Norska oljefonden gick back 278 miljarder norska kronor under tredje kvartalet 2026. Avkastningen blev minus 0,5 procent när stigande marknadsräntor pressade fondens obligationer. Samtidigt minskade fondens totala värde med hela 670 miljarder kronor. Men den största delen av värdeminskningen berodde inte på dåliga investeringar.

Därför minskade norska oljefonden med 670 miljarder

Den norska statens oljefond, som förvaltas av Norges Bank Investment Management (NBIM), hade ett värde på 22 014 miljarder norska kronor vid utgången av september.

Under kvartalet minskade fondvärdet med 670 miljarder kronor. Det är betydligt mer än den redovisade investeringsförlusten på 278 miljarder.

Skillnaden förklaras framför allt av att den norska kronan stärktes mot andra valutor.

Valutaeffekten stod alltså för drygt 70 procent av den totala värdeminskningen.

Oljefonden investerar sina pengar utanför Norge. När den norska kronan stärks blir de utländska tillgångarna mindre värda när de räknas om till norska kronor.

Det innebär inte att investeringarna automatiskt har förlorat motsvarande värde på de internationella marknaderna.

Skillnaden är central för att förstå resultatet. En minskning av fondvärdet i norska kronor är inte samma sak som en investeringsförlust.

Stigande räntor pressade obligationsportföljen

Den största negativa avkastningen kom från fondens ränteplaceringar. Obligationsportföljen föll med 3,5 procent under kvartalet.

Samtidigt gav aktieinvesteringarna en positiv avkastning på 0,5 procent.

Att obligationerna gick så svagt berodde framför allt på stigande marknadsräntor.

När räntorna stiger kan investerare köpa nya obligationer med högre avkastning. Äldre obligationer, som ger en lägre fast ränta, blir då mindre attraktiva och sjunker i marknadsvärde.

Effekten är vanligtvis större för obligationer med lång återstående löptid.

En obligation kan alltså förlora i värde utan att den som lånat pengarna har fått problem med att betala tillbaka dem.

För oljefonden fick ränteuppgången stor betydelse. Vid kvartalets slut utgjorde obligationer 25,8 procent av fondens tillgångar, motsvarande 5 649 miljarder norska kronor.

Aktieportföljen, som stod för 72,1 procent av fonden, klarade sig bättre. Energisektorn utvecklades starkt medan flera räntekänsliga sektorer hade det svårare.

Fondens onoterade fastighetsinvesteringar gav 0,4 procent i avkastning. Investeringarna i onoterad infrastruktur för förnybar energi steg med 7,5 procent, men den delen utgjorde endast 0,5 procent av fondens totala tillgångar.

Förlusten var större än jämförelseindex

Oljefondens avkastning på minus 0,5 procent var också 0,18 procentenheter sämre än fondens jämförelseindex.

Det betyder att fonden inte bara påverkades av en svag marknadsutveckling. Den presterade också något sämre än det index som används för att bedöma förvaltningen.

Jämförelseindexet baseras på internationella aktie- och obligationsmarknader och fastställs inom ramen för den norska statens förvaltningsuppdrag.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan fondens procentuella avkastning och den bokförda förlusten i norska kronor.

Avkastningen på minus 0,5 procent beräknas med en tidsvägd metod i en internationell valutakorg. Förlustbeloppet på 278 miljarder redovisas däremot i norska kronor. Därför går det inte att räkna fram beloppet genom att bara ta 0,5 procent av fondens slutvärde.

Ett tydligt trendbrott efter ett starkt första halvår

Nedgången kommer efter en betydligt starkare utveckling tidigare under 2026.

Under årets första sex månader gav oljefonden en avkastning på 9,44 procent. Enbart andra kvartalet steg investeringarna med 11,54 procent.

Tredje kvartalets förlust innebär därmed ett tydligt trendbrott, men inte att årets tidigare uppgång har utraderats.

Ränteplaceringarnas utveckling är särskilt intressant eftersom fondens obligationsstrategi redan varit föremål för diskussion.

Tidigare under hösten uppmärksammades ett förslag om att förändra oljefondens placeringar i amerikanska statsobligationer. Förslaget ska dock inte förväxlas med en redan genomförd förändring av portföljen.

De fullständiga kvartalsuppgifterna finns i NBIM:s officiella resultatrapport.

Vad betyder resultatet för svenska fondsparare?

Den norska oljefondens utveckling ger en tydlig illustration av två risker som också påverkar svenska sparare: valutaförändringar och stigande räntor.

Den som äger en globalfond kan exempelvis få en negativ avkastning i svenska kronor trots att de utländska aktierna stigit i sina lokala valutor. Det kan inträffa om den svenska kronan samtidigt stärks tillräckligt mycket.

På samma sätt kan en obligationsfond falla när marknadsräntorna stiger, även om fonden investerar i obligationer med hög kreditvärdighet.

För svenska pensionssparare och fondsparare är därför den viktiga lärdomen att inte bedöma en investering enbart utifrån förändringen i det redovisade kapitalvärdet.

Valutakurser, marknadsutveckling och fondens prestation i förhållande till jämförelseindex kan ge olika bilder av samma period.

För den norska oljefonden blev tredje kvartalet ett tydligt exempel. Fonden förlorade 278 miljarder på sina investeringar, men den betydligt större minskningen av fondvärdet förklarades framför allt av en starkare norsk krona.