Smygfilmer från sex svenska kycklinguppfödningar visar fåglar som har svårt att stå, gå och andas. I centrum står den snabbväxande hybriden Ross 308, som enligt Kalla faktas granskning står för omkring 99 procent av den svenska slaktkycklingen. Samtidigt börjar stora delar av marknaden i flera europeiska länder lämna samma typ av kyckling.

Kalla fakta publicerade den 26 augusti nytt material inifrån svenska kycklingstallar.

Filmerna har spelats in av aktivister från Djurens Rätt som nattetid tagit sig in på sex uppfödningsanläggningar. TV4 uppger att redaktionen har verifierat filmerna genom metadata och kunnat slå fast att materialet spelades in under februari och mars 2026.

På bilderna syns bland annat kycklingar som har svårt att röra sig, fåglar med onormal gång och djur som tycks ha problem med andningen.

Djurens Rätt har efter granskningen polisanmält samtliga sex anläggningar och även vänt sig till berörda länsstyrelser.

Det innebär inte att några brott är fastställda. De berörda uppfödarna har också invänt mot hur materialet samlats in och pekat på att obehöriga besök i kycklingstallar kan stressa djuren och innebära en risk för att smitta förs in.

Men filmerna sätter återigen fokus på en betydligt större fråga än förhållandena på de sex gårdarna: den extrema tillväxt som är själva grunden för nästan hela den svenska kycklingproduktionen.

Ross 308 dominerar svensk kycklingproduktion

Kycklingarna på filmerna är av hybriden Ross 308.

Den brukar beskrivas som en snabbväxande slaktkyckling och har av djurrättsorganisationer fått benämningen turbokyckling.

Enligt Kalla fakta står Ross 308 för omkring 99 procent av all svensk slaktkyckling.

Det är en anmärkningsvärd dominans.

Svensk Fågel uppger själva att tre hybrider används inom den svenska produktionen: Ross 308, Ranger Gold och Hubbard. Organisationen konstaterar samtidigt att de flesta medlemsföretagen använder just Ross 308 och att de andra alternativen förekommer i betydligt mindre omfattning.

Exakt 99 procent går däremot inte att verifiera genom någon lättillgänglig offentlig sammanställning från exempelvis Jordbruksverket. Procentsiffran bör därför ses som Kalla faktas uppgift, medan det är väl belagt att Ross 308 är den helt dominerande slaktkycklingen i Sverige.

Skalan är enorm.

Under 2025 gick drygt 114 miljoner slaktkycklingar, inklusive kasserade fåglar, till svenska slakterier enligt Jordbruksverkets statistik.

Om omkring 99 procent av produktionen består av Ross 308 betyder det att mer än 110 miljoner snabbväxande kycklingar kan födas upp i Sverige under ett enda år.

Från 40 gram till omkring två kilo

Det som skiljer Ross 308 från mer långsamt växande hybrider är framför allt hastigheten.

Enligt uppgifterna i Kalla faktas granskning växer en Ross 308 från omkring 40 gram till cirka två kilo på ungefär 35 dagar.

Fågeln blir alltså omkring 50 gånger tyngre på fem veckor.

Den snabba tillväxten har länge varit omdiskuterad ur djurskyddssynpunkt.

EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA har rekommenderat att slaktkycklingars tillväxt begränsas till högst omkring 50 gram om dagen för att förbättra hälsan och göra det lättare för djuren att röra sig och utföra naturliga beteenden.

Studier där Ross 308 jämförts med långsammare växande hybrider har också funnit skillnader i bland annat gångförmåga och dödlighet.

Men skillnaden har ett pris för produktionen. En långsammare kyckling behöver leva längre innan den når slaktvikt och använder därmed mer stalltid, foder och andra resurser.

Det är en central del av konflikten.

De sex gårdarna levererar till fyra stora företag

Enligt Djurens Rätt levererar de sex uppfödningsanläggningarna som förekommer i materialet kyckling till:

Företag	Koppling till granskningen
Kronfågel	En eller flera av de filmade gårdarna uppges vara leverantörer
Guldfågeln	En eller flera av de filmade gårdarna uppges vara leverantörer
Atria	En eller flera av de filmade gårdarna uppges vara leverantörer
Knäreds Kyckling	En eller flera av de filmade gårdarna uppges vara leverantörer

Samtliga fyra finns bland Svensk Fågels slakteriföretag.

Det betyder däremot inte att filmerna är inspelade på anläggningar som ägs av bolagen eller att all kyckling som säljs av företagen kommer från de aktuella gårdarna.

Det är leverantörsgårdar som pekas ut i granskningen.

TV4 uppger också att samtliga filmade anläggningar är anslutna till Svensk Fågel.

Svensk Fågel känner inte igen bilden

Branschorganisationen Svensk Fågel delar inte den generella bild som kritikerna ger av Ross 308.

Ordföranden Jenny Andersson har sagt till TV4 att organisationen inte känner igen beskrivningen och att snabbväxande kycklingar kan ha en god djurvälfärd när de är friska och sköts på rätt sätt.

Svensk Fågel anser inte heller att det i nuläget finns skäl att helt lämna Ross 308.

Branschen hänvisar bland annat till en undersökning som genomförts av RISE på uppdrag av Svensk Fågel.

Där studerades kycklingar på 40 slumpmässigt utvalda gårdar under 2022 och 2023.

55 procent av fåglarna fick högsta gångbetyget, medan ytterligare 25 procent placerades i de två näst bästa kategorierna. Svensk Fågel sammanfattar därmed 80 procent som djur utan anmärkning.

Samtidigt fick 18 procent ett gångvärde som innebar avvikande eller vaggande gång.

Omkring två procent hamnade i de två allvarligaste kategorierna, där rörelsestörningarna enligt rapporten kan innebära smärta och svårigheter att nå mat och vatten.

Undersökningen ger därför inte ett entydigt stöd åt någon sida.

Den visar att majoriteten av fåglarna i de undersökta stallarna inte hade allvarliga gångproblem. Men den visar också att rörelseproblem förekommer inom den svenska produktionen.

Svensk lag förbjuder avel som orsakar lidande

Frågan blir särskilt känslig eftersom svensk djurskyddslag redan innehåller regler om avel.

Djurskyddslagen säger att avel inte får bedrivas på ett sådant sätt att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller dess avkomma.

Trots det finns inget särskilt svenskt förbud mot Ross 308.

I stället regleras produktionen genom bland annat skötselkrav, stallmiljö, kontroller och hur många kilo kyckling som får hållas per kvadratmeter.

Grundnivån är 20 kilo per kvadratmeter, men uppfödare som ingår i godkända kontrollprogram kan under vissa villkor hålla upp till 36 kilo kyckling per kvadratmeter, med högst 25 djur per kvadratmeter.

Regeringen vill inte gå före EU

Frågan om ett nationellt svenskt förbud har redan nått regeringen.

I maj 2026 fick landsbygdsminister Peter Kullgren frågan om Sverige borde förbjuda turbokycklingar.

Hans besked var att regeringen inte såg någon anledning att gå fram med ett svenskt särförbud.

En viktig förklaring är att avelsarbetet sker internationellt. Regeringen anser därför att frågan bör hanteras gemensamt inom EU, både av djurskyddsskäl och för att svenska producenter inte ska få sämre konkurrensvillkor än företag i andra medlemsländer.

Kullgrens fullständiga svar finns hos Sveriges riksdag.

Sveriges linje är alltså inte att debatten om snabbväxande hybrider saknar relevans, utan att en förändring inte bör genomföras ensidigt på den svenska marknaden.

Norge håller på att lämna Ross 308

Samtidigt sker förändringar i andra europeiska länder.

Det handlar dock sällan om rena nationella förbud.

I Norge håller landets stora producent Nortura på att ställa om från Ross 308 till den långsammare växande hybriden Rustic Gold.

Målet är att all kyckling som säljs under varumärket Prior ska vara långsammare växande under 2027. Därefter ska även kyckling till restauranger och industri ställas om.

Ross 308 används fortfarande under övergångsperioden, men riktningen är tydlig.

Nederländska butiker har redan ställt om

Nederländerna har valt en annan väg.

Där har stora delar av dagligvaruhandeln i praktiken slutat sälja konventionell färsk kyckling från snabbväxande hybrider.

Nästan allt färskt kycklingkött i nederländska livsmedelsbutiker kommer i stället från långsammare växande kycklingar som omfattas av landets djurskyddsmärkning Better Life.

Snabbväxande produktion finns fortfarande kvar, bland annat för export.

Det handlar alltså inte om något totalförbud, men marknadens förändring har fått nästan samma praktiska effekt för konsumenten i butik.

Danmark visar att utvecklingen inte är enkelriktad

Danmark har också försökt minska användningen av snabbväxande kyckling.

Den danska staten beslutade 2023 att sådan kyckling successivt skulle försvinna från statliga inköpsavtal.

Men Danmark visar samtidigt varför det blir missvisande att beskriva Europa som på väg mot ett gemensamt förbud.

En dansk myndighetsrapport från 2026 visar att omkring 29 procent av produktionen 2024 bestod av långsammare eller långsamt växande kyckling.

Den snabbväxande modellen dominerar alltså fortfarande även där.

Land	Utvecklingen
Sverige	Ross 308 är fortsatt klart dominerande. Regeringen vill avvakta gemensamma EU-regler.
Norge	Stora producenten Nortura fasar ut Ross 308 och siktar på långsammare kyckling i Prior under 2027.
Nederländerna	Dagligvaruhandeln har i stor utsträckning gått över till långsammare växande kyckling för färskt kött.
Danmark	Offentlig sektor har försökt driva en förändring, men snabbväxande kyckling är fortfarande en stor del av produktionen.

Sverige sticker ut genom hur dominerande modellen är

Det mest slående efter Kalla faktas nya granskning är därför inte att Sverige tillåter en kyckling som andra europeiska länder har förbjudit.

Något sådant generellt förbud finns inte i jämförbara länder.

Skillnaden ligger snarare i hur marknaden utvecklas.

I Norge har en av de största producenterna beslutat att lämna Ross 308. I Nederländerna har butikshandeln i stor utsträckning redan gått över till långsammare alternativ.

I Sverige är Ross 308 fortfarande själva standardmodellen för kycklingproduktionen.

Om Kalla faktas uppgift om 99 procent stämmer fullt ut innebär det att nästan hela den svenska marknaden fortfarande bygger på samma snabbväxande hybrid som allt fler stora aktörer på andra håll i Europa försöker ersätta.

Det är därför de sex smygfilmade gårdarna väcker en större fråga än vad som hände i just de stallar som filmades.

Debatten handlar i slutändan om hur den svenska kycklingen ska produceras när djurvälfärd, pris, klimatpåverkan och konkurrenskraft pekar åt olika håll.