Det är 37 dagar kvar till riksdagsvalet. Just nu pekar både spelmarknader och statistiska modeller tydligt åt samma håll: Magdalena Andersson är favorit att bli nästa statsminister och S, V, MP och C är favoriter att tillsammans få mandatövertag. Men hur stor är sannolikheten egentligen? Svaret varierar från omkring 80 till 95 procent beroende på vad man mäter och vilken metod som används.
Den 13 september 2026 går Sverige till val. Opinionsmätningarna kommer att få stor uppmärksamhet under de sista veckorna, men det finns ett annat sätt att följa hur sannolikheten för olika valresultat förändras: odds, prediction markets och statistiska valmodeller.
De ger inte exakt samma svar.
Det är också det som gör läget intressant.
| Fråga | Sannolikhet den 7 augusti |
|---|---|
| Magdalena Andersson blir nästa statsminister | cirka 74–85 % |
| S+C+V+MP får minst 175 mandat | cirka 80–95 % |
| S blir största parti | cirka 84–99 % beroende på marknad |
| Liberalerna klarar 4 procent | cirka 31–49 % |
Den tydligaste slutsatsen är alltså inte att en viss sida har exakt 83, 91 eller 95 procents chans att vinna.
Slutsatsen är att alla de större marknader och modeller vi jämför har ett maktskifte som klart mer sannolikt än att regeringsunderlaget sitter kvar.
Magdalena Andersson är klar favorit att bli statsminister
På marknaderna för vem som blir Sveriges nästa statsminister är Magdalena Andersson tydlig favorit.
Hos Kambi ligger den marginaljusterade sannolikheten runt 74 procent. På prediction markets är försprånget ännu större: Polymarket värderar Andersson till omkring 84–85 procent, medan Smarkets ligger runt 83 procent.
Ulf Kristersson ligger samtidigt kring 20 procent hos Kambi, 11–12 procent på Polymarket och knappt 18 procent på Smarkets.
Det är en tydlig förändring jämfört med läget tidigare under året.
När Hurbra granskade oddsen på nästa statsminister den 18 maj låg Magdalena Andersson på omkring 69 procent på Polymarket och Ulf Kristersson på 29 procent.
Sedan dess har Andersson alltså stärkts med ungefär 16 procentenheter på den marknaden, medan Kristersson har fallit ungefär lika mycket.
Marknaden har blivit klart mer övertygad om ett statsministerskifte under sommaren.
Det betyder däremot inte att valet är avgjort. Statsministermarknaden handlar dessutom om vem som till slut får posten, inte bara om vilket block eller vilka partier som får flest mandat.
En komplicerad regeringsbild efter valet kan därför göra att statsministeroddsen inte rör sig exakt på samma sätt som sannolikheten för ett mandatövertag.
80–95 procents sannolikhet för mandatövertag
Vill man komma närmare själva regeringsfrågan är mandatmarknaden minst lika intressant.
Kambi värderar sannolikheten för att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans får minst 175 mandat till omkring 80 procent.
På Polymarket ligger sannolikheten på ungefär 92 procent.
Den statistiska valmodellen Botten Ada går ännu längre och ger samma fyrpartigrupp omkring 95 procents sannolikhet att nå mandatmajoritet.
För M, SD, KD och L blir motsvarande sannolikheter ungefär 20 procent hos Kambi, 8–9 procent på Polymarket och omkring 5 procent i den statistiska modellen.
Det är ett mycket tydligt favoritläge.
Men spannet mellan 80 och 95 procent är samtidigt stort nog för att visa varför man bör vara försiktig med formuleringar som att det finns en enda exakt sannolikhet för vem som ”vinner valet”.
Bookmakers, prediction markets och statistiska modeller fungerar på olika sätt.
De kan därför väga samma politiska läge olika.
Den som vill följa flera av marknaderna samlade kan se den löpande jämförelsen hos Botten Ada.
Odds 1,20 betyder inte automatiskt 83 procents chans
Här finns en viktig detalj när spelbolagsodds översätts till sannolikheter.
Betsson har exempelvis erbjudit 1,20 gånger pengarna på Magdalena Andersson som nästa statsminister.
Dividerar man 1 med 1,20 får man 83,3 procent.
Det ser alltså ut som att spelbolaget bedömer Anderssons chans till drygt 83 procent.
Så enkelt är det inte.
Samtidigt har Ulf Kristersson stått i 4,50 och Jimmie Åkesson i 15,00. Om varje odds räknas om till procent och sannolikheterna läggs ihop blir summan högre än 100 procent.
Skillnaden är i praktiken spelbolagets marginal.
När hela marknaden normaliseras så att utfallen tillsammans blir 100 procent sjunker Anderssons implicita sannolikhet till ungefär 74 procent. Kristersson hamnar kring 20 procent och Åkesson kring 6 procent.
Det är därför vi i den här artikeln inte bara översätter ett enskilt odds rakt av.
Även en marginaljusterad sannolikhet ska läsas med försiktighet. Spelmarknader är inte vetenskapliga prognoser och oddsen påverkas både av spelbolagets prissättning och av hur människor faktiskt spelar.
Men de ger en användbar bild av hur marknaden värderar olika utfall.
Socialdemokraterna är mycket stor favorit att bli största parti
Om regeringsmakten fortfarande innehåller betydande osäkerhet är frågan om Sveriges största parti betydligt mindre dramatisk.
Socialdemokraterna är stor favorit.
Betssons odds på flest röster motsvarar efter justering för spelbolagets marginal ungefär 84 procents sannolikhet för Socialdemokraterna.
Sverigedemokraterna ligger runt 7 procent och Moderaterna runt 5 procent på samma marknad.
På andra håll är S-favoritskapet ännu större.
Polymarkets marknad för vilket parti som får flest mandat ligger nära 99 procent för Socialdemokraterna, och Botten Adas statistiska modell ligger också runt 99 procent.
Här är det viktigt att inte blanda ihop marknaderna.
En marknad kan handla om flest röster, en annan om flest mandat. De två sakerna brukar förstås hänga nära samman, men de är inte exakt samma utfall.
Oavsett definition är bilden ändå tydlig:
Marknaden ser i nuläget Socialdemokraterna som mycket större favorit att bli största parti än oppositionens bredare sida är att säkra regeringsmakten.
Det är två olika frågor.
Liberalerna är en av valets största osäkerheter
En betydligt öppnare fråga är om Liberalerna klarar riksdagsspärren.
Här skiljer sig dessutom marknaden och den statistiska modellen märkbart.
Spelmarknaden ger L ungefär 31 procents sannolikhet att nå minst fyra procent.
Botten Adas modell ligger betydligt högre, på ungefär 49 procent.
Skillnaden är intressant eftersom Liberalernas resultat kan få stor betydelse för mandatfördelningen.
I Novus julimätning fick partiet bara 1,8 procent, vilket var den lägsta noteringen för L i institutets mätserie. Samtidigt låg S, V, MP och C tillsammans klart före M, SD, KD och L.
Men valdagen är inte en opinionsmätning.
Stödröster, taktiskt röstande och rörelser under valrörelsens sista veckor kan bli avgörande när ett parti befinner sig nära spärren.
Vi har en separat genomgång av frågan om Liberalerna riskerar att åka ur riksdagen.
Just nu är detta en av de frågor där osäkerheten faktiskt är stor.
SD är favorit att bli större än Moderaterna
En annan intressant maktfråga på högersidan gäller vilket parti som blir störst av Sverigedemokraterna och Moderaterna.
Kambi ger omkring 85 procents sannolikhet för att SD blir större än M.
Botten Adas modell är försiktigare men har fortfarande Sverigedemokraterna som favorit, med knappt 70 procents sannolikhet.
Polymarkets marknad för vilket parti som blir näst störst har också SD som tydlig favorit framför Moderaterna.
Det spelar roll även efter själva valresultatet.
Om Tidöpartierna skulle behålla möjligheten att bilda regering kan styrkeförhållandet mellan M och SD bli centralt för förhandlingarna. Och även vid ett maktskifte kommer frågan om vilket parti som leder oppositionen att få stor betydelse.
Varför ger olika modeller olika svar?
Det kan se märkligt ut att samma politiska läge samtidigt kan innebära 80, 92 och 95 procents sannolikhet för ett mandatövertag.
Förklaringen är att siffrorna kommer från olika typer av system.
Bookmakers sätter odds och bygger in en marginal. Priserna kan också påverkas av hur kunderna spelar.
Prediction markets låter deltagare köpa och sälja kontrakt kopplade till olika politiska utfall. Priset fungerar då ungefär som marknadens samlade sannolikhetsbedömning.
Statistiska valmodeller utgår i stället från data. Botten Ada använder bland annat opinionsmätningar, tidigare val och historiska skillnader mellan opinionsinstituten och simulerar sedan möjliga valresultat.
Ingen av metoderna kan veta vad som händer den 13 september.
Det finns alltså ingen anledning att välja ut den högsta eller lägsta procentsiffran och kalla den sanningen.
Mer relevant är riktningen.
Och där är signalen ovanligt samstämmig.
Hur sannolikt är ett maktskifte just nu?
Om man sammanfattar läget den 7 augusti ser det ut så här:
Magdalena Andersson är klar favorit att bli nästa statsminister.
Socialdemokraterna är mycket stor favorit att bli största parti.
S, V, MP och C är tydliga favoriter att tillsammans få minst 175 mandat.
Liberalerna ligger illa till vid fyraprocentsspärren, men där är osäkerheten betydligt större än i de andra huvudfrågorna.
Och SD är favorit att bli större än Moderaterna.
Det gör ett maktskifte till det klart mest sannolika utfallet just nu.
Ska man sätta ett rimligt intervall utifrån de marknader och modeller vi har jämfört ligger sannolikheten för ett mandatövertag för S+C+V+MP någonstans kring 80–95 procent.
Det är högt.
Men 80 procent betyder fortfarande att ett annat utfall inträffar ungefär en gång av fem om sannolikheten vore perfekt kalibrerad. Även vid 95 procent finns ett möjligt minoritetsutfall kvar.
Fem veckor är dessutom lång tid i en valrörelse.
Opinionsmätningar kan röra sig. Ett parti kan hamna över eller under spärren. Debatter, politiska besked och händelser utanför partiernas kontroll kan förändra läget.
Den som vill förstå vilka regeringsalternativ som faktiskt kan följa efter valresultatet kan läsa vår guide till regeringen efter valet 2026.
Och för datum, partier, valsystem och den större bilden finns vår samlade guide till valet 2026.
Men den 7 augusti är utgångsläget tydligt:
Magdalena Andersson och ett nytt parlamentariskt övertag för S, V, MP och C är favoritscenariot. Frågan är inte längre om marknaden tror på maktskifte – utan hur mycket som måste förändras under de sista 37 dagarna för att det inte ska bli så.