Uefa kräver svar på 42 frågor om Fifas maktutövning, presidenten Gianni Infantinos agerande och Donald Trumps möjliga inflytande över fotbollens beslut. I ett åtta sidor långt brev begär det europeiska fotbollsförbundet bland annat dokumentation om en stoppad miljardaffär och ett uppmärksammat disciplinärende under VM 2026.
Brevet skickades den 19 oktober och Fifa har fram till den 2 november på sig att svara. Den norska nyhetsbyrån NTB har gått igenom kraven, som bland annat handlar om ekonomiska intressen, politiska kontakter och behovet av en oberoende granskning.
De viktigaste kraven i Uefas brev
Uefa vill veta hur flera av Fifas mest kontroversiella beslut har fattats och vilka personer som haft inflytande över dem.
Frågorna gäller inte enbart möjliga regelbrott. Förbundet efterfrågar också handlingar som kan visa om Fifas interna kontrollsystem har fungerat.
| Område | Vad Uefa vill ha svar på |
|---|---|
| Miljardaffären FFE | Vem godkände investerarplanen och varför fick en investerare en exklusiv ställning? |
| Gianni Infantino | Kunde presidenten själv få någon ekonomisk fördel eller framtida roll genom affären? |
| Donald Trump | Vilka kontakter har förekommit mellan Trump och Fifa kring viktiga beslut? |
| Folarin Balogun | Påverkade Trumps ingripande beslutet att skjuta upp spelarens avstängning? |
| Fifas fredspris | Hur fattades beslutet att skapa priset och tilldela det Trump? |
| Oberoende granskning | Kommer tidigare beslut och ledningens eget agerande att undersökas? |
| Presidentvalet | Hur säkerställs en oberoende valprocess inför 2027? |
Det är viktigt att skilja frågorna från bevisade missförhållanden. Brevet innebär inte att Uefa har fastslagit att Infantino eller andra företrädare brutit mot reglerna.
Miljardaffären som fick Fifa att backa
En stor del av konflikten kretsar kring Fifa Forward Enterprise, FFE, ett planerat bolag för kommersiella rättigheter från Fifas turneringar.
Upplägget omfattade en möjlig försäljning av omkring 20 procent till externa investerare. Bolaget diskuterades till en värdering på cirka 20 miljarder dollar.
Bland de aktuella investerarna fanns Thrive Capital, som leds av Joshua Kushner. Han är bror till Jared Kushner, Donald Trumps svärson.
Uefa ifrågasätter varför Thrive Capital fick en exklusiv position och hur processen kunde drivas utan att Fifa-rådet först hade fått tillräcklig insyn.
Förbundet vill också veta om Infantino själv kunde få en framtida befattning, ersättning eller annan ekonomisk fördel genom upplägget.
Fifa har sedan dess stoppat den planerade miljardaffären. Infantino har bett om ursäkt för hanteringen, men det besvarar inte automatiskt frågorna om beslutsprocessen.
Trump och Balogun – vad hände med avstängningen?
Ett annat centralt ärende gäller USA:s landslagsanfallare Folarin Balogun.
Balogun blev utvisad mot Bosnien-Hercegovina under VM den 4 juli 2026. Dagen därpå meddelade Fifa att den automatiska avstängningen på en match skulle skjutas upp under en prövotid på ett år.
Donald Trump hade kontaktat Infantino och begärt att ärendet skulle ses över.
Uefa vill nu få klarhet i vad som sades under kontakten, vilken intern kommunikation som följde och hur Fifas disciplinära organ motiverade beslutet.
Det finns en viktig skillnad: Baloguns röda kort upphävdes inte. Det var avstängningens verkställande som sköts upp.
Att Trump tog kontakt betyder inte i sig att han påverkade det slutliga beslutet. Just den frågan är en av anledningarna till att Uefa begär ytterligare underlag.
Hela bakgrunden finns i vår tidigare genomgång av Trump, Balogun och det röda kortet under VM.
Fler frågor om Trumps kopplingar till Fifa
Brevet tar även upp andra möjliga intressekonflikter.
Uefa vill bland annat ha förklaringar till Fifas kontakter med företag och personer i Trumps närhet, beslutet om Fifas fredspris och vissa arrangemang kring VM.
Bland de affärsrelationer som väcker frågor finns ett rapporterat hyresavtal i Trump Tower och Fifas sponsringsavtal med Kalshi, ett företag där Donald Trump Jr har haft en koppling.
Uefa efterfrågar underlag för att kunna bedöma om sådana relationer har hanterats korrekt.
Ingen av dessa omständigheter utgör ensam bevis för otillbörligt politiskt inflytande.
Därför räcker inte Fifas interna reformer
Den kanske viktigaste frågan gäller vad som egentligen ska granskas.
Fifa har redan meddelat att organisationen ska se över sin styrning och vissa interna beslutsprocesser. Men Uefa vill gå längre än förändringar av framtida rutiner.
En oberoende granskning av tidigare beslut skulle behöva undersöka vilka avtal som ingåtts, vem som godkänt dem, vilka ekonomiska intressen som förekommit och hur externa kontakter eventuellt påverkat besluten.
Det gäller både miljardaffären och disciplinärendet kring Balogun.
Skillnaden är avgörande. Nya regler kan minska risken för framtida problem, men säger inte nödvändigtvis något om huruvida tidigare beslut fattats på rätt sätt.
Vi har tidigare beskrivit hur Infantino öppnat för extern granskning av Fifa. Frågan är nu hur långt en sådan granskning får gå och vem som ska genomföra den.
Fifas egen redogörelse från rådsmötet den 15 oktober beskriver organisationens planerade reformarbete.
Sverige och Norden står bakom kritiken
Konflikten har också en tydlig nordisk koppling.
Svenska Fotbollförbundet meddelade i augusti att det inte kommer att stödja Infantino vid nästa presidentval. Sex nordiska fotbollförbund har även ställt sig bakom kravet på en oberoende granskning av Fifas styrning.
Norges fotbollförbund har dessutom lämnat formella ärenden till Fifas kontrollorgan.
Det innebär att frågorna om Infantinos ledarskap inte enbart drivs av Uefas centrala ledning.
Fifa ska svara senast den 2 november 2026. Därefter väntar bland annat ett nytt rådsmöte den 16 december och presidentvalet i mars 2027.
Det finns ännu inget offentliggjort besked om någon automatisk åtgärd om Fifa inte lämnar de svar som Uefa kräver. Den avgörande frågan blir om svaren också leder till en granskning av de beslut som redan har fattats.