ett S-lett styre väntas införa fler undantag och göra familjeåterförening lättare, särskilt för barnfamiljer och etablerade personer.

Vad händer med arbetskraftsinvandringen?

Högern prioriterar högavlönade och särskilt efterfrågade yrken. Ett S-lett styre kan öppna för fler arbetstillstånd under dagens lönekrav, men samtidigt införa arbetsmarknadsprövning för att avgöra om jobben först kan tillsättas av personer som redan finns i Sverige.

Avskaffas återvandringsbidraget efter ett maktskifte?

Det är möjligt att bidraget sänks, begränsas eller görs om. C, V och MP är kritiska till den kraftiga höjningen. Socialdemokraternas slutliga linje är mindre tydlig, vilket gör ett fullständigt avskaffande svårare att förutsäga.

Blir det svårare att få svenskt medborgarskap?

Kraven har redan skärpts. En fortsatt högerregering kommer sannolikt att behålla eller ytterligare skärpa dem. Ett S-lett styre kan mildra vissa delar men väntas behålla grundkrav på språk, försörjning och samhällskunskap.