Ukraina presenterar ett nytt europeiskt luftvärnsprojekt när omkring 25 ledare samlas i Paris. Systemet kallas Freyja och ska på sikt bli ett billigare och mer storskaligt alternativ till amerikanska Patriot.

Sverige finns med i de särskilda luftvärnssamtalen tillsammans med bland andra Tyskland, Italien, Danmark och Norge. Även försvarsföretag som Saab, Thales, Leonardo och tillverkaren bakom SAMP/T deltar.

Något färdigt stort stödpaket har däremot ännu inte offentliggjorts. Mötet handlar både om Ukrainas akuta behov av fler luftvärnsrobotar och om hur Europa ska kunna bygga en egen långsiktig förmåga att stoppa ballistiska robotar.

Ukraina presenterar Freyja för Europas ledare

Freyja är ett ukrainskt initiativ som ska utvecklas tillsammans med europeiska företag och länder.

Målet är att bygga ett komplett antiballistiskt luftvärnssystem som kan tillverkas snabbare och billigare än Patriot. Ukraina behöver europeisk hjälp med bland annat radar, ledningssystem, avfyrningsramper och teknik för att upptäcka och följa inkommande robotar.

Själva jaktroboten bygger på den ukrainska FP-7.X. Enligt tillverkaren Fire Point ska den kunna bekämpa ballistiska mål på omkring 24 kilometers höjd.

Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. En provflygning genomfördes i juni, men systemet är ännu inte operativt och har inte visat att det kan skydda ukrainska städer i verklig strid.

Tre olika lösningar för Ukrainas luftförsvar

Mötet i Paris handlar inte om att ersätta Patriot omedelbart. Ukraina försöker i stället lösa problemet på tre olika tidshorisonter.

Patriot är fortfarande det viktigaste systemet för att bekämpa ryska ballistiska robotar. Det fransk-italienska SAMP/T kan också användas, men tillgången på system och robotar är begränsad.

Freyja ska på sikt ge Ukraina och Europa en större egen produktion. Det är dock en lösning för kommande år, inte för de närmaste veckorna.

Freyja ska bli billigare än Patriot

Kostnaden är en central del av projektet.

Fire Point siktar på att en robot till Freyja ska kosta omkring 700 000 dollar. En Patriot PAC-3 uppges kosta cirka 3,8 miljoner dollar.

Skillnaden är viktig eftersom Ryssland kan avfyra stora mängder robotar och drönare under samma anfall. Även ett tekniskt effektivt luftvärn blir svårt att använda i längden om varje avfyrning kostar flera miljoner dollar och antalet tillgängliga robotar är litet.

Planen är att Freyja ska kunna tillverkas i större serier. Fire Point har uppgett att produktionen ska kunna nå tre robotar per dag från augusti och att den första ballistiska roboten ska skjutas ned före utgången av 2027.

Det är tillverkarens mål, inte en bekräftad tidsplan. Projektet behöver fortfarande finansiering, europeisk teknik och lyckade tester innan det kan få verklig betydelse i kriget.

Sverige och Saab deltar i samtalen

Sverige är ett av nio länder som deltar i de särskilda diskussionerna om luftförsvar.

Saab finns också representerat tillsammans med flera stora europeiska försvarsföretag. Det svenska företaget har bland annat kompetens inom radar, ledningssystem och sensorer, vilket är centrala delar av ett komplett luftvärnssystem.

Det finns däremot inget bekräftat besked om att Sverige har lovat att finansiera eller bygga Freyja. Den svenska medverkan består hittills av deltagande i samtalen.

Det ukrainska företaget bakom projektet har redan skrivit ett samarbetsavtal med tyska Hensoldt om radarteknik och har fört samtal med bland andra Thales, Leonardo och norska Kongsberg.

Ukraina har akut brist på luftvärnsrobotar

Det långsiktiga projektet presenteras samtidigt som Ukrainas omedelbara situation blir allt svårare.

Ryssland har fortsatt att angripa Kyiv och andra ukrainska städer med drönare, kryssningsrobotar och ballistiska robotar. De ballistiska vapnen är särskilt svåra att stoppa eftersom de flyger snabbt och bara kan bekämpas av ett begränsat antal luftvärnssystem.

Ukraina har under den senaste tiden haft ont om robotar till sina befintliga system. Det innebär att landet måste välja vilka mål som ska försvaras och vilka inkommande robotar som kan bekämpas.

Bakgrunden till det växande behovet finns i vår artikel om hur kriget i Ukraina trappats upp efter den ryska attacken mot Kyiv.

Ukraina vill få fram mer luftvärn före vintern. Ryssland har under tidigare vintrar riktat omfattande attacker mot elnät, värmeförsörjning och annan kritisk infrastruktur.

Patriot-löftet kan ta flera år

Donald Trump har sagt att Ukraina ska få möjlighet att tillverka Patriot på licens.

Det är ett viktigt principiellt besked, men en ukrainsk produktion kan ta flera år att bygga upp. Fabriker, leveranskedjor, utbildning och säkerhetslösningar måste finnas på plats innan system och robotar kan börja tillverkas i större mängder.

På kort sikt behöver Ukraina därför fler färdiga robotar från USA och europeiska lager.

Volodymyr Zelenskyj har beskrivit fler luftvärnsrobotar som landets högsta prioritet. I ett officiellt uttalande om det europeiska luftförsvaret efterlyser han system som är billigare och kan massproduceras i Europa.

Det är också där Freyja kommer in. Projektet ska täcka glappet mellan dagens begränsade tillgång på amerikanska system och Europas behov av en större egen produktion.

Europa försöker bygga en egen försvarsindustri

Paris-mötet visar att frågan inte längre bara gäller hur många robotar som kan skickas från befintliga lager.

Europeiska länder försöker nu bygga upp en industri som kan leverera luftvärn under ett långvarigt krig. Det handlar om radar, sensorer, avfyrningssystem, jaktrobotar och gemensamma produktionslinjer.

SAMP/T är redan ett europeiskt alternativ, men systemet tillverkas i små mängder. Freyja är tänkt att bli billigare, enklare att skala upp och delvis baserat på ukrainsk teknik som utvecklats under kriget.

Det återstår att se om projektet kan leva upp till de ambitionerna. Ukraina behöver fortfarande fler Patriot-robotar nu, samtidigt som ett fungerande Freyja-system ligger minst flera år bort.

Mötet i Paris är därför inte ett färdigt genombrott för Ukrainas luftförsvar. Det är ett försök att lösa två problem samtidigt: att skydda ukrainska städer under de kommande månaderna och att ge Europa ett eget system för nästa fas av kriget.