Liberalerna ligger långt under riksdagsspärren inför valet den 13 september 2026. Partiet kan fortfarande räddas av en egen uppgång och taktiska stödröster, men utgångsläget är sämre än vid samma tid inför valet 2022. Om Liberalerna ska stanna kvar i riksdagen måste vändningen börja innan förtidsröstningen öppnar.
Så ligger Liberalerna till inför valet 2026
Liberalerna befinner sig i ett akut opinionsläge. I Novus mätning från den 22 juli fick partiet 1,8 procent, den lägsta nivån som institutet har uppmätt för Liberalerna.
Andra mätningar har gett partiet något högre stöd, men bilden är tydlig. Liberalerna ligger under riksdagsspärren i samtliga större opinionsmätningar.
| Opinionsmätning | Stöd för Liberalerna |
|---|---|
| Novus, juli | 1,8 procent |
| Demoskop, juni | 2,9 procent |
| SCB, juni | 2,5 procent |
| Verian, juni | 2,0 procent |
Skillnaderna mellan mätningarna är relativt stora. En enskild mätning ska därför inte behandlas som ett valresultat. Problemet för Liberalerna är att inte heller de mer gynnsamma siffrorna räcker till riksdagen.
Partiet behöver minst 4 procent av rösterna i hela landet för att delta i den nationella mandatfördelningen.
Läget den 1 augusti 2026:
- Senaste Novusmätningen: 1,8 procent
- Riksdagsspärren: 4 procent
- Valdagen: 13 september 2026
- Förtidsröstningen börjar: 26 augusti 2026
- Liberalerna fick 4,61 procent i valet 2022
Det finns fortfarande tid att förändra läget. Men ju närmare förtidsröstningen partiet ligger kvar omkring 2 procent, desto svårare blir det att skapa en trovärdig räddningsaktion.
Hur många röster behöver Liberalerna?
I riksdagsvalet 2022 fick Liberalerna 298 542 röster. Det motsvarade 4,61 procent och gav partiet 16 mandat.
Om ungefär lika många giltiga röster avges 2026 som fyra år tidigare skulle 4 procent motsvara omkring 259 000 röster.
Ett stöd på 1,8 procent skulle med samma valdeltagande motsvara ungefär 117 000 röster. Liberalerna skulle då behöva vinna omkring 142 000 ytterligare röster för att nå spärren.
Det är ett förenklat räkneexempel. Det exakta antalet röster som krävs beror på valdeltagandet och hur många giltiga röster som lämnas. Det visar ändå hur omfattande Liberalernas uppgift är.
Partiet behöver mer än fördubbla sitt stöd om Novus senaste nivå ligger nära det verkliga väljarstödet.
Kan Liberalerna räddas av stödröster?
Ja. Taktiska stödröster är sannolikt Liberalernas tydligaste väg tillbaka till riksdagen.
En stödröst innebär att en väljare röstar på ett mindre parti för att hjälpa det över spärren, trots att väljaren egentligen föredrar ett annat parti. Syftet kan vara att rädda ett helt regeringsunderlag från att förlora mandat.
För Liberalerna finns den största möjliga reserven bland Moderaternas väljare. Novus har tidigare visat att betydligt fler moderata väljare kan tänka sig Liberalerna än väljare hos Sverigedemokraterna.
Det är logiskt. Om Liberalerna åker ur riksdagen kan ett stort antal röster på den borgerliga sidan bli utan representation i den nationella mandatfördelningen. Det kan försämra möjligheten för det nuvarande regeringsunderlaget att behålla makten.
Men stödröstningen har en avgörande begränsning: den måste uppfattas som möjlig att lyckas.
En moderat väljare kan vara beredd att byta parti för att hjälpa Liberalerna från 3,5 till 4 procent. Det är svårare att övertyga samma väljare om att göra det när Liberalerna ligger på 1,8 procent.
Om partiet missar spärren bidrar stödrösten inte till fördelningen av riksdagens 349 mandat. Väljaren riskerar då att både lämna sitt förstahandsval och misslyckas med att rädda Liberalerna.
Därför behöver Liberalerna först lyfta av egen kraft. Ett opinionsstöd omkring 3 procent skulle kunna göra en större taktisk rörelse trovärdig. Ett stöd omkring 2 procent gör uppgiften betydligt svårare.
Moderaterna behöver också sina egna väljare
Förutsättningarna för stödröstning är inte lika enkla som under Alliansens starkaste år.
Moderaterna är inte längre självklart dominerande på högerkanten. Partiet konkurrerar med Sverigedemokraterna om väljare, inflytande och positionen som det största partiet i regeringsunderlaget.
Varje moderat röst som går till Liberalerna kan påverka styrkeförhållandet mellan M och SD. Moderaterna kan därför behöva väga två mål mot varandra:
- Att hjälpa Liberalerna över riksdagsspärren.
- Att själva bli så stora som möjligt.
Det minskar sannolikheten för att Moderaterna tidigt och öppet skulle uppmana sina väljare att stödrösta på Liberalerna. En sådan signal är mer sannolik sent i valrörelsen och bara om Liberalerna ligger tillräckligt nära spärren.
Uppgången efter beskedet om Sverigedemokraterna försvann
I mars presenterade Liberalerna och Sverigedemokraterna det så kallade Sverigelöftet. Uppgörelsen öppnade för att partierna skulle kunna ingå i samma regeringsunderlag efter valet.
Beskedet innebar en förändring från Liberalernas tidigare motstånd mot att Sverigedemokraterna skulle få ministerposter.
Reaktionen i opinionen blev först positiv. Demoskop gav Liberalerna 4,5 procent i mars. Partiet låg då över spärren och vann väljare från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Uppgången blev dock kortvarig.
| Månad | Liberalerna i Demoskop |
|---|---|
| Mars | 4,5 procent |
| April | 4,0 procent |
| Maj | 3,1 procent |
| Juni | 2,9 procent |
Resultaten visar att regeringsbeskedet kunde flytta väljare till Liberalerna, men att partiet inte lyckades behålla hela uppgången.
Det kan bero på att Liberalernas position fortfarande är svår att förstå. Partiet vill både försvara en socialliberal identitet och ingå i ett regeringsunderlag där Sverigedemokraterna kan få större direkt inflytande.
För vissa väljare är samarbetet med SD ett skäl att lämna Liberalerna för Centerpartiet. För andra väljare kan det vara mer logiskt att rösta direkt på Sverigedemokraterna eller Moderaterna.
Liberalerna riskerar därmed att hamna i mitten utan att äga någon tydlig väljargrupp.
Därför tappar Liberalerna väljare
Liberalernas kris kan inte förklaras av en enda fråga.
Partiet pressas från flera håll:
- Centerpartiet konkurrerar om socialliberala och SD-kritiska väljare.
- Moderaterna konkurrerar om ekonomiskt liberala och regeringsorienterade väljare.
- Sverigedemokraterna lockar väljare som prioriterar migration, kriminalitet och ett tydligare konservativt regeringsalternativ.
- Socialdemokraterna kan vinna väljare som prioriterar stabilitet och välfärdsfrågor.
Liberalerna har dessutom haft flera partiledarbyten och återkommande interna konflikter om relationen till Sverigedemokraterna. Det har gjort det svårare att bygga en sammanhållen berättelse om varför partiet behövs.
Simona Mohamsson behöver därför göra mer än att bli synlig. Hon måste ge väljarna ett tydligt svar på vad en röst på Liberalerna betyder som inte redan erbjuds av M, C eller SD.
Hurbra:s genomgång av vad Liberalerna går till val på 2026 visar att partiet bland annat prioriterar skolan, sänkta skatter på arbete och utbildning, integration och individens frihet.
Problemet är inte att Liberalerna saknar politiska förslag. Problemet är att frågan om partiets överlevnad och relationen till SD riskerar att överskugga dem.
Skolan kan bli Liberalernas viktigaste väg tillbaka
Skolpolitiken är fortfarande Liberalernas starkaste möjliga valfråga.
Partiet har under lång tid förknippats med kunskap, ordning, lärarnas ställning och statens ansvar för skolan. Inför valet 2022 bidrog skolfrågan till att ge Liberalerna en tydligare roll och hjälpa partiet upp ur det farliga opinionsläget.
En liknande utveckling är möjlig 2026, men den kräver att väljarna börjar uppfatta Liberalerna som det parti som har de mest relevanta svaren på skolans problem.
Det räcker inte att tala om att skolan är viktig. Partiet behöver få konkreta förslag om undervisning, lärarvillkor, studiero och kunskapsresultat att dominera nyhetsbilden.
En valrörelse som främst handlar om regeringsalternativet, migration eller relationen till SD är betydligt svårare för Liberalerna. På dessa områden finns större partier med tydligare positioner.
Är läget sämre än inför valet 2022?
Liberalerna låg även under spärren under stora delar av mandatperioden före valet 2022.
I april 2022 fick partiet 2,4 procent i Demoskop. Diskussionen om moderata stödröster var redan då aktuell.
Skillnaden är tidpunkten för återhämtningen. I Novus mätning från juli 2022 hade Liberalerna tagit sig över 4 procent. Partiet gick in i valrörelsens slutskede med en växande känsla av att räddningen var möjlig.
I juli 2026 ligger Liberalerna i stället på 1,8 procent i samma instituts mätning.
Det betyder inte att partiet är uträknat. Väljare kan röra sig snabbt under en valrörelse, särskilt när ett partis plats i riksdagen står på spel. Men Liberalerna ligger senare i sin återhämtning och behöver vinna fler väljare på kortare tid.
Kan 12-procentsregeln rädda Liberalerna?
Det svenska valsystemet innehåller en särskild regel för partier som är starka i en enskild valkrets.
Ett parti som får minst 12 procent i en valkrets kan delta i fördelningen av fasta mandat där, även om det får mindre än 4 procent i landet. Partiet får däremot inte delta i den nationella fördelningen av utjämningsmandat.
Regeln är främst relevant för geografiskt koncentrerade partier. Liberalerna har inte ett sådant regionalt fäste och ligger långt från 12 procent i de valkretsar där partiet traditionellt är starkast.
Den formella möjligheten finns, men den är inte en realistisk räddningsplan för Liberalerna. Partiets väg till fortsatt riksdagsrepresentation går genom den nationella fyraprocentsspärren.
Valmyndigheten förklarar hur spärrarna och mandatfördelningen fungerar.
Vad händer om Liberalerna åker ur riksdagen?
Om Liberalerna får mindre än 4 procent och inte når 12 procent i någon valkrets blir partiet utan riksdagsmandat.
Det skulle innebära att:
- Liberalernas väljare inte representeras genom partiet i riksdagen.
- Partiet förlorar sina riksdagsplatser och mycket av sitt nationella politiska inflytande.
- Regeringsunderlaget riskerar att förlora ett stort antal mandat.
- Partiets ekonomi och organisatoriska förutsättningar försämras.
- Vägen tillbaka till riksdagen kan bli lång.
Det finns svenska partier som har återvänt efter att ha åkt ur riksdagen, men det är ovanligt och svårt. Mediebevakning, partistöd och politiskt inflytande minskar kraftigt utanför riksdagen.
För regeringssidan kan konsekvensen bli större än Liberalernas nuvarande storlek antyder. Ett parti med 3,9 procent får inga nationella mandat, medan ett parti med 4,1 procent kan få omkring 14 mandat. Några tiondelar kan därmed påverka vilket regeringsalternativ som blir störst.
Tre vägar som kan rädda Liberalerna
1. Ett eget lyft till omkring 3 procent
Liberalerna behöver först visa att partiet kan vinna tillbaka väljare genom sin egen politik. Skolan är den mest uppenbara möjligheten, men även integration, företagande och individens frihet kan ge partiet en tydligare profil.
Når Liberalerna omkring 3 procent före förtidsröstningen blir en slutspurt mer trovärdig.
2. Taktiska röster från Moderaterna
Om regeringsmakten ser ut att avgöras av Liberalernas plats i riksdagen kan moderata väljare börja byta parti. Potentialen finns, men den aktiveras sannolikt bara om Liberalerna redan befinner sig nära spärren.
3. En valrörelse som handlar om partiets överlevnad
Medial uppmärksamhet kring riksdagsspärren kan hjälpa ett pressat parti. Ju mer valet framställs som ett val mellan att rädda eller förlora Liberalerna, desto större blir chansen att väljare mobiliseras.
Samtidigt finns en risk. Om väljarna börjar betrakta partiet som dömt att åka ur kan utvecklingen gå åt motsatt håll. Då kan även sympatisörer välja ett annat parti för att inte riskera att rösten blir utan representation.
Så ser Liberalernas chans ut
Det går inte att sätta en säker procentsiffra på möjligheten att Liberalerna klarar spärren. Opinionsmätningarna är ögonblicksbilder och valrörelsen kan förändra väljarnas prioriteringar.
Utgångsläget kan däremot bedömas.
| L-stöd när förtidsröstningen börjar | Bedömning |
|---|---|
| Omkring 2 procent | Mycket svårt att nå riksdagen |
| Omkring 3 procent | Stödröster kan bli avgörande |
| Omkring 3,5 procent | En stark slutspurt kan räcka |
| Över 4 procent | Partiet har skapat en egen överlevnadsdynamik |
Detta är ingen statistisk prognos, utan en bedömning av hur opinionsläget kan påverka väljarnas vilja att stödrösta.
Förtidsröstningen börjar den 26 augusti. Liberalerna har därför mindre tid än valdagen antyder. Många väljare kommer att fatta sitt slutliga beslut innan den 13 september.
Hurbra:s bedömning: Liberalerna kan klara sig, men måste först hjälpa sig själva
Liberalerna är inte uträknade. Partiet har tidigare visat att det kan lyfta snabbt när riksdagsplatsen står på spel och väljare på den borgerliga sidan börjar tänka taktiskt.
Men läget den 1 augusti 2026 är allvarligare än vid samma tid inför valet 2022.
Ett parti på 3 eller 3,5 procent kan räddas av stödröster. Ett parti som ligger kvar omkring 2 procent riskerar att uppfattas som en alltför osäker investering, även av väljare som vill behålla det borgerliga regeringsunderlaget.
Liberalernas viktigaste uppgift är därför inte att omedelbart hitta de sista stödrösterna. Partiet måste först vinna tillbaka tillräckligt många egna väljare för att räddningen ska framstå som möjlig.
Lyckas Liberalerna närma sig 3 procent före förtidsröstningen kan valrörelsens sista veckor bli dramatiska. Ligger partiet fortfarande omkring 2 procent i slutet av augusti talar mycket för att tiden håller på att rinna ut.