Gianni Infantino öppnar för en oberoende extern granskning av hur FIFA fattar sina största strategiska beslut. Utspelet kommer efter den havererade planen att sälja delar av förbundets kommersiella rättigheter – en affär som utlöste bojkotthot, nordisk förtroendekris och krav på att presidentens makt ska begränsas.

FIFA:s maktstrid går in i en ny fas.

Efter sommaren och höstens konflikt om FIFA Forward Enterprise, FFE, har Gianni Infantino meddelat att han vill låta FIFA-rådet diskutera en oberoende extern granskning av förbundets beslutsstruktur.

Det är ett tydligt försök att möta den växande kritiken mot hur FIFA styrs efter att organisationen tidigare försökt ta in externa investerare i ett nytt kommersiellt bolag värderat till omkring 20 miljarder dollar.

Men Infantinos besked går inte riktigt lika långt som kritikerna kräver.

UEFA, de nordiska fotbollsförbunden och andra motståndare vill bland annat se en separat och helt oberoende granskning av hur den stoppade FFE-planen togs fram, vilka beslut som fattades och vilken information som fanns tillgänglig för de olika organen.

FIFA-affären värderades till 20 miljarder dollar

Planen bakom FIFA Forward Enterprise var ovanlig i fotbollens värld.

FIFA ville samla stora delar av sina kommersiella rättigheter och evenemangsintäkter i en ny struktur och öppna för externa investerare. Bolaget värderades till omkring 20 miljarder dollar och upp till cirka 20 procent skulle kunna säljas.

Det hade i teorin kunnat ge FIFA upp till omkring 4,2 miljarder dollar i nytt kapital.

Pengarna skulle bland annat användas till större utvecklingsbidrag till medlemsförbunden.

Men processen mötte snabbt hårt motstånd.

UEFA hotade med långtgående konsekvenser för europeiska landslag och klubbar, samtidigt som även andra konfederationer kritiserade bristen på insyn och konsultation.

FIFA stoppade till slut planen.

Hurbra har tidigare gått igenom hur FIFA:s miljardaffär föll samman efter bojkotthotet.

Infantino vill granska hur stora beslut fattas

Det nya initiativet handlar framför allt om vem som ska få fatta FIFA:s viktigaste strategiska beslut.

Infantino har öppnat för att låta en extern aktör granska det nuvarande regelverket och ansvarsfördelningen inom organisationen.

I praktiken gäller diskussionen fyra maktnivåer:

• FIFA-presidenten.
• Bureau of the Council, där presidenten och ledarna för de sex kontinentala konfederationerna ingår.
• FIFA-rådet.
• FIFA-kongressen med samtliga 211 medlemsförbund.

En av frågorna är om stora strategiska projekt i framtiden ska kunna drivas med samma beslutsmodell som tidigare.

Ett förslag är att större initiativ kan kräva enhällighet inom Bureau of the Council.

Ett annat är att vissa frågor ska lyftas direkt till FIFA-kongressen och därmed medlemsförbunden.

Infantino har inte tagit ställning till vilken modell han själv föredrar.

Skillnad mellan granskning och utredning

Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan Infantinos nya besked och kraven från hans kritiker.

Infantino öppnar för en extern granskning av FIFA:s övergripande styrmodell.

UEFA och flera nationella förbund har däremot krävt en oberoende utredning specifikt av FFE-affären.

Där vill kritikerna att en extern granskare ska få tillgång till relevanta dokument, kommunikation, beslutsunderlag och andra delar av processen bakom investeringsplanen.

Det är därför ännu inte säkert att Infantinos förslag täcker hela den granskning som motståndarna efterfrågar.

FIFA har tidigare meddelat att den stoppade FFE-planen ska gås igenom och att resultatet ska presenteras för FIFA-rådet.

Vem som ska genomföra den granskningen och exakt vilket mandat den ska få är fortfarande oklart.

Norden har tappat förtroendet för Infantino

Den svenska kopplingen är betydande.

Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och Färöarna har gemensamt uttryckt att förtroendet för Infantino är förbrukat.

De nordiska förbunden har krävt både en oberoende granskning av FFE-processen och en bredare genomlysning av FIFA:s styrsystem.

Bakgrunden är frågan om de reformer som genomfördes efter FIFA:s tidigare korruptionsskandaler verkligen har skapat tillräcklig maktdelning, transparens och möjlighet att hålla ledningen ansvarig.

Hurbra har tidigare skrivit om det nordiska kravet på Infantinos avgång och den växande förtroendekrisen.

I ett gemensamt nordiskt uttalande hos Svenska Fotbollförbundet har förbunden krävt större insyn och en oberoende genomlysning av styrningen.

Pengarna har blivit nästa stridsfråga

Konflikten gäller inte bara beslutsmakt.

Även FIFA:s enorma ekonomiska reserver har hamnat i centrum.

UEFA-presidenten Aleksander Čeferin och Concacaf-presidenten Victor Montagliani har föreslagit en separat granskning av FIFA:s reserver.

De anser att omkring 2,1 miljarder dollar skulle kunna delas ut till de 211 medlemsförbunden under perioden 2027–2030.

Det motsvarar minst omkring 10 miljoner dollar per förbund utöver ordinarie utvecklingsstöd.

Resonemanget utmanar ett av argumenten bakom FFE-affären.

FIFA hade framhållit externa investerare som ett sätt att skapa betydligt större utvecklingsresurser.

Motståndarna menar i stället att kapitalet redan finns inom organisationen.

Det är dock deras egen bedömning och inte någon fastslagen ekonomisk slutsats från FIFA.

Förslag kan hamna på bordet i oktober

Nästa avgörande datum är den 15 oktober.

Då sammanträder FIFA-rådet och de nya reformkraven kan börja behandlas.

Bland frågorna som kan bli aktuella finns:

• En oberoende extern granskning av FIFA:s styrmodell.
• Tydligare gränser mellan presidentens och rådets befogenheter.
• Högre beslutströsklar för stora strategiska projekt.
• Större transparens kring beslutsprocesser.
• Oberoende granskning av FIFA:s ekonomiska reserver.
• Förslag om större direktutbetalningar till medlemsförbunden.

Det betyder däremot inte att stora förändringar kan beslutas omedelbart.

FIFA-rådet kan diskutera och driva processen vidare, men ändringar i förbundets stadgar måste slutligen godkännas av FIFA-kongressen.

Spelarsidan vill också ha mer inflytande

Även spelarfacket FIFPRO driver krav på förändringar.

Organisationen vill se bindande konsultationer med spelare, klubbar och ligor inför stora strategiska beslut.

FIFPRO har dessutom efterlyst permanent representation för professionella fotbollsintressen i FIFA:s styrning och större direkt inflytande över besluten.

Kraven visar att konflikten nu har vuxit långt utanför den ursprungliga investeringsplanen.

FFE blev utlösande faktor.

Men debatten handlar allt mer om hur hela FIFA ska styras.

Infantinos viktigaste försök att återvinna förtroendet

Infantino har själv betonat att FFE aldrig gick från idé till ett slutligt beslut.

Han menar att processen blev offentlig innan hela sammanhanget hade förklarats för rådet och medlemsförbunden och att detta skapade intrycket av att affären redan var bestämd.

Han har också sagt att medlemsförbundens behandling inom FIFA inte ska påverkas av deras inställning i institutionella frågor.

Det uttalandet är betydelsefullt eftersom flera motståndare har krävt garantier för att utvecklingspengar och stöd ska fördelas enligt tydliga och objektiva regler.

Infantino försöker därmed både lugna kritikerna och flytta diskussionen från den havererade miljardaffären till hur FIFA:s beslutsmodell kan förändras.

Men de avgörande frågorna återstår.

Vem ska få granska FIFA?

Hur långt ska mandatet sträcka sig?

Och hur mycket makt är Infantino och hans närmaste krets faktiskt beredda att lämna ifrån sig?

Det är de frågorna som kan börja få sina svar när FIFA-rådet samlas den 15 oktober.