Sveriges ekonomi tappade fart rejält i juli. BNP minskade med 0,8 procent jämfört med juni, vilket innebär den andra månaden i rad med fallande BNP. Samtidigt ligger ekonomin fortfarande 2,5 procent över nivån från juli förra året. Den nya siffran väcker frågan om den svenska återhämtningen nu håller på att bromsa in igen.

BNP föll 0,8 procent i juli

Den svenska BNP-indikatorn minskade med 0,8 procent i juli jämfört med månaden före, säsongrensat, enligt SCB:s nya BNP-indikator.

Det kommer efter att BNP redan hade minskat med 0,2 procent mellan maj och juni. Sverige har därmed fått två raka månader med fallande ekonomisk aktivitet efter den starkare utvecklingen tidigare under året.

Samtidigt är det viktigt att sätta nedgången i perspektiv. Jämfört med juli 2025 var BNP fortfarande 2,5 procent högre, kalenderkorrigerat.

Dessutom ökade Sveriges BNP med hela 1,6 procent under andra kvartalet jämfört med det första. Julis svaga siffra betyder därför inte att den tidigare återhämtningen redan är utraderad, men den visar tydligt att tempot har minskat.

Industrin föll kraftigt

Ett av de tydligaste svaghetstecknen finns i industrin.

Näringslivets totala produktionsvärde stod still i juli jämfört med juni. Bakom den oförändrade totalsiffran fanns däremot stora skillnader mellan olika delar av ekonomin.

Industrisektorns produktionsvärde föll med 3,6 procent under månaden. Även byggsektorn hade en svag juli och minskade med 3,8 procent.

Tjänstesektorn gick åt motsatt håll och ökade med 1,8 procent.

Det betyder att den svenska inbromsningen inte är jämnt fördelad. Tjänsterna fortsätter att hålla emot, medan framför allt industrin och byggandet visar betydligt tydligare svaghet.

Industrins utveckling blir särskilt viktig att följa framöver. En längre period med svagare produktion kan så småningom slå mot investeringar, arbetade timmar och sysselsättning.

Ingen ny recession ännu

Två raka månader med fallande BNP kan låta dramatiskt, men det innebär inte att Sverige befinner sig i en teknisk recession.

Det vanliga måttet för detta bygger på utvecklingen mellan kvartal, inte två enskilda månader. Eftersom BNP steg kraftigt under andra kvartalet finns det i nuläget inget stöd för att säga att Sverige gått in i en ny recession.

SCB:s BNP-indikator är dessutom ett preliminärt månadsmått som bygger på ett mer begränsat underlag än de fullständiga kvartalsvisa nationalräkenskaperna.

Den rimligare beskrivningen just nu är därför att återhämtningen har tappat fart under sommaren.

Det är samtidigt en tydlig förändring jämfört med bilden tidigare under året, då flera indikatorer pekade mot starkare aktivitet och ökande konsumtion.

Vi skrev nyligen om hur hushållens konsumtion hade börjat lyfta, vilket då var en positiv signal för den svenska ekonomin.

Ny pusselbit för Riksbanken

Den svaga BNP-siffran kommer dessutom vid ett känsligt tillfälle för Riksbanken.

Styrräntan ligger på 1,75 procent efter att Riksbanken lämnade den oförändrad vid det senaste beskedet. Banken har samtidigt hållit dörren öppen för att räntan kan behöva höjas senare under året.

Sedan dess har bilden blivit mer komplicerad.

Den preliminära KPIF-inflationen för augusti låg på endast 0,7 procent. Exklusive energi var inflationen ännu lägre, 0,5 procent.

Vi har tidigare gått igenom den låga inflationen i augusti och vad den kan innebära för Riksbankens kommande beslut.

När även BNP nu faller betydligt på månadsbasis minskar trycket på Riksbanken att snabbt strama åt penningpolitiken ytterligare.

Det betyder däremot inte automatiskt att en räntesänkning är nära.

Riksbanken måste också väga in andra risker, bland annat utvecklingen för importpriser, energi och andra kostnader som kan börja driva upp inflationen igen.

Nästa räntebesked kommer den 24 september och julis BNP-siffra blir nu ytterligare en viktig del av beslutsunderlaget.

Den senaste analysen av Riksbankens styrränta på 1,75 procent blir därmed snabbt ännu mer intressant.

Vad betyder den svaga BNP-siffran för hushållen?

För svenska hushåll är utvecklingen dubbel.

En svagare ekonomi gör det mindre sannolikt att Riksbanken snabbt behöver höja räntan. För den som har stora bolån med rörlig ränta kan det på kort sikt vara positivt.

Men en längre ekonomisk inbromsning innebär samtidigt andra risker.

Om företag möter lägre efterfrågan och drar ned produktionen kan investeringar och nyanställningar bromsa. Om utvecklingen blir långvarig kan även arbetsmarknaden påverkas.

Det finns däremot ännu inget stöd för att säga att hushållens konsumtion rasade under juli. De senaste publicerade konsumtionssiffrorna gäller juni och visade då en uppgång på 1,6 procent jämfört med månaden före och 4,3 procent jämfört med samma period året innan.

Julis konsumtionssiffror kommer senare i september.

Kronan kan påverkas av lägre ränteförväntningar

Även den svenska kronan påverkas av hur marknaden ser på tillväxt och räntor.

Svagare svensk BNP kan göra att investerare räknar med en mer försiktig Riksbank. Om förväntningarna på svenska räntor sjunker samtidigt som räntorna hålls högre i andra länder kan det isolerat sätta press på kronan.

Det är däremot för tidigt att slå fast att just julis BNP-siffra har orsakat någon tydlig och varaktig rörelse i kronkursen.

Återhämtningen får sitt första riktiga frågetecken

Den stora bilden är fortfarande bättre än för ett år sedan. BNP ligger 2,5 procent högre än i juli 2025 och andra kvartalet var starkt.

Men två raka månader med fallande BNP, tillsammans med en nedgång på 3,6 procent i industrisektorns produktionsvärde, gör att sommaren blivit betydligt svagare än våren.

Det gör de kommande veckorna extra viktiga.

Riksbankens räntebesked den 24 september blir nästa stora hållpunkt. Därefter får vi se om julis BNP-fall var ett tillfälligt hack i återhämtningen eller början på en mer utdragen inbromsning.

Just nu är den tydligaste slutsatsen att svensk ekonomi fortfarande växer jämfört med förra året, men att farten har minskat markant.