Donald Trump vill tillfälligt sänka tullarna på upp till 300 000 ton importerat nötkött för att pressa de höga amerikanska matpriserna. Men även om åtgärden kan ge billigare råvara till hamburgare och köttfärs är mängden sannolikt för liten för att ge någon dramatisk prisnedgång i butik.

Planen gäller en period på 90 dagar och riktas framför allt mot magert nötkött som används tillsammans med fetare amerikanskt kött vid produktion av köttfärs. Importen ska kunna komma in utan den höga tull som normalt tas ut när USA:s ordinarie importkvoter överskrids.

Åtgärden gäller dock inte ännu. Vita huset har uppgett att den ska formaliseras genom en presidentorder, som väntas inom två veckor.

Trump har samtidigt sagt att USA fått löften om kött till priser omkring 25 procent under rådande marknadsnivåer. Vilka länder som ska leverera köttet och hur importvolymen ska fördelas har ännu inte offentliggjorts.

Rekorddyrt nötkött pressar Vita huset

Nötkött har blivit en särskilt tydlig del av USA:s inflationsproblem.

Priserna på nöt- och kalvkött ligger omkring 9 procent högre än för ett år sedan. Flera enskilda produkter har stigit ännu mer, samtidigt som prisökningarna på livsmedel generellt är betydligt lägre.

Bakom utvecklingen finns framför allt brist på djur.

USA:s boskapsstam har krympt till den lägsta nivån på ungefär 75 år efter flera år med torka, höga foderkostnader och omfattande utslaktning. Enligt USDA:s senaste boskapsstatistik fanns 94,2 miljoner nötkreatur och kalvar i landet den 1 juli, samtidigt som antalet köttkor fortsatte att minska.

När färre djur når slakterierna pressas priserna upp genom hela kedjan.

Det gör nötkött till ett område där Vita huset snabbt kan försöka öka utbudet genom import, även om det grundläggande problemet med den lilla amerikanska boskapsstammen kvarstår.

Så mycket kan 300 000 ton påverka priset

300 000 ton låter som en mycket stor volym, men sett mot hela den amerikanska nötköttsmarknaden är effekten mer begränsad.

Ekonomer har uppskattat att mängden motsvarar ungefär 3 procent av USA:s årliga nötköttskonsumtion.

Eftersom importen enligt planen koncentreras till 90 dagar blir påverkan betydligt större under själva perioden. Om samtliga 300 000 ton verkligen blir extra tillförsel skulle mängden kunna motsvara ungefär en tiondel av konsumtionen under ett kvartal.

Det betyder fortfarande inte att köttfärsen blir 25 procent billigare.

Om den importerade råvaran verkligen köps in 25 procent under dagens marknadspris ger en enkel viktning snarare en prispress på några få procent. Därefter tillkommer dessutom transport, förädling, grossistmarginaler och butikernas egna marginaler.

En del av importen kan också ersätta kött som ändå skulle ha köpts från utlandet.

Det realistiska scenariot är därför att åtgärden kan bromsa eller sänka priserna på framför allt köttfärs och hamburgarkött, men att effekten för konsumenterna blir betydligt mindre än den prisskillnad Trump har nämnt för själva importköttet.

Dyrare styckdetaljer som biff och stek påverkas sannolikt ännu mindre.

Brasilien kan bli en av de stora vinnarna

Vita huset har ännu inte sagt vilka länder som ska få leverera de 300 000 tonen.

Brasilien är ändå ett av de mest uppenbara alternativen. Landet är redan en av USA:s största leverantörer av nötkött och har kapacitet att snabbt öka exporten.

Brasiliansk export begränsas normalt av amerikanska tullkvoter. När kvoten har fyllts blir tullkostnaden betydligt högre, vilket innebär att ett tillfälligt undantag skulle göra stor ekonomisk skillnad.

Även Argentina och Uruguay är naturliga kandidater. Båda producerar stora mängder gräsbetat och relativt magert nötkött, som passar väl för den amerikanska köttfärsindustrin.

Trumpadministrationen har redan tidigare under 2026 ökat Argentinas möjlighet att sälja nötkött till USA genom en extra kvot på 80 000 ton.

Nya Zeeland kan också bli aktuellt.

Australien och Mexiko har däremot redan handelsavtal som ger dem betydligt friare tillträde till den amerikanska marknaden. De kan fortfarande leverera mer kött, men själva borttagandet av överkvotstullen är mindre betydelsefullt för dem.

Amerikanska ranchägare protesterar

För konsumenterna kan billigare import vara positivt. För amerikanska boskapsproducenter ser kalkylen helt annorlunda ut.

Producentorganisationer har reagerat kraftigt på beskedet och varnar för att större importvolymer pressar priserna på amerikanska djur precis när branschen behöver bygga upp boskapsstammen igen.

För att stammen ska växa behöver ranchägare behålla fler kvigor för avel i stället för att sälja dem till slakt.

Om förväntningarna på framtida nötköttspriser faller blir det ekonomiska incitamentet att göra det svagare.

Därmed finns en tydlig paradox: billig import kan dämpa priserna på kort sikt samtidigt som den gör återuppbyggnaden av den amerikanska produktionen långsammare.

Marknaden tog hotet på allvar. Terminspriserna på amerikansk boskap föll kraftigt efter Trumps besked och nådde de lägsta nivåerna på omkring åtta månader.

Importörer och köttindustrin kan vinna

De tydligaste vinnarna finns längre fram i livsmedelskedjan.

Amerikanska importörer, slakterier och företag som producerar hamburgare och köttfärs kan få tillgång till billigare magert nötkött. Det är särskilt attraktivt när amerikanska djurpriser redan ligger mycket högt.

Restauranger och livsmedelskedjor kan också få lägre råvarukostnader.

Hur mycket av besparingen som faktiskt når konsumenten är däremot osäkert. Det finns hittills inget känt krav på att importörer, förädlare eller butiker måste föra hela tullbesparingen vidare i form av lägre priser.

På exportsidan kan länder som i dag begränsas av USA:s tullkvoter bli stora vinnare om de inkluderas i den kommande presidentordern.

Trumps tullpolitik möter inflationsproblemet

Beskedet sticker också ut politiskt.

Trump har gjort högre tullar och skydd för amerikansk produktion till centrala delar av sin ekonomiska politik. När det gäller nötkött går administrationen nu åt motsatt håll och vill sänka handelshindren för att få ned konsumentpriserna.

Det illustrerar konflikten mellan två politiska mål.

Högre tullar kan skydda amerikanska producenter mot utländsk konkurrens. Samma tullar kan samtidigt göra importerade varor dyrare och därmed bidra till högre priser för konsumenterna.

Nötkött är särskilt känsligt eftersom den inhemska produktionen inte snabbt kan ökas. Det tar flera år att bygga upp en större boskapsstam.

För Trump innebär den tillfälliga importöppningen därför en möjlighet att visa handlingskraft mot ett av de tydligaste prisproblemen i amerikanska matbutiker.

Men 300 000 ton förändrar inte den grundläggande situationen.

USA har fortfarande för få djur, och även en framgångsrik importoffensiv lär därför snarare ge en begränsad lättnad på köttfärspriserna än någon dramatisk prisvändning.

Den avgörande frågan blir nu hur presidentordern faktiskt utformas, vilka länder som får tillgång till den lägre tullnivån och om billigare import också blir billigare kött för amerikanska konsumenter.