USA och Iran har genomfört nya omfattande attacker i och omkring Hormuzsundet. Båda länderna hävdar att de kontrollerar den strategiska farleden, men sjöfartsdata visar en mer komplicerad bild: vissa fartyg tar sig fortfarande igenom samtidigt som den kommersiella trafiken har minskat kraftigt.

Striderna har dessutom spridits till flera länder i Gulfregionen. Iran uppger att amerikanska militära mål i bland annat Bahrain, Kuwait, Oman och Jordanien har attackerats. USA har samtidigt slagit mot iranska luftvärnssystem, kustnära radarstationer, robotförmåga och militära båtar.

Den tillfälliga överenskommelsen mellan länderna håller därmed på att falla sönder.

USA och Iran hävdar båda kontroll över Hormuzsundet

Iran säger att Hormuzsundet är stängt och att fartyg behöver iranskt godkännande för att passera. USA hävdar i stället att en farled nära Oman hålls öppen och att Iran inte längre styr trafiken genom sundet.

Donald Trump har gått ännu längre och sagt att USA i praktiken ska behålla kontrollen över farleden.

Ingen av versionerna beskriver hela verkligheten.

Fartyg passerar fortfarande genom Hormuzsundet, men trafiken har fallit till den lägsta nivån på två månader. Enligt sjöfartsdata minskade trafiken med omkring 52 procent mellan den 10 och 12 juli jämfört med veckan före.

Under söndagen kunde endast sex tankfartyg följas genom sundet. Inga fartyg med flytande naturgas syntes passera under helgen.

Siffrorna är inte fullständiga eftersom flera fartyg har stängt av sina AIS-sändare för att göra det svårare att följa deras positioner. Bilden är ändå tydlig: sundet är inte helt stängt, men det fungerar inte längre som en normalt öppen kommersiell farled.

Bakgrunden till varför området är så avgörande finns i vår guide om Hormuzsundets betydelse för världens olje- och gashandel.

USA slog mot hundratals iranska mål

USA har under de senaste dagarna genomfört flera stora anfallsvågor mot Iran.

Den amerikanska militären uppger att omkring 140 mål träffades under ett av anfallen och att fler än 300 iranska mål attackerades under tre nätter. Därefter genomfördes ytterligare angrepp mot bland annat luftvärn, kustnära radarstationer, robotsystem, drönarförmåga och mindre militära fartyg.

Uppgifterna om antalet träffade mål kommer från USA:s militär och har inte verifierats oberoende.

I Centcoms egen redovisning av attackerna beskrivs anfallen som ett försök att slå ut Irans förmåga att angripa civila fartyg och amerikanska styrkor i regionen.

Explosioner har rapporterats i hamnstaden Bandar Abbas och på ön Qeshm. Båda ligger direkt intill Hormuzsundet och har stor militär och strategisk betydelse.

Den nya anfallsvågen följer på flera attacker mot handelsfartyg. Ett containerfartyg skadades senast i sundet, vilket USA har lagt på Iran. Teheran hävdar i sin tur att fartyget använde en farled som inte hade godkänts av Iran.

Iran svarade mot amerikanska baser

Iran har svarat med attacker mot amerikansk militär närvaro i flera länder.

Enligt iranska uppgifter har mål i Bahrain, Kuwait, Oman och Jordanien attackerats med robotar och drönare. Iran påstår att amerikanska anläggningar har förstörts, men de uppgifterna har inte bekräftats.

Bahrain har meddelat att robotar och drönare sköts ned. Jordanien uppger att fyra iranska robotar stoppades utan att någon person skadades.

Attackernas geografiska spridning är viktig. Konflikten är inte längre begränsad till Iran, amerikanska fartyg och Hormuzsundet. Länder som upplåter mark åt amerikanska militärbaser riskerar nu att dras djupare in i kriget.

Här finns vår bakgrund om USA:s militärbaser i Mellanöstern och varför de blivit iranska mål.

Vapenvilan håller på att kollapsa

USA och Iran slöt i juni en tillfällig överenskommelse som skulle hålla Hormuzsundet öppet och skapa 60 dagar för förhandlingar om kärnprogrammet, amerikanska sanktioner och en mer permanent fredslösning.

Överenskommelsen var bräcklig redan från början.

USA ville att all trafik skulle kunna passera fritt och utan avgifter. Iran ville i stället behålla en gemensam kontrollmekanism tillsammans med Oman.

De senaste attackerna visar att den militära delen av överenskommelsen i praktiken har brutit samman. Trump har sagt att han betraktar vapenvilan som över, även om USA fortfarande inte helt har stängt dörren för nya samtal.

Pakistan, Qatar och Egypten försöker fortsatt medla, men avståndet mellan parterna har vuxit snabbt.

Den tidigare utvecklingen i konflikten finns sammanfattad i vår artikel om Iran-kriget och attackerna som redan den 9 juli hotade vapenvilan.

Oljepriset stiger när trafiken minskar

Hormuzsundet är en av världens viktigaste handelsvägar.

Mer än en fjärdedel av den olja som transporteras till sjöss passerar normalt genom sundet. Detsamma gäller omkring en femtedel av den globala handeln med flytande naturgas.

Brentoljan steg därför med mer än tre procent när marknaden reagerade på attackerna och den minskade trafiken.

Det stora ekonomiska hotet är inte bara att sundet skulle stängas helt. Även en kraftig minskning av trafiken kan skapa högre fraktkostnader, dyrare försäkringar, förseningar och stigande energipriser.

Flera rederier kan dessutom välja att hålla sina fartyg borta även om USA lyckas hålla en farled tekniskt öppen. Det räcker inte att ett fartyg kan passera. Rederierna måste också bedöma att resan går att genomföra utan orimlig risk.

Konflikten har gått in i ett nytt skede

USA och Iran använder nu samma ord för att beskriva Hormuzsundet: kontroll.

Iran säger att landet bestämmer vilka fartyg som får passera. USA säger att den iranska kontrollen har brutits och att en amerikanskt skyddad farled hålls öppen.

Sjöfartsdata visar samtidigt att ingen av parterna fullt ut kan garantera normal trafik.

Fartyg tar sig fortfarande genom sundet, men betydligt färre än tidigare. USA fortsätter att angripa iranska mål och Iran har breddat kriget genom attacker mot amerikanska baser i flera länder.

Det gör att konflikten inte längre främst handlar om vem som kan stänga Hormuzsundet. Den handlar allt mer om vem som kan få omvärlden att våga använda det.