Iran avfärdar uppgifterna om att landet förhandlar med USA om att förlänga vapenvilan. Beskedet kommer samtidigt som trafiken genom Hormuzsundet fortfarande ligger på extremt låga nivåer och oljepriset pressas uppåt. För Sverige ökar risken för dyrare energi, transporter och ett nytt inflationstryck om konflikten åter eskalerar.
En högt uppsatt iransk tjänsteman säger den 12 augusti att Iran och USA inte har diskuterat någon förlängning av vapenvilan.
Uttalandet går rakt emot tidigare uppgifter om att parterna skulle vara nära en överenskommelse inför den 17 augusti.
Enligt den iranska sidan fortsätter indirekta kontakter genom bland annat Pakistan och Qatar. Men diskussionerna ska i stället handla om villkoren i det tidigare interimsavtalet och om amerikanska åtaganden.
Det betyder att den diplomatiska kontakten inte är bruten. Däremot finns det just nu inget bekräftat stöd för uppgifterna om att USA och Iran redan skulle ha enats om eller börjat förhandla fram en förlängd vapenvila.
| Fråga | Läget den 12 augusti |
|---|---|
| Förlängd vapenvila | Iran säger att inga sådana förhandlingar har ägt rum |
| Diplomatiska kontakter | Fortsätter indirekt genom medlare |
| Hormuzsundet | Trafiken är fortfarande kraftigt reducerad |
| Oljepriset | Brent ligger omkring 89 dollar per fat |
| Sverige | Ingen akut energibrist, men ökad pris- och inflationsrisk |
Tidigare uppgifter pekade mot en förlängning
Den iranska dementin är betydelsefull eftersom andra uppgifter under dagen pekat i motsatt riktning.
Turkiska Anadolu rapporterade, med hänvisning till pakistanska regeringskällor, att USA och Iran hade gett medlarna klartecken till någon form av förlängning. Hur lång den skulle bli uppgavs fortfarande vara oklart.
Nu ger Teheran alltså en helt annan bild.
Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan de olika rapporterna om vad tidsfristen den 17 augusti faktiskt innebär. Uppgifterna har delvis beskrivit den som ett slutdatum för vapenvilan, medan 60-dagarsperioden också har kopplats till tidsramen för att förhandla fram ett mer permanent avtal.
Det säkra beskedet är därför inte att vapenvilan automatiskt upphör den 17 augusti. Det viktiga just nu är i stället att den tidigare bilden av ett nära diplomatiskt genombrott har blivit betydligt mer osäker.
Hormuzsundet fortfarande nästan stängt
Utvecklingen blir särskilt känslig eftersom trafiken genom Hormuzsundet fortfarande ligger långt under normala nivåer.
Under tisdagen noterades bara åtta fartygspassager. Före konflikten brukade omkring 125–140 fartyg passera under ett dygn.
Skillnaden är enorm.
Hormuz är en av världens viktigaste flaskhalsar för olje- och gashandel. När trafiken genom sundet störs påverkas inte bara Iran och de närmaste grannländerna. Effekterna sprids snabbt till energipriser, rederier, försäkringskostnader och handel över stora delar av världen.
Brentoljan handlades under onsdagen kring 89 dollar per fat och steg på nytt efter den iranska dementin.
Den amerikanska energimyndigheten EIA bedömer att oljeflödet genom Hormuz under andra kvartalet 2026 sjönk till omkring 4,9 miljoner fat per dag. Före konflikten låg nivån på över 20 miljoner fat per dag.
Så länge trafiken förblir kraftigt begränsad finns därmed ett betydande riskpåslag kvar på energimarknaden.
Risken för en ny militär upptrappning ökar
Det nya iranska beskedet kommer också efter flera dagar med hårdare retorik.
Den iranske säkerhetstoppen Mohsen Rezaei har sagt att Hormuz inte kommer att öppnas fullt ut innan USA accepterar iranska krav.
På den amerikanska sidan har president Donald Trump samtidigt fortsatt att hota med nya hårda angrepp mot Iran.
Hurbra har tidigare skrivit om Trumps nya hot mot Iran, som förstärkte oron för att striderna kan blossa upp på nytt.
Det betyder inte att ett nytt större amerikanskt angrepp är beslutat eller omedelbart förestående.
Men kombinationen av fortsatt begränsad sjöfart, militära incidenter, hård retorik och motstridiga besked om förhandlingarna gör situationen mer osäker. Ju längre ett politiskt genombrott dröjer, desto större blir risken för att en enskild incident åter leder till en bredare konflikt.
Därför spelar beskedet roll för Sverige
Sverige är inte beroende av direkt oljeimport från Iran för att påverkas av konflikten.
Olja prissätts på en global marknad. Om tillgången minskar eller marknaden börjar räkna med en större risk för framtida brist kan priset stiga även på drivmedel som säljs i Sverige.
Energimyndigheten bedömer att Sveriges energiförsörjning fortfarande är stabil och att någon fysisk brist på olja eller drivmedel inte har uppstått.
Problemet är snarare priset.
När globala lager sjunker och viktiga handelsvägar störs ökar konkurrensen om den olja och de oljeprodukter som fortfarande kan levereras. Det kan slå igenom på bensin, diesel, flygbränsle och transporter.
Dyrare sjöfrakt och högre försäkringspremier kan dessutom höja kostnaderna för andra varor som transporteras internationellt.
Riksbanken har redan pekat på hur störningarna kring Hormuz kan ge högre energi- och bränslepriser och ökade kostnader för svenska företag.
Om utvecklingen blir långvarig kan det även göra inflationsläget svårare och därmed påverka förutsättningarna för svenska räntesänkningar.
En längre genomgång av konsekvenserna finns i Hurbra-guiden om hur Sverige påverkas av Iran-konflikten.
Nästa besked blir avgörande
Det viktigaste de kommande dagarna blir om medlarländerna lyckas få USA och Iran närmare ett nytt avtal och om trafiken genom Hormuz börjar öka.
En verklig diplomatisk överenskommelse skulle kunna minska riskpremien på oljepriset snabbt.
Motsatsen gäller om samtalen bryter samman eller om nya militära attacker inträffar.
Den iranska dementin den 12 augusti innebär därför framför allt att ett snabbt genombrott inte längre kan tas för givet. Samtidigt fortsätter världens viktigaste energipassage att fungera långt under normal nivå.
För Sverige är den omedelbara risken inte tomma bensinstationer. Det är att en utdragen konflikt åter gör energi, transporter och import dyrare och därmed sprider sig vidare in i svensk ekonomi.