Sverige ska satsa sammanlagt 50 miljoner euro under fem år för att få tillgång till avancerad AI-beräkningskraft. Regeringen har gett Skatteverket rätt att ingå avtal inom det europeiska samarbetet EuroHPC. Satsningen ska koppla en svensk nod till en planerad AI-gigafabrik i Finland.
Beskedet den 22 oktober innebär att Sverige tar nästa steg i EU:s arbete med att bygga upp egen kapacitet för artificiell intelligens. Pengarna ska framför allt säkra svenska aktörers framtida tillgång till den datorkraft som krävs för att utveckla och använda avancerade AI-system.
Sverige köper beräkningskraft för 50 miljoner euro
Riksdagen godkände den 21 oktober att staten får göra ekonomiska åtaganden inom EuroHPC:s gemensamma upphandling. Dagen därpå meddelade regeringen att Skatteverket får befogenhet att ingå avtalet.
Det svenska åtagandet uppgår till högst 50 miljoner euro under fem år. Det handlar alltså inte om att Sverige ensamt finansierar bygget av en AI-gigafabrik.
I stället ska flera europeiska länder samarbeta om mycket kraftfulla datoranläggningar och dela på kostnaderna. Genom att delta i upphandlingen ska Sverige få tillgång till beräkningskapacitet som annars skulle kräva omfattande egna investeringar.
Sådan kapacitet behövs bland annat för att träna stora AI-modeller, bearbeta omfattande datamängder och utveckla avancerade AI-tillämpningar.
Svensk nod ska kopplas till anläggningen i Finland
Den planerade AI-gigafabriken ska ligga i Finland, medan Sverige ska ha en ansluten nod.
Det betyder inte att en fullskalig AI-gigafabrik byggs på svensk mark. Den svenska delen ska i stället knytas till den större europeiska infrastrukturen.
Hur noden ska utformas tekniskt, var den ska placeras och exakt hur stor kapacitet Sverige får är ännu inte offentliggjort.
Satsningen ska inte heller förväxlas med den tidigare annonserade AI-superdatorn LUMI-AI i Finland, som är ett separat projekt.
Myndigheter, forskare och företag ska kunna använda kapaciteten
Regeringens mål är att den framtida beräkningskraften ska komma svensk offentlig sektor, forskning och innovation till nytta.
Det kan exempelvis handla om myndigheter som utvecklar AI-baserade tjänster, universitet som behöver stora beräkningsresurser och företag som arbetar med nya AI-modeller.
EuroHPC:s upplägg omfattar också möjligheter för mindre företag och startups att använda avancerad europeisk AI-infrastruktur.
Det återstår däremot att fastställa hur Sveriges tilldelning ska fördelas. Regeringens besked innehåller ingen lista över vilka svenska organisationer som får tillgång, hur mycket kapacitet de kan använda eller när den blir tillgänglig.
Pengarna kräver omprioriteringar
Det ekonomiska åtagandet innebär inte att 50 miljoner euro betalas ut omedelbart.
Enligt riksdagens finansutskott bedöms satsningen kunna finansieras inom befintliga och beräknade förvaltningsanslag. Det förutsätter samtidigt att pengar som tidigare planerats för andra ändamål omprioriteras.
Det är därmed ett konkret flerårigt ekonomiskt åtagande, även om någon motsvarande ny budgetförstärkning inte har presenterats.
Satsningen ingår i EU:s bredare ambition att minska Europas beroende av utländska leverantörer av avancerad AI-teknik. Frågan är en del av den större utvecklingen kring Europas möjligheter att bli mer självständigt inom AI.
Det nya svenska beslutet handlar dock i första hand om finansiering och framtida tillgång till datorkraft. När beräkningskapaciteten kan börja användas och hur mycket svenska aktörer faktiskt får tillgång till återstår att klargöra.
Regeringens beslut och bakgrunden till satsningen finns i Finansdepartementets pressmeddelande.