Iran hävdar att Hormuzsundet nu står under landets ”kontroll och ledning”. Beskedet kommer bara ett dygn efter att Donald Trump sagt att USA har ”total kontroll” över samma strategiska vattenväg. Bakom ordkriget finns en betydligt större fråga: vad händer med oljepriset, frakten och inflationen om trafiken genom Hormuz störs ännu mer?

Iran och USA gör anspråk på samma sund

Det var Hossein Taeb, chef för Irans paramilitära Basijstyrka, som under torsdagen den 13 augusti sade att Hormuzsundet står under Irans kontroll och ledning.

Uttalandet skärper den redan hårda maktkampen om sundet.

Bara dagen tidigare hade USA:s president Donald Trump hävdat motsatsen. Enligt Trump har USA ”total kontroll” över Hormuz och den amerikanska militära närvaron har av presidenten beskrivits som en ”Wall of Steel”.

Det betyder inte att någon av sidorna faktiskt har visat att den har fullständig kontroll över området. Uttalandena bör snarare ses som konkurrerande anspråk mitt i den pågående konflikten mellan USA och Iran.

Vi har tidigare skrivit om maktkampen mellan USA och Iran kring Hormuzsundet.

Fartygstrafiken fortfarande kraftigt störd

Det som går att slå fast är att den normala kommersiella trafiken genom Hormuz fortfarande är långt ifrån återställd.

Enligt fartygsdata som Reuters rapporterat om spårades endast åtta fartyg genom sundet den 11 augusti. Före konflikten handlade det normalt om omkring 130 till 140 fartyg per dygn.

Siffrorna ska samtidigt tolkas med viss försiktighet eftersom vissa fartyg stänger av sina AIS-sändare i det osäkra området.

Även med den osäkerheten är skillnaden mot normal trafik mycket stor.

Det är därför utvecklingen i Hormuz följs så noggrant av energimarknaden, rederier, försäkringsbolag och regeringar runt om i världen.

En femtedel av världens oljeflöden passerar Hormuz

Hormuzsundet är en av världsekonomins viktigaste flaskhalsar.

Före de nuvarande störningarna passerade omkring 20,9 miljoner fat olja och petroleumprodukter per dag genom sundet. Det motsvarar ungefär en femtedel av världens konsumtion av petroleumvätskor.

Även omkring en femtedel av den internationella handeln med flytande naturgas, LNG, har normalt gått genom Hormuz.

Det finns alternativa pipelines från delar av Mellanöstern, men kapaciteten är inte tillräcklig för att helt ersätta de volymer som normalt transporteras genom sundet.

Ett längre eller mer omfattande stopp skulle därför snabbt kunna få konsekvenser långt utanför regionen.

Oljepriset faller just nu – men risken finns kvar

Det nya iranska utspelet har inte i sig utlöst något nytt kraftigt oljeprisrally.

Brentoljan föll under torsdagen och handlades kring 88 dollar per fat. Svagare prognoser för den globala efterfrågan och stigande amerikanska oljelager pressade samtidigt priserna.

Det betyder däremot inte att Hormuzrisken har försvunnit.

Så länge fartygstrafiken är kraftigt begränsad och både Iran och USA hävdar kontroll över sundet finns risken för nya plötsliga rörelser på oljemarknaden.

Om trafiken skulle minska ytterligare, om fartyg stoppas eller om konflikten militärt trappas upp kan marknaden snabbt börja prisa in ett betydligt större bortfall av olja.

Så kan svenska bensin- och dieselpriser påverkas

För svenska hushåll är världsmarknadspriset på olja den mest direkta länken till krisen.

Dyrare råolja och petroleumprodukter kan så småningom slå igenom i priset på bensin och diesel. Hur stor effekten blir beror bland annat på valutakursen, raffinaderimarginaler, skatter och konkurrensen på den svenska drivmedelsmarknaden.

Energimyndigheten bedömde den 12 augusti att Sveriges energiförsörjning fortfarande är stabil. Tillgången på bland annat bensin och diesel bedöms även vara stabil på längre sikt.

Det finns alltså inget som i nuläget pekar på någon akut svensk drivmedelsbrist.

Myndigheten konstaterar samtidigt att ju längre trafiken genom Hormuz är begränsad, desto större blir risken för en stramare global bränslemarknad och högre priser på vissa drivmedel.

Dyrare frakt kan slå bredare än vid bensinpumpen

Oljepriset är bara en del av den ekonomiska risken.

Den osäkra situationen kring Hormuz påverkar också rederier och försäkringsbolag. Krigsriskpremier, längre väntetider och ändrade rutter kan göra transporter dyrare även om ett fartyg aldrig stoppas helt.

För svenska företag som importerar varor eller insatsprodukter kan högre transportkostnader så småningom innebära högre kostnader.

Det gäller inte enbart företag som direkt handlar med länder runt Persiska viken. När stora delar av den globala fraktmarknaden störs kan effekterna spridas mellan olika handelsrutter.

En längre kris kan därför slå både mot industrin och mot priserna på importerade varor.

Kan även påverka svensk inflation

Det gör Hormuzkrisen extra intressant just nu.

SCB:s färska siffror visar att KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli. Drivmedelspriserna sjönk samtidigt kraftigt jämfört med juni, även om utvecklingen också påverkades av den tillfälligt sänkta svenska skatten på bensin och diesel.

Om olje- och transportkostnader i stället börjar stiga under en längre period kan delar av den utvecklingen gå åt andra hållet.

Dyrare drivmedel kan påverka hushållen direkt. Dyrare transporter och insatsvaror kan dessutom höja företagens kostnader och i förlängningen priserna på fler varor.

Det betyder inte att en högre inflation är given. Men en utdragen störning i Hormuz skulle lägga till ytterligare en kostnadsrisk för svensk ekonomi.

Kontrollstriden höjer insatserna

Det mest anmärkningsvärda med torsdagens besked är därför inte bara formuleringen från Iran.

På två dagar har både USA och Iran offentligt hävdat kontroll över ett sund som stora delar av världens energiförsörjning är beroende av.

Samtidigt visar fartygstrafiken att situationen fortfarande är långt ifrån normal.

För Sverige är den omedelbara risken inte att bensinen plötsligt tar slut. Den större risken är att en långvarig eller förvärrad konflikt driver upp kostnaderna steg för steg: först för energi och sjöfart, därefter för företag och transporter och till sist för svenska hushåll.

Så länge kontrollstriden om Hormuz fortsätter kommer därför varje nytt militärt eller politiskt besked från USA och Iran att kunna få betydligt större ekonomiska konsekvenser än vad själva ordkriget antyder.