USA förbereder en ny ekonomisk offensiv mot Iran samtidigt som den amerikanska flottblockaden kan fortsätta på obestämd tid. För Sverige innebär utvecklingen framför allt en ökad risk för högre olje-, drivmedels- och fraktkostnader om krisen runt Hormuzsundet blir långvarig.
USA:s finansminister Scott Bessent uppgav sent den 13 augusti att regeringen nästa vecka ska presentera ytterligare ekonomiska åtgärder mot Iran.
Bessent beskrev de kommande åtgärderna som något som saknar motstycke i tidigare försök att ekonomiskt isolera ett land.
Exakt vad USA planerar att göra har ännu inte offentliggjorts.
Samtidigt har USA:s försvarsminister Pete Hegseth gjort klart att den amerikanska flottblockaden mot trafik till och från iranska hamnar kan fortsätta utan någon fast tidsgräns.
| Besked | Läget |
|---|---|
| Nya ekonomiska åtgärder | USA väntas presentera dem nästa vecka |
| Amerikanska flottblockaden | Kan enligt Hegseth fortsätta på obestämd tid |
| Trafiken genom Hormuz | Fortsatt mycket lägre än före kriget |
| Brentolja | Steg till omkring 88 dollar per fat under fredagsmorgonen |
| Sverige | Stabil försörjning, men risk för högre priser |
USA lovar hårdare ekonomisk press
Bessents uttalande innebär att USA signalerar ytterligare en upptrappning efter en redan omfattande ekonomisk kampanj mot Iran.
USA har bland annat riktat sanktioner mot iransk oljehandel, fartyg i den så kallade skuggflottan, finansinstitut, företag och nätverk som anklagas för att hjälpa Iran att kringgå sanktionerna.
Det nya beskedet går längre i retoriken, men än så länge är det inte känt vilka konkreta åtgärder som väntar.
Det är därför för tidigt att slå fast om USA exempelvis kommer att försöka stoppa ytterligare handel, rikta nya sekundära sanktioner mot utländska aktörer eller använda andra ekonomiska verktyg.
Det säkra är att Washington signalerar att pressen ska öka.
Blockaden kan fortsätta på obestämd tid
Samtidigt finns inga tecken på att den militära pressen ska minska.
Pete Hegseth fick på torsdagen frågan hur länge USA kan upprätthålla flottblockaden mot Iran.
Hans svar var att flottan kan fortsätta på obestämd tid genom att rotera fartyg och besättningar.
Det betyder inte att USA har stängt hela Hormuzsundet.
Den amerikanska blockaden riktas mot trafik till och från iranska hamnar. Den kraftigt minskade övriga sjöfarten genom Hormuz beror samtidigt på det bredare säkerhetsläget, iranska restriktioner, hot mot fartyg och attacker i området.
Den som vill läsa mer om varför sundet fått en så central roll kan läsa Hurbra:s guide om vem som kontrollerar Hormuzsundet.
Trafiken genom Hormuz fortfarande extremt låg
Sjöfarten genom Hormuz är fortfarande långt under normala nivåer.
Under den senaste perioden har omkring ett tiotal fartyg per dag följts genom sundet, jämfört med ungefär 130–140 fartyg per dag före kriget.
AIS-data ger inte en helt fullständig bild eftersom fartyg kan stänga av sina transpondrar, men skillnaden mot normalläget är ändå mycket stor.
Det är detta som gör situationen så känslig för energimarknaden.
En stor del av världens olje- och gastransporter brukar passera genom området, och ju längre trafiken förblir störd desto större blir risken att marknaden måste anpassa sig till ett mer varaktigt bortfall.
Hurbra har tidigare gått igenom om Iran faktiskt kan stänga Hormuzsundet.
Vapenvilesamtalen har inte gett något genombrott
De nya amerikanska beskeden kommer samtidigt som försöken att återuppliva vapenvilan har kört fast.
Iran uppgav den 12 augusti att medlingsförsöken inte lett till några framsteg.
USA och Iran anklagar varandra för att inte ha uppfyllt sina delar av tidigare överenskommelser.
Det innebär att Bessents besked inte kommer i ett läge där en snabb diplomatisk lösning ser nära ut. Tvärtom kombineras nu fortsatt militär press med signaler om ännu hårdare ekonomiska åtgärder.
Mer om det havererade diplomatiska spåret finns i Hurbra:s artikel om vapenvilan mellan Iran och USA.
Oljepriset stiger
Marknaden reagerade under fredagsmorgonen.
Brentoljan steg till omkring 88 dollar per fat och var på väg mot en tydlig uppgång för veckan.
Bakom prisrörelsen finns inte bara politisk oro utan också en faktisk minskning av oljeutbudet.
Internationella energiorganet IEA räknar med att världens oljeutbud minskar kraftigt under 2026. Produktionen i Gulfregionen ligger fortfarande klart under nivåerna före kriget samtidigt som globala oljelager har sjunkit.
Marknaden för raffinerade produkter är dessutom ansträngd.
Det gäller inte minst diesel, där Europas import redan har minskat och priserna är höga.
Den kombinationen är särskilt relevant för Sverige.
Ingen svensk brist – men risk för dyrare drivmedel
Energimyndighetens senaste bedömning är att Sveriges energiförsörjning är stabil.
Det finns alltså inget aktuellt tecken på någon fysisk brist på bensin eller diesel i Sverige.
Problemet är i stället priset.
Sverige köper energi på en internationell marknad. Om oljeutbudet minskar, diesel blir dyrare och transporterna genom Hormuz förblir störda påverkas även svenska företag och konsumenter.
Det kan märkas på flera sätt.
Bensin och diesel kan bli dyrare om högre olje- och produktpriser består.
Samtidigt kan transportkostnader stiga. Rederier har redan infört särskilda bränsletillägg kopplade till Hormuzkrisen, och längre eller dyrare transporter kan i nästa steg påverka priserna på importerade varor.
Även försäkringskostnader för sjöfarten kan öka när riskerna i området stiger.
Kan ge nytt inflationstryck
En längre energikris kan därför få effekter långt utanför bensinstationen.
Högre dieselpriser höjer kostnaderna för vägtransporter. Dyrare sjöfrakt kan påverka importen. Företag med stora energi- eller transportkostnader kan försöka föra kostnaderna vidare till kunderna.
Det betyder inte att Sverige automatiskt står inför ett nytt större inflationslyft.
Men risken ökar om olje-, drivmedels- och fraktpriserna ligger kvar på höga nivåer under längre tid.
Det är därför utvecklingen de närmaste veckorna blir viktig.
Nästa konkreta hållpunkt kommer när USA presenterar de ekonomiska åtgärder som Scott Bessent nu har förvarnat om.
Samtidigt finns det fortfarande inget tydligt slutdatum för den militära pressen. Reuters rapporterar att USA anser sig kunna upprätthålla flottblockaden på obestämd tid.
Ju längre det läget består, desto större blir risken att Hormuzkrisen utvecklas från en kortvarig chock till ett mer långvarigt kostnadsproblem även för svenska hushåll och företag.